kanonkulornas tyngd och hastighet?
-
ondbraddod
- Ny medlem
- Inlägg: 3
- Blev medlem: 18 september 2005, 02:01
- Ort: Umeå
kanonkulornas tyngd och hastighet?
Hej igen, är det någon som har lite siffror på tyngd och hastighet för kanonkulor under 1600-talet? Behöver det till ett rollspel (gurps).
Tack.
Tack.
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Kulans vikt i pund/skålpund anges ju i namnet dvs 12-punds kanon osv.
För svenska pjäser gällde följande vikt på rundkulor (sk. lod) från 1616
Helkartog (48-pundare) 20,4kg
1/2-kartog (24-pundare) 10,2 kg
hel/fältslanga (12-pundare) 5,1kg
3/4-slanga (6-pundare) 2,55kg
dubbelfalkonett (3-pundare) 1,275kg
Utgångshastigheten är inte känd men tros ha legat på 350-450 meter per sekund, äldre tiders krut var svagare och emr känsligt för variationer i miljön (väder, temperaturen mm) så det är svårt att få bra en bild av utgångshastigheten med de få provskjutningar som gjorts i modern tid.
För svenska pjäser gällde följande vikt på rundkulor (sk. lod) från 1616
Helkartog (48-pundare) 20,4kg
1/2-kartog (24-pundare) 10,2 kg
hel/fältslanga (12-pundare) 5,1kg
3/4-slanga (6-pundare) 2,55kg
dubbelfalkonett (3-pundare) 1,275kg
Utgångshastigheten är inte känd men tros ha legat på 350-450 meter per sekund, äldre tiders krut var svagare och emr känsligt för variationer i miljön (väder, temperaturen mm) så det är svårt att få bra en bild av utgångshastigheten med de få provskjutningar som gjorts i modern tid.
Ser man till Sverige så gjordes det 1984 en del försök vid Bofors i avsikt att räkna ut vilka skottvidder kanonerna från Gustav II Adolfs tid egentligen hade. Bofors kom då fram till (6-pundig kanon) att utgångshastigheten skulle varit ca 500 m/s. Generalmajor Harald Jentzen opponerade sig och menade att den knappast kan ha varit större än 300 m/s, något som dock kritiserades av Gunnar Grenander. När Grenander själv räknade på tänkbara utgångshastigheter för dansk-norska kanoner på Fredriksten 1718 uppskattade han utgångshastigheten för 3- och 6-pundare till 480 m/s.
Samtida mätningar finns förstås inte. På 1700-talet gjordes de första. Robins beräknade, utifrån praktiska försök med muskötkulor, att en 6-pundare skulle ha en utgångshastighet av 470-488 m/s vid ett laddningsförhållande av 50 procent.
När det gäller kulornas vikt så varierade den förstås med kalibern, men också från land till land. Tar man Danmark-Norge som exempel så var diametrarna enligt gammal vikt så här:
1-pund = 50,01 mm
3-pund = 72,13 mm
4-pund = 79,39 mm
6-pund = 90,97 mm
8-pund = 100,02 mm
12-pund = 114,49 mm
18-pund = 131,06 mm
24-pund = 144,24 mm
36-pund = 165,12 mm
Svenska värden 1702 var, i princip, att en 24-pundig kula vägde 24 pund, alltså 12 kg. En 18-pundig vägde 9 kg o.s.v. Det var alltså siffror som låg mycket nära de dansk-norska, i fall man räknar om.
Men som sagt, det hela varierade från land till land och även tidsmässigt inom resp. land.
Samtida mätningar finns förstås inte. På 1700-talet gjordes de första. Robins beräknade, utifrån praktiska försök med muskötkulor, att en 6-pundare skulle ha en utgångshastighet av 470-488 m/s vid ett laddningsförhållande av 50 procent.
När det gäller kulornas vikt så varierade den förstås med kalibern, men också från land till land. Tar man Danmark-Norge som exempel så var diametrarna enligt gammal vikt så här:
1-pund = 50,01 mm
3-pund = 72,13 mm
4-pund = 79,39 mm
6-pund = 90,97 mm
8-pund = 100,02 mm
12-pund = 114,49 mm
18-pund = 131,06 mm
24-pund = 144,24 mm
36-pund = 165,12 mm
Svenska värden 1702 var, i princip, att en 24-pundig kula vägde 24 pund, alltså 12 kg. En 18-pundig vägde 9 kg o.s.v. Det var alltså siffror som låg mycket nära de dansk-norska, i fall man räknar om.
Men som sagt, det hela varierade från land till land och även tidsmässigt inom resp. land.
-
Kurt Lundgren
- Medlem
- Inlägg: 15
- Blev medlem: 20 september 2005, 11:27
- Ort: Kurt Lundgren
- Kontakt:
Krossade skeppsida på 600 meter
En kanonkula avlossad från en riktig värsting, en 36-pundare, kunde slå igenom en skeppssida av timmer på ett örlogsskepp på 500-600 meters håll; man sköt inte på så långt håll, men detta var kraften, enorm ändå med tanke på den enkla konstruktionen av kanonen.
Den största skadan på människorna gjorde inte kanonkulan utan allt det sylvassa ektimmersplitter som den spred omkring sig vid genombrottet av fartyget.
Med kilar under kanonen inställdes elevationen - höjdvinkeln. Det var dock svårt att träffa, så det var närstrid som gällde.
Kurt Lundgren
Den största skadan på människorna gjorde inte kanonkulan utan allt det sylvassa ektimmersplitter som den spred omkring sig vid genombrottet av fartyget.
Med kilar under kanonen inställdes elevationen - höjdvinkeln. Det var dock svårt att träffa, så det var närstrid som gällde.
Kurt Lundgren
Not, kanoner har använts på rätt olika sätt genom tiderna. Poängen med kanonkulor var att de studsade fram och sålunda kunde slå upp långa korridorer i tidens massiva formationer (vilket naturligtvis ställde krav på såväl fiendens formationer som terräng), vilket ju är en helt annan sak än att idka prickskytte med granater som exploderar vid nedslaget. Vidare fanns hopkedjade historier avsedda att förstöra riggar, man försökte givetvis att optimera indirekta skador som Lundgren skriver om, och så vidare.
(Är nästan spiksäker på att det fanns en annan tråd om sånt här, den som hittar den kan ju länka...)
(Är nästan spiksäker på att det fanns en annan tråd om sånt här, den som hittar den kan ju länka...)
-
Lord Havelock Vetinari
- Medlem
- Inlägg: 377
- Blev medlem: 28 januari 2005, 19:39
- Ort: Uppsala
Heter detta inte skjuta rundskott el. dyl.?Hexmaster skrev:Not, kanoner har använts på rätt olika sätt genom tiderna. Poängen med kanonkulor var att de studsade fram och sålunda kunde slå upp långa korridorer i tidens massiva formationer (vilket naturligtvis ställde krav på såväl fiendens formationer som terräng), vilket ju är en helt annan sak än att idka prickskytte med granater som exploderar vid nedslaget.
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Jo. Rundskott, kartescher, geschwinda skott osv... vi har diskuterat detta i en annan tråd. Hittar den inte just nu..Solitaire skrev:Heter detta inte skjuta rundskott el. dyl.?Hexmaster skrev:Not, kanoner har använts på rätt olika sätt genom tiderna. Poängen med kanonkulor var att de studsade fram och sålunda kunde slå upp långa korridorer i tidens massiva formationer (vilket naturligtvis ställde krav på såväl fiendens formationer som terräng), vilket ju är en helt annan sak än att idka prickskytte med granater som exploderar vid nedslaget.
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Jaha, jag hade fått för mig att själva tekniken hette "skjuta rundskott" men det var väl ett missförstånd.Kapten_Gars skrev:"Rundskott" är en (modern) försvenskning av engelskans "round shot" dvs (rund)kula eller mest korrekt "lod", mig veterligen så har den termen aldrig använts under den aktuella perioden.
Re: kanonkulornas tyngd och hastighet?
Ett pund, eller skålpund, är inte 0,5 kg utan snarare runt 425 gram - beroende på vilken del i Sverige man var, och under vilken tidsålder. Om vi tittar på 6-pundskanonen skall den alltså teoretiskt avfyra en solid, rund järnkula om 6 pund, c:a 2,55 kg. Tar vi matematiken till hjälp och funderar på vilken sfär som, fylld med järn (7,86 kg/liter) väger 2,55kg hamnar vi runt 10,3 cm diameter. På kulan alltså. Eldröret hade, såsom alla vapen på den här tiden, ett visst spel mellan kula och eldrör. En gisning är därför att kalibern på en sexpunds kanon var c:a 10,5 cm.Ben skrev: ↑24 september 2005, 17:13Ser man till Sverige så gjordes det 1984 en del försök vid Bofors i avsikt att räkna ut vilka skottvidder kanonerna från Gustav II Adolfs tid egentligen hade. Bofors kom då fram till (6-pundig kanon) att utgångshastigheten skulle varit ca 500 m/s. Generalmajor Harald Jentzen opponerade sig och menade att den knappast kan ha varit större än 300 m/s, något som dock kritiserades av Gunnar Grenander. När Grenander själv räknade på tänkbara utgångshastigheter för dansk-norska kanoner på Fredriksten 1718 uppskattade han utgångshastigheten för 3- och 6-pundare till 480 m/s.
Samtida mätningar finns förstås inte. På 1700-talet gjordes de första. Robins beräknade, utifrån praktiska försök med muskötkulor, att en 6-pundare skulle ha en utgångshastighet av 470-488 m/s vid ett laddningsförhållande av 50 procent.
När det gäller kulornas vikt så varierade den förstås med kalibern, men också från land till land. Tar man Danmark-Norge som exempel så var diametrarna enligt gammal vikt så här:
1-pund = 50,01 mm
3-pund = 72,13 mm
4-pund = 79,39 mm
6-pund = 90,97 mm
8-pund = 100,02 mm
12-pund = 114,49 mm
18-pund = 131,06 mm
24-pund = 144,24 mm
36-pund = 165,12 mm
Svenska värden 1702 var, i princip, att en 24-pundig kula vägde 24 pund, alltså 12 kg. En 18-pundig vägde 9 kg o.s.v. Det var alltså siffror som låg mycket nära de dansk-norska, i fall man räknar om.
Men som sagt, det hela varierade från land till land och även tidsmässigt inom resp. land.
Ditt förslag på 90,97 mm renderar i en kulvikt på (9,097/2)^3*4*3,1415967*7,86/3/0,425 = c:a 4,1 pund - eller 1,74 kilogram istället för det "korrekta" 2,55 kg. Har du gjort samma räknefel för resten i din tabell?
Re: kanonkulornas tyngd och hastighet?
Välkommen 44EBrage.
Nästan rekord i forumnekrologi tar du snabbt, Bra.
MVH
Hans
Nästan rekord i forumnekrologi tar du snabbt, Bra.
MVH
Hans
Re: kanonkulornas tyngd och hastighet?
En 3-punds kanon, regementesstycke, har 7,8cm i diameter. Kulan är något mindre.
Men kalibersystemet är klurigt att räkna på pga det utgår från vikten på kulan så olika ammunition har olika kaliber i samma eldrör. Eller så kan man inte ens använda eldröret till vissa typer av ammunition.
Skålpundet är mycket riktigt 0,425kg och fastställdes under mitten av 1600talet för artilleriets del.
För övrigt märkte jag när rotade runt lite i mina böcker att ett regementstycke skall dras av 2-3 hästar enligt 1800talet. Så nu måste jag övervaka Holst att bli medlem i min kanonklubb så jag slipper dra kanonen själv…
Men kalibersystemet är klurigt att räkna på pga det utgår från vikten på kulan så olika ammunition har olika kaliber i samma eldrör. Eller så kan man inte ens använda eldröret till vissa typer av ammunition.
Skålpundet är mycket riktigt 0,425kg och fastställdes under mitten av 1600talet för artilleriets del.
För övrigt märkte jag när rotade runt lite i mina böcker att ett regementstycke skall dras av 2-3 hästar enligt 1800talet. Så nu måste jag övervaka Holst att bli medlem i min kanonklubb så jag slipper dra kanonen själv…
Re: kanonkulornas tyngd och hastighet?
Var är tråden din om kanonklubben? Jag hittar den inte trots tydliga uppmaningar om att starta den. Jag är nyfiken och ute efter rundkulor på 5 cm.
MVH
Kanonägare Hans
MVH
Kanonägare Hans