Lindir skrev:Det kan man på sätt och vis säga. Det är en germanism, och Ohlmarks var ju något tyskpåverkad. Det är samma typ av -er som dyker upp när många t ex kallar Dominikanorden för Dominikanerorden och Franciskanorden för Franciskanerorden. De kortare varianterna är de som rekommenderas i svenska.
Intressant, tack Lindir! Jag är i och för sig lite tyskpåverkad själv, plus att mitt språk delvis har formats av ideliga omläsningar av Ohlmarks översättning i unga och mottagliga år, men jag tycker faktiskt att det låter ganska bra. Helt ovanligt är det väl inte heller? Jag kommer på rak arm på en bok som heter
Goterkällan och en tecknad serie som heter
Alverfolket. (Hmm, verkar konsekvent handla om folkgrupper när den där formen används...)
Lindir skrev:Klåvedal tycker jag låter både obegripligt och löjeväckande. Riftedal är betydligt bättre, men jag är inte övertygad av det heller. Vattnadal ser jag inget skäl att behålla. Jag tycker faktiskt att frågan är värd en remissrunda till från grunden. Kanske landar vi på Riftedal ändå, men själv skulle jag som sagt gärna se ett begripligt (och mer evokativt än ovanstående, enligt min ringa mening) led i stil med ravin- i namnet.
Jag tycker nog att man bör sträva efter att få översättningen precis lika begriplig som originalet, inte mer. Där tycker jag att
Riftedal ligger ganska rätt, det är ett ord som man nog kan gissa vad det betyder (delvis med hjälp av det mer kända
rift i engelskan), men man är inte säker förrän man slagit upp det. Ungefär likadant inbillar jag mig att det är med
Rivendell för en engelsk läsare (även om det förstås är väldigt svårt för någon som inte är infödd engelsman att uppskatta graden av begriplighet). Dock finns där den extra komplikationen att säkert en hel del engelsmän kopplar ihop ordet med
river, precis som Ohlmarks gjorde.
Men OK, jag kan hålla med om att
Riftedal inte är helt perfekt, även om det i mina ögon är det klart bästa alternativet så här långt. Det jag inte är helt nöjd med är det hårda 'ft'-ljudet i mitten som ger ordet en lite annan klang än på engelska. Så visst, vi kan gärna bolla lite fler alternativ, om någon kommer på några. (Fast jag undrar om det inte börjar bli för sent, det verkar som om Gustav på Tolkiens Arda lobbar stenhårt för
Riftedal, medan Erik Andersson desperat slänger olika 'kl'-alternativ i hans väg för att bromsa honom lite...
)
Ett (tror jag) nytt alternativ som jag just kom på:
Rämnedal . Vad tycks? (Vet inte vad jag tycker själv än, får smaka lite på det först...)
LotR är ju faktiskt egentligen ingen barnbok, även om Ohlmarks översättning ibland gör att det känns så. Tolkien lade ned stor möda på att hans namn skulle kännas genuint engelska ("gammelengelska" om du så vill) och en svensk översättning bör ju spegla detta, fast enligt svenska förhållanden naturligtvis.
