Fler språk än svenska utan förartikel?

[Jouppe]

Finns denna rest kvar i några dialekter runt om i landet? Brukar man inte ofta i t.ex. Småland lägga ett a på slutet istället för "en"? "Mjölka är slut" "Boka är läsvärd" etc.

Den bestämda artikeln är såpass gammal att det nog inte finns kvar några dialekter som inte har den eller som har bevarat så att säga halvfärdiga versioner av den (däremot finns det dialekter som har utvecklat den längre än i rikssvenskan).

Så boka och liknande är nog inte så mycket en rest av ett annat artikelsystem, utan snare (tror jag) en rest av ett tregenussystem, där man istället fär bara en och ett i likhet med tyska har maskulinum, femininum och neutrum. Så har alltså även svenska sett ut en gång i tiden, och den här gången finns det äldre stadiet (i varierande grad) bevarat på ganska många ställen.

Du har i princip rett i at a-endelsen i mjölka og boka er en rest av den bestemte artikeln i tregenussystemet, men speciellt álderdomlig er den inte. Den er tvertom en sen nysvensk kontamination (sammanblandning) med de feminina n-stammarnas (klocka, vecka, flicka) byjgningsparadigm, vanlig i vest-Sverige og Norge.

Den ursprunglige byjningen av bok og myolk i bestemt form var bokin (nom.) bokina (akk.) og bokinni (dat.) medan maskulinum hade fiskrinn (nom.) fiskin (akk.) og fiskinum (dat.). En álderdomlig rest av den lille skilnaden har vi i oysterbùtniske dialekter: mjöltse & botse (femininum med e < in) og fiski(n) (maskulinum med i eller in < inn)

[Boreas]

Varför försvann det i svenskan, men inte i tyskan? Vilket är lite ologiskt då tyskan borde vara mer påverkad utifrån än svenskan.

Håller med, och jag har faktiskt inget riktigt bra svar på varför tyska har envisats med att vara konservativt här (vill minnas att vi diskuterade det i nån granntråd bara häromveckan).

Men man bör åtminstone komma ihåg att lågtyska traditionellt har samma system som vi har, så tre genus gäller inte i hela Tyskland, utan bara i de södra delarna (och i standardspråket). Så alla större germanska språk utom isländska, färöiska, högtyska och jiddisch har slimmat denna del av grammatiken lite. Möjligen har denna reduktion börjat i just lågtyska, och sedan spritt sig över Nordsjön.

Nu skal man ei heller glemme at de aller fledste dialekter i såvel det søndenfjældske som det nordenfjældske Norrig benytter tre kjønd, - som til exæmpel; "ei ku", "en okse" og "et hus"...

[Jurgen Wullenwever]

Vilka gamla svenska dialekter hade inte tre genus? Det fåtal dialekter som jag har sett har alla haft det.

[a81]

Innan svenska skaffade sig de bestämda artiklar som vi känner idag (för tusen år sen eller nåt) funkade det som typ finska eller ryska, dvs utan nånting alls. Alltså så att "bok" kan betyda både "en bok" och "boken".

Tittade i Erikskrönikan http://runeberg.org/erikkron/ och då verkade det fungera ungefär som nu. Dock finns det ibland bestämd artikel före. Därför undrar jag om det verkligen fungerat som i finskan eller ryskan. Kan det intei stället vara så att det en gång i tiden fungerade som i dagens tyska eller engelska? Här är ett exempel från Erikskrönikan:

Ther war engin glade affaat
then dagh forgik tha kom the nat
huar man sith herberge sökte
huar giorde swa som honom tökte
summi drukko oc summi gingo at sowa
a gatonne slogho sik the bowa
arla vm morgonen daghin kom

Min översättning:
then dagh = dagen
the nat = natten
gatonne = gatorna
morgonen = morgonen
daghin = dagen

Det verkar alltså gått att ha den bestämda artikeln antingen före eller efter. Eller var det någon skillnad på then dagh och daghin?

[Jouppe]

Innan svenska skaffade sig de bestämda artiklar som vi känner idag (för tusen år sen eller nåt) funkade det som typ finska eller ryska, dvs utan nånting alls. Alltså så att "bok" kan betyda både "en bok" och "boken".

Tittade i Erikskrönikan http://runeberg.org/erikkron/ och då verkade det fungera ungefär som nu. Dock finns det ibland bestämd artikel före. Därför undrar jag om det verkligen fungerat som i finskan eller ryskan. Kan det intei stället vara så att det en gång i tiden fungerade som i dagens tyska eller engelska? Här är ett exempel från Erikskrönikan:

Ther war engin glade affaat
then dagh forgik tha kom the nat
huar man sith herberge sökte
huar giorde swa som honom tökte
summi drukko oc summi gingo at sowa
a gatonne slogho sik the bowa
arla vm morgonen daghin kom

Min översättning:
then dagh = dagen
the nat = natten
gatonne = gatorna
morgonen = morgonen
daghin = dagen

Det verkar alltså gått att ha den bestämda artikeln antingen före eller efter. Eller var det någon skillnad på then dagh och daghin?

Dette her koyper yag inte! "Den dag (som) forgikk ..." er helt gàngbar nuskandinavisk og har inget at gyore med den bestemte artikeln. "tha kom the nat" skal skandinaviseres som "dà kom det natt", og igen har "det" inget at gyore med den bestemte artikeln.

Byjningsformen gatonne er f.oy. inte bestemt form pluralis utan ùbestemt form dativ singularis som i det stelnade àt minston(n)e.

Forstellt bestemt artikel anvends f.oy. enligt ùpgift i vestjysk: "æ hest" = "hesten". Her har vi sìkerligen at gyore med en genuin arkaism.

[a81]

Innan svenska skaffade sig de bestämda artiklar som vi känner idag (för tusen år sen eller nåt) funkade det som typ finska eller ryska, dvs utan nånting alls. Alltså så att "bok" kan betyda både "en bok" och "boken".

Tittade i Erikskrönikan http://runeberg.org/erikkron/ och då verkade det fungera ungefär som nu. Dock finns det ibland bestämd artikel före. Därför undrar jag om det verkligen fungerat som i finskan eller ryskan. Kan det intei stället vara så att det en gång i tiden fungerade som i dagens tyska eller engelska? Här är ett exempel från Erikskrönikan:

Ther war engin glade affaat
then dagh forgik tha kom the nat
huar man sith herberge sökte
huar giorde swa som honom tökte
summi drukko oc summi gingo at sowa
a gatonne slogho sik the bowa
arla vm morgonen daghin kom

Min översättning:
then dagh = dagen
the nat = natten
gatonne = gatorna
morgonen = morgonen
daghin = dagen

Det verkar alltså gått att ha den bestämda artikeln antingen före eller efter. Eller var det någon skillnad på then dagh och daghin?

Dette her koyper yag inte! "Den dag (som) forgikk ..." er helt gàngbar nuskandinavisk og har inget at gyore med den bestemte artikeln. "tha kom the nat" skal skandinaviseres som "dà kom det natt", og igen har "det" inget at gyore med den bestemte artikeln.

Byjningsformen gatonne er f.oy. inte bestemt form pluralis utan ùbestemt form dativ singularis som i det stelnade àt minston(n)e.

Forstellt bestemt artikel anvends f.oy. enligt ùpgift i vestjysk: "æ hest" = "hesten". Her har vi sìkerligen at gyore med en genuin arkaism.

Möjligt att det är så, jag är ingen expert på medeltidssvenska. När jag nu tittat lite mer på texten, upptäcker jag att bestämd artikel alltid verkar komma sist precis som i nutida svenska.

Hur tolkar man förresten a gatonne slogho sik the bowa? Är det på gatan slog sig de ...? Vad betyder bowa?

[Axial]

(---)
Det verkar alltså gått att ha den bestämda artikeln antingen före eller efter. Eller var det någon skillnad på then dagh och daghin?

Men är inte "den dag" och "dagen" utbytbara? Iallafall till viss del? Det går ju t ex att säga: Jag skulle vilja se den dag när det (som i en önskvärd händelse) sker. Här åsyftar man ju en viss bestämd dag men underlåter att närmare ange när i tiden den dagen kommer att infalla.

Man kan ju också säga: Den dagen det (samma önskvärda händelse) händer så ska jag äta upp min hatt.

På engelska respektive tyska kan man ju säga That´ll be the day respektive Es kommt der Tag för att uttrycka samma bestämda dag, utan att för den skull definiera den i tiden. Bestämt obestämd form?