Kom på en till. Tungsten. Dvs det grundämne vi kallar wolfram.
Finns allafall i engelska, franska, spanska, italienska och portugisiska.
Svenska ord som blivit globala.
-
Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Japp. Ännu mer ironiskt är att när jag läste gymnasiekemin i USA, så fanns till och med etymologin med i läroboken. Den förklarade att "tungsten" är svenska och betyder "heavy rock".Gyps skrev:Kom på en till. Tungsten. Dvs det grundämne vi kallar wolfram.
Finns allafall i engelska, franska, spanska, italienska och portugisiska.
Varför i hela friden kallar vi det för wolfram?
Nix, inga belägg här. Hoppas på att hitta en folketymologisk huvudskål nånstans i början, men etymologi tenderar ju att vara spännande på andra sätt... (Tungsten var ett bra exempel.)D. Löwenhamn skrev:Finns det något belägg att det skulle komma specifikt från Sverige? Det finns ju även i norskan och danskan liksom i fornnordiskan.Hexmaster skrev:Skål!
Wolfram kommer ifrån tyskans wolf rahm, och betyder vargfradga skulle jag tro. (I Sverige heter det f.ö. volfram.) Namnet kommer från någon egenskap hos mineralet som ämnet först utvanns ur. Det har alltså inte att göra med att en person som ibland står som upptäckaren hette Peter Woulfe. Ibland anges upptäckaren vara svensken Scheele, han verkar hursomhelst vara upphovsmannen till tungsten. Namnet wolfram kom tydligen några spanska kemister på.Belisarius skrev:
Sen blir det väl något lättare att komma ihåg ämnets beteckning (W) om man använder volfram, så det kanske är vettigt...
