Attentatet mot tsar Alexander II misslyckas

[Gavrilo Princip]

Som väl de flesta vet dog Rysslands tsar Alexander II av en bomb, som kastades mot honom, år 1881. En ödets ironi är, att han bara någon dag senare skulle ha undertecknat en ukas, som skulle ha varit början på en demokratisering av Ryssland.

Men i och med mordet ströps alla sådana planer av hans son och efterträdare Alexander III. Och Nikolaj II hade heller inga planer på att införa demokrati i sitt rike, fram tills att han tvingades till detta genom 1905 års revolution.

Alexander II föddes år 1818, och var alltså ungefär jämnårig med drottning Victoria av Storbritannien och kung Christian IX av Danmark (som f.ö. var svärfar till Alexander III och därmed morfar till Nikolaj II). Eftersom de alla tre var i samma generation låter jag här Alexander II leva i ytterligare ett 20-tal år, så att han också dör en naturlig död, liksom den brittiska drottningen och danske kungen, under något av 1900-talets första år. Detta förutsätter alltså att han på olika sätt överlever alla ytterligare eventuella mordförsök riktade mot honom efter 1881. Och under tiden hinner hans reformprogram sakta men säkert "sätta" sig i Ryssland och därmed underminera förutsättningarna för revolution(?).

I verkligheten måste Nikolaj II ha påverkats av attentatet mot sin farfar (har var 13 år då det inträffade) och dessutom sin faders reaktionära inställning till reformer. Om Alexander II:s reformer genomförs måste detta i sin tur säkerligen påverka Nikolaj II på något annat sätt känslomässigt, inte minst genom att de återstående åren fram till han blir vuxen, då han ser ett parlamentariskt system växa fram. Så hur utvecklas Ryssland under de sista 20 åren av 1800-talet och inledningen av 1900-talet?

Alexander III dog helt oväntat av njurproblem hösten 1894, och i detta kontrafaktiska scenario dör han som tsarevitj och inte tsar. Så vad är det för ett Ryssland Nikolaj II ärver efter sin farfar i början av 1900-talet? Helt klart har han väl vid det laget, drygt 30 år fyllda, en helt annan syn på demokrati än vad han i verkligheten hade? Även kejsarinnan Alexandra måste väl ha det, då hon ju kommer till ett annat Ryssland än vad hon i verkligheten gjorde. Hon hade ju vuxit upp hos sin mormor, drottning Victoria av Storbritannien, och sin tyska börd till trots fick hon en engelsk uppfostran. Och den brittiska drottningen styrde inte sitt imperium med järnhand, varför Alix knappast kan ha förespråkat det i ett Ryssland, som också hunnit långt i sin demokratiseringsprocess.

Slutligen måste väl även de ledande revolutionärerna, Lenin, Trotskij, Plechanov, Stalin, Kerenskij m.fl. också fått helt andra förutsättningar att utgå från, och vad skulle det innebära för deras sak? Skulle de ens ha någon chans att få gehör på det viset de fick bland de breda lagren att avskaffa monarkin, aristokratin och allt annat som de var emot?

Vad tror ni?

[von Adler]

Intressant är hur 1906 års jordreform (som liknade vårt laga skifte) genomförd i det här scenariet - den avsåg att skapa en klass av självägande bönder som hade Tsaren att tacka för sitt välstånd och därmed stödja honom (som en motvikt mot de radikala, revolutionärerna och de liberala). Detta skapade kulak-klassen, som dock var för liten för att vara något annat än ett farthinder för bolsjevikerna.

Utan jordreformen ligger mycket av den ekonomiska och därmed också den politiska makten i händerna på adeln, något som inte lär hjälpa i det långa loppet.

[oilc]

I en absolut monarki är så mycket beroende av individers personligheter. Om Alexander II inte hade dött 1881 så skulle han ha infört sitt reformprogram, men det skulle faktiskt inte ha förändrat regentlängden.
Alexander II planerade nämligen att abdikera samma år eller året därpå och flytta till Rivieran, där han ville leva privatliv med sin före detta älskarinna, hovdamen Jekaterina Dolgorukova, som han nyligen hade gift sig morganatiskt med, och sina barn med henne.

Hans son skulle alltså ha regerat 1881-1894 i alla fall, och reformprogrammet skulle troligen bara ha blivit till ett papper i hans händer.

Både Nikolaj och Alexandra var politiskt sett mycket konservativa fram till sin död och hade bara gått med på reformerna 1905 för att de kände sig tvingade, och skulle inte ha varit mer positiva till Alexander II:s reformprogram. Den tråkiga sanningen skulle inte ha skilt sig mycket från verkligheten: enda skillnaden hade varit att extsar Alexander skulle få leva ett bekvämt privatliv på Rivieran som han hela tiden hade tänkt sig och hans son och sonson skulle regera precis som nu blev fallet på samma sätt, utan att bry sig om reformprogrammet, som inte skulle ha blivit mer än ett inlåst papper.

Men visst, om demokratin verkligen hade blivit införd skulle det inte ha blivit någon revolution utan en gradvis utveckling mot en högre levnadsnivå.