Parola Stridsvagnsmuseum, Finland

[Battler]

Sisu XA-180
XA-180 är ett finskt sexhjuligt, splitterskyddat trupptransportfordon med full amfibiekapacitet. Grundfordonet är konstruerat för att vara billigt och enkelt att använda och underhålla. Till utförande liknar fordonet även många andra hjuldrivna, splitterskyddade trupptransportfordon.

År 1982 utförde man en serie tester i Finland för att välja ett nytt splitterskyddat trupptransportfordon för att ersätta deras åldrande BTR-60P. I testerna utvaldes SISUs XA-180 som segrare och sent 1983 lades en produktionsorder för fordonet, vartefter produktion snart påbörjades.

Till en början utfördes all tillverkning av XA-180 för den finländska armén, men sedan fordonet visade sig vara idealt för FN-operationer har bland annat även Norge, Österrike, Irland och Sverige antingen köpt eller leasat fordonet för sina operationer i Libanon, Bosnien och Kosovo.

Fordonets allmänt kända smeknamn "Pasi", som också är ett vanligt förnamn för finska män, härstammar från den finska beteckningen "panssari-Sisu"

Vapentester på ett stridsvagnstorn.

Moottorihalli
Museets äldsta utställningshall är motorhallen.

KV-1
KV-1 var en tung sovjetisk stridsvagn som började tillverkades 1939 och som användes under andra världskriget. Namnet "KV" står för Kliment Vorosjilov (Климент Ворошилов), som var försvarskommissarie när vagnen konstruerades.

KV-1 vagnarna fanns på den finska fronten under fortsättningskriget åren 1941-1944. Endast två vagnar erövrades intakta av de finska trupperna. Bägge finns utställda på Pansarmuséet.
Denna KV-1E vagn är tillverkad 1941. Den erövrades vid Petroskoi (Äänislinna) i Solomann i slutet av 1941. Den upprustades för eget bruk 1942 och var i tjänst fram till 1945. Vagnen flyttades till Pansarmuséet 1961-06-23. Kamouflagefärgen, är den som användes under fortsättningskriget.

[Hans]

Återigen stort tack. Och då som sagts även för bildtexterna. Att fyra olika personer kommenterat redan på första sidan och de första bilderna närmar sig 200 visningar visar att du har lyckats väl.

MVH

Hans

[Battler]

Återigen stort tack. Och då som sagts även för bildtexterna.
MVH

Hans

Tack för de vänliga orden.

Att fyra olika personer kommenterat redan på första sidan och de första bilderna närmar sig 200 visningar visar att du har lyckats väl.

Jo, vi är väl fortfarande några MÖP:ar kvar på forumet.

[Hans]

Vad är en MÖP?

Mina resetrådar är rejält mycket mer textfattiga.
viewtopic.php?f=51&t=41698&hilit=Le%C5%A1any

Åter Östra Rikshalvan.

MVH

Hans

[Battler]

Åter Östra Rikshalvan.

Yupp, vi fortsätter på övre avdelningen.

Vagnarna står ute, men de har fått ett seriöst väderskydd.

T-34/76 m 1943
Från år 1942 tillverkades en modell som hade tjockare bepansring och ett torn som delvis var gjutet. Vagnchefens lucka i tornets tak höjdes över taknivån genom att montera den på en ring som var utrustad med tittgluggar. Detta gällde modell 1943. Finland använde under fortsättningskriget en T-34:a modell 1942 och två st modell 1943.

Detta exemplar som är ett krigsbyte från östfronten, köptes från Tyskland år 1944 liksom också tre olika T-34:or. Vagnen användes efter kriget fram till 1960-talet. Denna vagn fanns på Nylands brigad i Dragsvik och flyttades till Pansarmuséet 1995-08-02.

T-34/85
År 1943 kom en förbättrad version med ett bredare torn med en 85 mm kanon. När Sovjetunionens storanfall inleddes i juni 1944, fanns de nya T-34:orna även på den finska fronten. Finnarna erövrade 7 st som krigsbyte.
Denna vagn är en av dem, och är tillverkad år 1944. De finska trupperna erövrade vagnen vid Portinhoikka norr om Viborg. Den var i stort sett i nyskick med endast 61 tim på mätaren. Efter att vagnen försetts camouflagemålning och egna natinalsbeteckningar, togs den genast i egen tjänst.
Efter kriget var vagnen i bruk fram till 1950-talet vid Pansarvagnsbataljonen i Parola, nära Tavastehus, varefter den flyttades till depå. Vagnen flyttades till Pansarmuséet år 1961 och har på muséets försorg återställts till det skick den var 1944.

ISU-152
År 1943 inledde Sovjetunionen tillverkningen av stormkanonen ISU-152. Vagnen är byggd på chassit till stridsvagn IS-2. Stormkanon av denna typ förekom i stor utsträckning på den finska fronten i fortsättningskriget sommaren 1944.

De finska trupperna lyckades erövra två st. av denna modell 1944-06-25 på Karelska näset i Portinhoikka. Den ena vagnen togs genast i eget bruk efter reparation och byte av natinalbeteckningar. Den gick dock förlorad i striderna tre dagar senare. Den andra vagnen evakuerades för reparation vid Pansarcentralen som då låg vid Varkaus.

Den evakuerade vagnen byggdes om vid Pansarcentralen till en bärgningspansarvagn. Man avlägsnade kanonen med tillhörande delar inne i vagnen, man täppte till kanonöppningen. Man utrustade vagnen med ändamålsenliga arbetsredskap.

Vagnen beväpnades med ett 20 mm L-39 pansarvärnsgevär (elefantbössa). Vagnen var i bruk fram till 1964 varefter den blev muséiföremål. Denna vagn är den nämnda bärgningsvagnen. Då den anlände till muséet återställdes den till ursprungligt skick, och kanonen återmonterades.

[Hans]

De har fått det lite bättre, mitt minne från runt 1990 var att de hade inget tak ens.

MVH

Hans

[Battler]

De har fått det lite bättre, mitt minne från runt 1990 var att de hade inget tak ens.

MVH

Hans

En klar förbättring, sommaren 2012 såg det ut så här.

[Hans]

Tack, du besparade mig besväret att leta igenom mina gamla osorterade och odigitala foton från då.

MVH

Hans

[Battler]

Det klickade till i bakhuvudet...
Hjälpte inte vi skalmaniter till lite grann med skärmtaken.

viewtopic.php?f=51&t=46358&hilit=Insamling

[Hans]

Konkurrerar du med mig om titeln som forumets trådnekrolog?

Bra klick!

MVH

Hans

[Battler]

StuG III
Pansarvärnskanonvagnarna, fick smeknamnet "Sturmi", tjänstgjorde i Stormartilleribataljonen fram till 1966, då de ersattes av T-54 och T-55 stridsvagnar som köptes från Sovjetunionen 1959−1966. Flera exemplar placerades på museer och som minnesmärken. Vid en auktion den 25 september 2007 såldes tre vagnar i skrotskick till utländska köpare.

Stötte på flera StuG III på muséet

Vagnen på bilden är tillverkad år 1944, och kom till Finland sommaren 1944. Vagnen har inte deltagit i de egentliga striderna utan fungerade i säkringsuppdrag i Vuosalmi på Karelska näset. Vagnen användes fram till år 1966 och flyttades från Siikakangas till Pansarmuséet år 1990. Vagnen är av en senare G-modell som skiljer sig från de tidigare modellerna genom att kanonskölden är gjuten, och att de övre bandhjulen saknar gummi. Vagnen är återställd i den form den hade när den år 1944 kom till Finland. Den är försedd med tysk nationalitetsbeteckning och målad i sandgul färg. Vagnarna var ursprungligen försedda sidoskyddsplåtar som finnarna dock avlägsnade.

Panzer IV

Panzerkampfwagen IV (PzKpfw IV), eller som den vanligtvis kallas Panzer IV (PzIV), även SdKfz 161 var Tysklands huvudsakliga medeltunga stridsvagn under andra världskriget. Panzer IV blev Tysklands vanligaste stridsvagn under andra världskriget och chassit användes som bas för många andra stridsfordon som till exempel pansarvärnskanonvagnar och luftvärnskanonvagnar. Panzer IV var även den enda tyska stridsvagn som tillverkades under hela kriget med 8 553 byggda från och med 1939.

Finland beställde 40 st PzKpfw IV ausf J -stridsvagnar i slutet av fortsättningskriget men endast 15 st hann anlända innan vapenstilleståndet med Sovjetunionen slöts i sep 1944. Till följd att de anlände så sent, hann de aldrig användas i striderna. Vagnarna skickades till Lappland för att bekämpa tyskarna (Lapplandskriget), men i höjd med Uleåborg sändes vagnarna tillbaka till södra Finland.

Efter kriget användes vagnarna i utbildning fram till fram till år 1962, då de sista ströks ur bokföringen. Detta exemplar flyttades till Pansarmuséet 1961. Vagnen är målad i den typiska efterkrigstida gröna kamouflagefärgen och försedd med den blå-vita kokardbeteckningen.

PaK 40 (75 K/40)

PaK 40 (Panzerabwehr Kanone, Pansarvärnskanon modell 1940) var en tysk 75 mm pansarvärnskanon, som delvis ersatte 5 cm PaK 38. PaK 40 var standardbeväpningen i de tyska pansarvärnsbataljonerna under åren 1942–1945. Dess stora eldkraft, hanterbara vikt och låga siluett innebar att den var en mycket effektiv pansarvärnskanon och kapabel att slå ut de vanligaste fientliga stridsvagnarna som den sovjetiska T-34 och den amerikanska M4 Sherman.

Under fortsättningskriget levererades 210 PaK 40-kanoner från Tyskland till den finska försvarsmakten. I Finland benämndes kanonen 75 K/40 och 75 PstK/40. Den användes vanligtvis för att bekämpa mobilt pansar upp till maximalt 700 meter, och i genomsnitt behövdes två skott för att förstöra en stridsvagn. Kanonen stod i reserv fram till 1980-talet.

[Hans]

PzKpfw IV ausf J, hade inte de finska bogkulsprutan?

Stackars kanon, utan tak.

MVH

Hans

[Battler]

PzKpfw IV ausf J, hade inte de finska bogkulsprutan?

Muséet har väl inte hunnit få dit en "dummy"...

Stackars kanon, utan tak.

Ja, vi får väl hoppas att det blir nästa skyddsprojekt.

[Hans]

Kulspruta, låter troligt. Heter det förresten bogkulspruta?

MVH

Hans

[Battler]

Kulspruta, låter troligt. Heter det förresten bogkulspruta?

Chassimonterad kulspruta, till skillnad från takmonterad kulspruta ?