Marxistisk frågelåda
Re: Marxistisk frågelåda
hahaha
mja. Satanism är extrem-individualism på det egoistiska viset :p Älska dig själv och ingen annan.
marxismen fungerar inte riktigt så.. ännu :p kanske ska skriva lite ny teori så kan jag starta en ny gren: Marxism-satanismen
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Jag är nöjd med svaren. Tack
/martin
/martin
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17344
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Jag förstår din tanke runt liberalismen, men måste fundera vidare. Enligt dig är alltså människor inte kapabla att sköta sig själva. Därför tycker du att vissa människor skall bestämma över andra och detta då trots att du dömer ut människans förmåga att ansvara för sig själv. Hur kan då människor vara kompetenta nog att ansvara för andra?
Re: Marxistisk frågelåda
Nej. Jag menar inte att människor inte är kapabla att ta hand om sig själva. Det är ju bara stt titta ut i verkligheten så ser vi att människor i högsta grad kan ta hand om sig själva och andra
Människor ska bestämma tillsammans. Det här med att bestämma över andra är något som ingår i klassamhället. I ett klassamhälle: oavsett sort, har vi generellt sett två klasser som är i konflikt med varandra. De som styr och de som blir styrda.
Kommunismen syftar till att avskaffa klassamhället och därmed också styrda/styrande-konflikten. Alla ska bestämma tillsammans.
Människor ska bestämma tillsammans. Det här med att bestämma över andra är något som ingår i klassamhället. I ett klassamhälle: oavsett sort, har vi generellt sett två klasser som är i konflikt med varandra. De som styr och de som blir styrda.
Kommunismen syftar till att avskaffa klassamhället och därmed också styrda/styrande-konflikten. Alla ska bestämma tillsammans.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17344
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Vad skiljer då kommunismen från liberalismen? För mig är de som styr de som har laglig rätt att utöva våld och påtryckningar mot andra, alltså staten. De olika klasserna har inte denna lagliga rätt och kan därför inte "förtrycka" varandra. Allt bygger på frivilliga överenskommelser.Davian skrev:Nej. Jag menar inte att människor inte är kapabla att ta hand om sig själva. Det är ju bara stt titta ut i verkligheten så ser vi att människor i högsta grad kan ta hand om sig själva och andra![]()
Människor ska bestämma tillsammans. Det här med att bestämma över andra är något som ingår i klassamhället. I ett klassamhälle: oavsett sort, har vi generellt sett två klasser som är i konflikt med varandra. De som styr och de som blir styrda.
Kommunismen syftar till att avskaffa klassamhället och därmed också styrda/styrande-konflikten. Alla ska bestämma tillsammans.
Re: Marxistisk frågelåda
LIberalismen är fokuserad på individen och tänker att det som är bra för individen blir automatiskt bra för kollektivet.
marxismen är fokuserad på kollektivet och tänker att det som är bra för kollektivet automatiskt blir bra för individen.
(sen finns det såklart massa detaljer i ideologierna som skiljer sig åt. Men ovanstående är den generella skillnaden)
Liberalism och Marxism är väldigt lika i de flesta aspekter. Marxismen som politisk rörelse bygger mycket på franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap. Båda är upplysningsideologier som vill göra sig av med saker som gudar, religiös dogma, kungar osv. Marxistisk ekonomisk teori är beroende av liberal marknadsekonomi. Dessutom delade Marx och de flesta liberala ekonomier på den tiden samma syn på arbetsbärde, mervärde och bruksvärde. Både liberalerna och marxisterna är/var överrens om att ekonomi inte är något som styrs av naturlagar utan mänsklig politisk verksamhet. Varenda liberal och marxistisk ekonom vet om att ränta, inflation, deflation inte är något som automatiskt måste förekomma i ett ekonomiskt system.
Under 1800-talet var liberalerna och socialisterna oftast allierade mot de konservativa. I Sverige ser vi det genom tex att både liberalerna och socialisterna var enade om allmän skolgång, allmän rösträtt, ökade friheter och rättigheter åt kvinnor osv.
I takt med att de konservativa har tappat mark har däremot liberalism blivit den dominerade ideologin i samhället och i liberal ideologi existerar inte saker som generella förtryck eller samhällsstrukturer. Så länge alla har samma politiska rättigheter är alla jämställda. I marxism går man vidare och menar att man behöver inte bara ha samma rättigheter, utan även samma möjligheter. Och det inte bara inom politik utan i alla aspekter av det samhälleliga livet.
Det är därför liberalism och marxism idag inte går så bra ihop. Man har liksom gjort sig av med kungar, adel, ändrat om hela samhället från ett ståndssystem till ett mer meritokratiskt system osv. Nu när liberalismen har samhällsmakten vill den inte släppa ifrån sig den till någon annan.
marxismen är fokuserad på kollektivet och tänker att det som är bra för kollektivet automatiskt blir bra för individen.
(sen finns det såklart massa detaljer i ideologierna som skiljer sig åt. Men ovanstående är den generella skillnaden)
Liberalism och Marxism är väldigt lika i de flesta aspekter. Marxismen som politisk rörelse bygger mycket på franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap. Båda är upplysningsideologier som vill göra sig av med saker som gudar, religiös dogma, kungar osv. Marxistisk ekonomisk teori är beroende av liberal marknadsekonomi. Dessutom delade Marx och de flesta liberala ekonomier på den tiden samma syn på arbetsbärde, mervärde och bruksvärde. Både liberalerna och marxisterna är/var överrens om att ekonomi inte är något som styrs av naturlagar utan mänsklig politisk verksamhet. Varenda liberal och marxistisk ekonom vet om att ränta, inflation, deflation inte är något som automatiskt måste förekomma i ett ekonomiskt system.
Under 1800-talet var liberalerna och socialisterna oftast allierade mot de konservativa. I Sverige ser vi det genom tex att både liberalerna och socialisterna var enade om allmän skolgång, allmän rösträtt, ökade friheter och rättigheter åt kvinnor osv.
I takt med att de konservativa har tappat mark har däremot liberalism blivit den dominerade ideologin i samhället och i liberal ideologi existerar inte saker som generella förtryck eller samhällsstrukturer. Så länge alla har samma politiska rättigheter är alla jämställda. I marxism går man vidare och menar att man behöver inte bara ha samma rättigheter, utan även samma möjligheter. Och det inte bara inom politik utan i alla aspekter av det samhälleliga livet.
Det är därför liberalism och marxism idag inte går så bra ihop. Man har liksom gjort sig av med kungar, adel, ändrat om hela samhället från ett ståndssystem till ett mer meritokratiskt system osv. Nu när liberalismen har samhällsmakten vill den inte släppa ifrån sig den till någon annan.
Re: Marxistisk frågelåda
Markus Holst skrev:Vad skiljer då kommunismen från liberalismen? För mig är de som styr de som har laglig rätt att utöva våld och påtryckningar mot andra, alltså staten. De olika klasserna har inte denna lagliga rätt och kan därför inte "förtrycka" varandra. Allt bygger på frivilliga överenskommelser.Davian skrev:Nej. Jag menar inte att människor inte är kapabla att ta hand om sig själva. Det är ju bara stt titta ut i verkligheten så ser vi att människor i högsta grad kan ta hand om sig själva och andra![]()
Människor ska bestämma tillsammans. Det här med att bestämma över andra är något som ingår i klassamhället. I ett klassamhälle: oavsett sort, har vi generellt sett två klasser som är i konflikt med varandra. De som styr och de som blir styrda.
Kommunismen syftar till att avskaffa klassamhället och därmed också styrda/styrande-konflikten. Alla ska bestämma tillsammans.
i marxism är staten en förtrycksapparat härsande klassen använder för att trycka ner de andra klasserna och förhindra att de förändrar samhället. Bland annat tex genom att skapa och upprätthålla våldsmonopolet och därmed får den praktiska möjligheten att bestämma i samhället. För att citera Ebba Grön; Med en k-pist är det svårt att diskutera .
All form av stat är förtryck och måste avskaffas. (det är en annan likhet med liberalism som ideologi som också ser staten som ett förtryck.)
Re: Marxistisk frågelåda
Suhonen m.fl kanske skulle lyssnat mera på Ebba Grön !//Thule
http://avpixlat.info/2015/11/10/daniel- ... or-vi-det/
http://avpixlat.info/2015/11/10/daniel- ... or-vi-det/
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Marxistisk frågelåda
Davian,
din definition på marxism måste vara väldigt snäv. Om vi ser på de rörelser som har sitt ursprung i marxistisk ideologi så brukar de förespråka en stark stat. I Sverige är det Socialdemokrater och Vänsterpartister som förespråkar en stark stat. Vi ser samma sak i alla länder jag känner till. Det är på den liberala sidan som du hittar dem som är för en minimal stat. Varför propagerar de marxistiska partierna emot marxismen?
din definition på marxism måste vara väldigt snäv. Om vi ser på de rörelser som har sitt ursprung i marxistisk ideologi så brukar de förespråka en stark stat. I Sverige är det Socialdemokrater och Vänsterpartister som förespråkar en stark stat. Vi ser samma sak i alla länder jag känner till. Det är på den liberala sidan som du hittar dem som är för en minimal stat. Varför propagerar de marxistiska partierna emot marxismen?
Re: Marxistisk frågelåda
Och cirkeln sluts för att det är väl det som också predikas i de mer suspekta kretsarna i USA där man ser The Government som en förtryckarapparat som bara vill inskränka vanligt folks rättigheter som att inte betala skatt och ha rätt att bära automatvapen).Davian skrev: All form av stat är förtryck och måste avskaffas. (det är en annan likhet med liberalism som ideologi som också ser staten som ett förtryck.)
F ö åter en eloge till Davian som inte ens tappar fattningen vid de grövsta påhopp från oss reaktionärer
Re: Marxistisk frågelåda
Hejsan. Socialdemokrater och Vänsterpartister är borgerliga partier som inte har något med marxism att göra. De är socialliberala partier med lite mer fokus på social än liberal.pandersson2 skrev:Davian,
din definition på marxism måste vara väldigt snäv. Om vi ser på de rörelser som har sitt ursprung i marxistisk ideologi så brukar de förespråka en stark stat. I Sverige är det Socialdemokrater och Vänsterpartister som förespråkar en stark stat. Vi ser samma sak i alla länder jag känner till. Det är på den liberala sidan som du hittar dem som är för en minimal stat. Varför propagerar de marxistiska partierna emot marxismen?
Däremot anledningen till att marxister på många ställen och genom historian har pratat och agerat om starka stater beror på att dagens stat, den kapitalistiska staten, ses som minoritetens styre över majoriteten. Folkmajoriteten i våra länder har ingen makt i samhället. Arbetarna på volvo har ingen makt över volvo, medan volvo-ägarna har makt mer eller mindre över arbetarnas liv och död.
För att kunna införa kommunism behöver det här förhållandet vändas upp och ner. Majoriteten måste få makten över minoriteten. Vi måste ersätta kapitalismens minoritetsdiktatur med marxismens majoritetsdiktatur. Den här majoritetsdiktaturen kallas för proletariatets diktatur. Den innebär konkret att makten i samhället ligger hos flertalet. Arbetarna på volvo har makt över volvo och därmed över sina egna liv.
det offentliga samhället är kollektivt organiserat och därför är statlig verksamhet att föredra framför privat eftersom privat verksamhet aldrig ser till folkets bästa utan till profiten som ägarna kan göra. I ett samhälle som är så extremt privatiserat som Sverige är enda reella motkraften att förstatliga och bygga ut staten. När vi har en stark stat och mer eller mindre all privat verksamhet är avskaffad och människorna själva har makten; då har vi socialism.
socialismen är utvecklingstadiet som kommer innan kommunismen; det är fortfarande ett klassamhälle där en klass förtrycker den andra. I socialismen förtrycker arbetarna borgarna och kapitalisterna istället för tvärtom. Att kommunismen är stats och nationslös visas bland annat av att det aldrig funnits något land som kallat sig kommunistiskt. Däremot massor som har kallat sig socialistiska. Det här beror som sagt på att stat och kommunism inte kan existera samtidigt.
Grovt schematiskt (och lite för mekaniskt) brukar man säga att marxismen följer enutvecklingsstege som ser ut såhär:
urkommunism - odlarsamhälle - slavsamhälle -feodalsamhälle-kapitalism-socialism-kommunism
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Marxistisk frågelåda
Davian,
om du nu hävdar att de partier som har sin grund i marxismen och även själva ser sig som marxistiska är liberala så tycker jag det känns lite sekteristiskt. Varför skall vi tro på din version av marxismen, som verkar representera en liten minoritet av dem som kallat sig marxister genom historien? Det känns, för mig, som att höra en kalvinist förklara att om vi diskuterar kristendom så är katoliker, ortodoxa och lutheraner muslimer och inte kristna. Så min undran är, om nu majoriteten av dem som ser sig som marxister inte ingår i din definition, varför skall vi lita på din tolkning och inte deras?
om du nu hävdar att de partier som har sin grund i marxismen och även själva ser sig som marxistiska är liberala så tycker jag det känns lite sekteristiskt. Varför skall vi tro på din version av marxismen, som verkar representera en liten minoritet av dem som kallat sig marxister genom historien? Det känns, för mig, som att höra en kalvinist förklara att om vi diskuterar kristendom så är katoliker, ortodoxa och lutheraner muslimer och inte kristna. Så min undran är, om nu majoriteten av dem som ser sig som marxister inte ingår i din definition, varför skall vi lita på din tolkning och inte deras?
Re: Marxistisk frågelåda
Jag är marxist-leninist vilket är den absolut största och mest spridda varianten av "den vetenskapliga socialismen". Vi är ca 150 miljoner människor på jorden och varenda en skulle säga samma sak som jag.
Socialdemokratin bröt med kommunism 1914 och definitivt 1919 när tyska socialdemokratin mördade rosa Luxemburg och Karl liebknecht. I Sverige började socialdemokratin sin vandring högerut när Hjalmar Branting blev partiledare. Branting lyckades sen att helt förvandla socialdemokratiN från vänster till höger i samma sekund han hindrade socialistisk revolution i Sverige santidigt som han garanterade att monarkin skulle vara kvar.
Vänsterpartiet slutade vara kommunister 1991 och därmed slutade de vara marxister.
För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.
Missar man på något av de här tre är man inte längre marxist. Och partier som inte uppfyller det här är inte marxistiska.
Socialdemokratin bröt med kommunism 1914 och definitivt 1919 när tyska socialdemokratin mördade rosa Luxemburg och Karl liebknecht. I Sverige började socialdemokratin sin vandring högerut när Hjalmar Branting blev partiledare. Branting lyckades sen att helt förvandla socialdemokratiN från vänster till höger i samma sekund han hindrade socialistisk revolution i Sverige santidigt som han garanterade att monarkin skulle vara kvar.
Vänsterpartiet slutade vara kommunister 1991 och därmed slutade de vara marxister.
För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.
Missar man på något av de här tre är man inte längre marxist. Och partier som inte uppfyller det här är inte marxistiska.
Re: Marxistisk frågelåda
Sen finns det säkerligen massor med individer i både sosseriet och vänsterpartiet som är marxister.
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Marxistisk frågelåda
Så det är Sovjetunionen, Kina, Vietnam, Kuba och Nordkorea som är "äkta" marxister enligt dig? Varför har inget av dessa marxistiska länder strävat efter att avskaffa staten om det nu är en grundpelare i marxismen? Istället har de byggt ut staten och måste väl då ha motarbetat det marxistiska idealet. Eller finns det en logisk förklaring till att man gör motsatsen till det man vill?
Tycker att dina tre punkter stämmer in på rätt många grupper. De flesta rörelser är materialistiska och att vilja taga makten med våld är inte unikt för marxister. Beskrivningen tycker jag passar in bra på militären i Egypten som av materialistiska skäl gjorde sin kupp mot det islamska styret, men att se dem som marxister känns främmande.
Tycker att dina tre punkter stämmer in på rätt många grupper. De flesta rörelser är materialistiska och att vilja taga makten med våld är inte unikt för marxister. Beskrivningen tycker jag passar in bra på militären i Egypten som av materialistiska skäl gjorde sin kupp mot det islamska styret, men att se dem som marxister känns främmande.