Skytte från häst

[Markus Holst]

Jag har bajonett till min M/1815 och 1867.

Saknar du någon bajonett lovar jag att jag har den, ett tag till. Har så smått börjat avyttra min samling.

[Hans]

Om du har kvar en Ak4, håll på den. Och till m/45.

MVH

Hans

[Markus Holst]

AK4 har jag en hel bunt för olika vapen.

M/45 har samma som karbin m/14

[Hans]

Lägg undan de två så mailar/pm'ar vi detaljer. Om några dagar, överraskningsresa 30/7-3/8.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Utifrån historien, var inte folkstammar levde längs med Volga skickliga skyttar från häst? Vikingarna hade mer eller mindre problem med dessa stammar under deras resor österut.

Stefan

[Markus Holst]

Från Nederländerna via Polen och en bra bit in i Ryssland, ända till Uralbergen, är Europa jätteplatt. Detta gör att snabbhet blir en viktig strategisk, och även taktisk, fördel. Snabbhet stavades vid den tiden häst. Därför blev slättens folk skickliga ryttare med ett helt annat sätt än hur vi tänker strid till häst.

Slättens folk red små snabba hästar och i huvudsak i full fart rakt fram. I detta skeende kunde de släppa tyglarna och använda sin båge, främst åt vänster eller rakt fram. Det är möjligt att de med lite övning kunde skjuta åt höger om de bytte hand. Jag vet inte.

Parterna kunde till och med skjuta bakåt; partiska skott.

Emellertid, rider man rakt fram och skjuter så är man snart utan pilar. En vanlig taktik var därför att rida på en stor volt i höger varv. Då mötte man fienders front på vänstersidan och kunde således beskjutna dem med mängder med pilar samtidigt, som en rejäl bredsida. Det var ju en hel hop av ryttare som galopperade runt där så det blev en rätt stickig upplevelse att vara motståndare. Denna taktik gjorde det ju också svårt för fienden att träffa dem med försvarseld.

På sin stora volt åt höger kunde ryttarna pusta lite på bakre delen, där nog en framskjuten tross fanns, och inte minst fick man nya pilar där.

Denna stridsteknik hade såväl vikingarna som Europas riddar-arméer svårt att värja sig emot vilket ledde till belägringen av Wien. Men Wien låg i bergen. Där fungerade inte de östliga hordernas taktik så där blev mongolerna, eller vilka det var, bortfintade.

Av samma anledning erövrade Djingis Khan aldrig Vietnam; Hans taktik funkade om möjligt ännu sämre i Ostindiens djungler.