När Demetrius Zvonimir kröntes till kung av Kroatien och Dalmatien år 1075 fick han en krona av påven Gregorius VII:s legat Gebizon. Den har gått till historien under namnet Zvonimirs krona.
- crown-of-zvonimir.jpg (26.98 KiB) Visad 32 gånger
Kröningen ägde rum i Basilikan S:t Petrus och Moses i Salona (dagens Solin nära Split). Zvonimir fick krona, spira, svärd och fana, avlade ed som påvens vasall och lovade bland annat att stödja kyrkoreformer, skydda kyrkor, munkar, fattiga och föräldralösa samt motverka olagliga äktenskap och slavhandel. Han skänkte också Benediktinerklostret St. Gregorius i Vrana till Heliga stolen.
Det här var den tredje kända kronan i det medeltida kroatiska kungariket. I kröningsurkunden nämns två äldre guldkronor med ädelstenar som förvarades i samma kloster i Vrana – en kopplad till kung Tomislav (925–928) och en till kung Stefan Držislav (969–997).
En 1000-talsrelief i dopkapellet i Split-katedralen visar en kung (ofta identifierad som Petar Krešimir IV eller Zvonimir själv) med en västerländsk stilkrona. Den har tre kors (ett i mitten och två på sidorna), fem ädelstenar och långa sidor som kan vara pendilia (hängande band), liknande dem på den ungerska Sankt Stefans krona, som också var en påvlig gåva från samma tid.
- Reljef_splitska_krstionica.jpg (218.73 KiB) Visad 32 gånger
Efter Zvonimirs död 1089 kan kronan ha använts vid kröningen av efterträdaren Stefan II. Efter personalunionen med Ungern 1102 (Pacta conventa) kan den ha använts av ungerska kungar som också var kroatiska kungar, även om kröningarna ofta skedde i Biograd na Moru snarare än Salona. Det är oklart om den medeltida kronan fortfarande finns. En vanlig teori är att den (tillsammans med andra kroatiska kronor) förlorades på 1520-talet när osmanerna intog och plundrade kungliga städer som Solin och Knin.
En nyare (och omdiskuterad) hypotes från kroatiska forskare (Ilkić och Filipčić, 2024) föreslår att delar av den kan ha införlivats i den ungerska Sankt Stefans krona (corona latina), som i dag förvaras i det ungerska parlamentet i Budapest. Denna teori har mött kritik från andra historiker.
På 1800-talet blev Zvonimirs krona en viktig politisk och nationell symbol för kroatisk suveränitet och självständighet, särskilt i motsats till den ungerska Sankt Stefans krona. En stilisering av kronan från Splitreliefen förekommer på vissa moderna kroatiska läns- och provinsflaggor.
- splitdalmatien.gif (5.11 KiB) Visad 32 gånger
(Flagga för Splitsko-dalmatinska županija)
Under andra världskriget, i den Ustaša-ledda Oberoende staten Kroatien (NDH), återupplivades symbolen. 1941 skapades en ny, stiliserad Zvonimirs krona (beskriven som en krans av gyllene klöverblad med kors) som tecken på suveränitet. Den erbjöds tillsammans med riksäppt till det italienska kungahuset; Aimone, hertig av Spoleto, utnämndes till ”kung Tomislav II” men regerade aldrig i praktiken och kröntes aldrig formellt. Orden och medaljen ”Kung Zvonimirs krona” instiftades samma år som belöning för förtjänster.
- KolajnaKruneKraljaZvonimira.jpg (58.67 KiB) Visad 32 gånger
I dagens Kroatien lever namnet vidare i den moderna utmärkelsen Stororden av kung Dmitar Zvonimir.
- Red_krune_kralja_Zvonimira_I._stupnja.jpg (29.13 KiB) Visad 32 gånger
.
