Slaviska ord i svenskan..

Daniel L · Inlägg av **Daniel L** » 17 januari 2006, 11:41

Okej. Ja, det är möjligt.

mvh/ Daniel

egilo · Inlägg av **egilo** » 17 januari 2006, 11:51

"kravatt", "krabat" och "kroat" alla kom från samma kroatiska ord

Ang. dessa tre ord har jag nu i min bokhylla fått bekräftat att det förhåller sig exakt som i senaste diskussion

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 17 januari 2006, 12:38

och kravatten är förstås att kroaterna knöt sina halsdukar enligt ett mode à la croate.

/ Probstner

Schwalbe · Inlägg av **Schwalbe** » 17 januari 2006, 12:44

Vad jag vet så knöt de Kroatiska kavalleristernas flickvänner kravatten om sina älskades halsar innan de gav sej ut i strid.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 17 januari 2006, 12:46

Hittat på http://www.student.lu.se/~Cie89blg/ordlista.htm:

blar, i bestämd form blaren. Förekommer t ex i uttrycket: Pågen va en liden blar. Eller i ordet pågablära. Blaren var namnet på ett av korten i det medeltida kortspelet Kille. Blaren var narren i kortspelet. Ordet är möjligen härlett från det slaviska ordet för narr eller dåre: "blázen" (tjeckiska).

/ Probstner

egilo · Inlägg av **egilo** » 17 januari 2006, 12:46

Exakt. Vilka krabater till att vara pålästa!

Så då fick vi med den franskspråkiga anknytningen till ordet också. Roligt med kunniga diskussionskolleger.

egilo · Inlägg av **egilo** » 17 januari 2006, 13:08

Probstner skrev:Hittat på http://www.student.lu.se/~Cie89blg/ordlista.htm:
blar, i bestämd form blaren. Förekommer t ex i uttrycket: Pågen va en liden blar. Eller i ordet pågablära. Blaren var namnet på ett av korten i det medeltida kortspelet Kille. Blaren var narren i kortspelet. Ordet är möjligen härlett från det slaviska ordet för narr eller dåre: "blázen" (tjeckiska).
/ Probstner

Självklart kan de ha ett samband - det verkar ju helt logiskt. Svenska språknämnden (Elias Wessén): Våra ord, deras uttal och ursprung (som jag FÖRST brukar titta i) säger:"av okänt ursprung." Så det är fritt fram för forskning och tänkbara teorier kring ursprunget. JAG tycker sambandet verkar, minst sagt, troligt.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 17 januari 2006, 18:04

Hittade en lite halvcrazy hemsida betitlad Oanade band mellan svenskan och serbiskan som påstår att en mängd ord med i själva verket skulle ha kommit in i svenskan via tyskan från sorberna (sic!):

Då serberna var skickliga hantverkare och handelsmän, men också erfarna inom jakt och jordbruk, konstruerade de också många ord inom dessa grenar: djon = (sko)don, sedlo = sadel, sablja = sabel, plug = plog, krznar = körsnär, grana = gren, dolina (uvala) = dal, dubok = djup, lekar = läkare, luk = lök, nuzda = nöd, hrskavice = brosk, ajkula = haj, vrbovati = värva, vredan = värd (adj.), dva = två etc. Då svenska språket inte använder så många konsonanter i följd som serbiskan, var man tvungen att lägga till vokaler i de svenska orden. Sedan har orden också genomgått olika ljudförändringar.
Svenskan har också lånat in serbiska (eller sorbiska) ord via tyskan. Det finns en stor sorbisk befolkning i Tyskland (Brandenburg och Sachsen).

De flesta av ovanstående ord är givetvis av indoeuropeiskt ursprung och har väl i regel nått både svenskan och serbiskan via tyskan. Men det första exemplet fick mig att haja till, då jag kom att tänka på dojor. Gissningsvis dock inget direkt slavisk inlån utan via rommani.

Ett annat rommaniord med slaviskt ursprung är hispa (typ dårhus) som han härledas till izba (hus, rum).

/ Probstner

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 17 januari 2006, 18:09

Slaviska institutionen vid Stockholms universitet skriver följande på sin hemsida:

Antalet direkta lån från ryska till svenska är inte så många, och de som finns används ofta för att beteckna något som har just med Ryssland att göra: trojka, perestrojka, sputnik. Svårare att identifiera är kanske ordet torg, som från början anses vara ett lån av ett fornryskt ord som betyder handelsplats, marknad m.m. Det finska namnet på staden Åbo – Turku – är historiskt sett samma ord...

Här står det:

I svenskan har vi flera lånord från tjeckiskan som har en speciellt intressant historia. Ett är ordet "robot". Det härstammar från pjäsen R.U.R. av författaren Karel Čapek från år 1920. Ordet robota betyder dagsverke eller hårt arbete och pjäsen handlar om tillverkningen av just konstgjorda människor. ”Naprapat” är ett annat tjeckiskt lånord, som kommer av náprava páteře, ung. ”reparation av ryggraden”. Även "pistol" är ett ursprungligen tjeckiskt ord, píštala, som betyder flöjt eller rör. Det fick sin nya innebörd under Hussitkrigen på 1400-talet och betecknade då ett rör som fylldes med krut, en kula och sedan tändes på. Ordet har senare lånats tillbaka till det tjeckiska språket som pistole.

/ Probstner

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 17 januari 2006, 18:31

Probstner skrev:Hittade en lite halvcrazy hemsida betitlad Oanade band mellan svenskan och serbiskan

En pärla! Hamnar på knas-listan. Tackar!

Ljubomir Devic skrev:Att skånska Ystad kanske är en gammal serbisk lämning från äldre dagar är det knappt någon som vill tro på. Var låg då Vendland, och vilka var venderna? En del historieforskare menar att de var slaver (serber), men de är inte helt säkra på sin sak. Brist på belägg är den främsta orsaken till det.

"Vår teori har allt som krävs, utom belägg..."

egilo · Inlägg av **egilo** » 17 januari 2006, 18:35

Probstner skrev:...lite halvcrazy hemsida ....
Då serberna var skickliga hantverkare ......
.........., krznar = körsnär, Svenskan har också lånat in serbiska (eller sorbiska) ord via tyskan. Det finns en stor sorbisk befolkning i Tyskland (Brandenburg och Sachsen).
De flesta av ovanstående ord är givetvis av indoeuropeiskt ursprung
/ Probstner

Jovisst - litet halvknasigt känns det förvisso. Svenska språknämnden (Elias Wessén): Våra ord, deras uttal och ursprung har alla svenska ord i listan. Endast ETT av dem, KÖRSNÄR, nämnes ha ett ev. fornslaviskt samband - de övriga ibland via (platt-)tyska men förvånansvärt många rent fornnordiska.
Oj, vad intressant detta är.

edit: jag ändrade felaktig formulering " i din lista, Probstner". Det var ju inte ditt påhitt med ev. släktskap - tack och lov

Giancarlo · Inlägg av **Giancarlo** » 17 januari 2006, 23:11

Hexmaster skrev:
Probstner skrev:Hittade en lite halvcrazy hemsida betitlad Oanade band mellan svenskan och serbiskan
En pärla! Hamnar på knas-listan. Tackar!

Varför skulle det här vara knasigt. Det äro en mycket uttänkt teori.
När det nu kommer sig att ungrarna kallade serberna förritiden för "racz",
medans finnarna kallar svenskarna för "ruotsi"..
Hur kommer det sig att ungerskan och finskan som tillhör samma språkstam med vissa variationer
kallar serber och svenskar för nästan samma sak?
Det måste finnas ett outforskat forntida band.

Nä, seriöst jag skämtar.

.. Har stött på den här knäppisteorin innan,
Har läst den bland annat på insändarsidor, sett den på någon internetsida med.
Den verkar ha uppkommit utan något större tänkande bakom, en teori bland serber i sverige kanske?

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 18 januari 2006, 00:11

Obs ot inspirerat av "Oanade band...":

Så här kan man resonera: kom att tänka på att finne (acne) heter uher (ungrare) på tjeckiska. Två indoeuropeiska folk som döper acne efter östliga finsk-ugriska grannfolk måste väl ändå ha samma ursprung?

/ Probstner

Ps - lite mer seriöst är det inte utan att man undrar om fornfinskugrerna var skrovliga i fejset...

egilo · Inlägg av **egilo** » 18 januari 2006, 02:46

Probstner skrev:Ps - lite mer seriöst är det inte utan att man undrar om fornfinskugrerna var skrovliga i fejset...

Probstner har så fin humor så man är rädd att missa något guldkorn. Vad är det för finurlighet han döljer bakom detta?

O.T. (På tal om finskugriska var det de första månaderna en hel del dråpliga situationer då jag, såsom någorlunda behärskande finska, bodde en bit söder om Budapest och lärde mig ungerska utan regelrätt undervisning.)

Karl H. · Inlägg av **Karl H.** » 19 januari 2006, 18:46

Jag menar att Hexmaster har ett viktigt poäng där. Även de slaviska språken är indoeuropeiska så att vi finner ord i dessa som liknar våra inhemska ord kommer inte direkt som en schock.

Men visst har vi slaviska låneord i svenskan och dessa bör stå med i våra etymologiska ordböcker. Förresten så är ju ordet slav, "träl" ett slaviskt låneord.