Sigill för filippinska provinser

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Binangonan,_Rizal.png (163.1 KiB) Visad 672 gånger

BINANGONAN. Under den filippinska revolutionen mot spanjorernagjorde invånarna i Binangonan uppror och anslöt sig till den revolutionära gruppen Katipunan Stadens uppror nedvärderades av kolonialmyndigheterna som "Binangonan de los Perros" ("hundarnas") men förlöjligandet lyckades inte. Etymologin för Binangonan (tagalog: bangon, som betyder "att resa sig") spåras till detta.

I mitten av sigillet avbildas kommunens geografiska utseende med dess barangayer. I bakgrunden Sierra Madre, vid vars fot kommuen ligger, men den filippinska solen ovanför - en symbol för symbol för frihet, självständighet och framtidstro. Båten, fiskenätet och fiskarna representerar kommunens läge vid Laguna de bay och fisket som en viktig näring. Kugghjulen symboliserar industri, arbete, framsteg och teknisk utveckling medan risfältet står för det traditionella jordbruket. Boken och facklan symboliserar utbildning, kunskap och upplysning. Byggnaden är kommunhuset och representerar kommunens styrning.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Cainta,_Rizal.png (94.4 KiB) Visad 671 gånger

CAINTA. Kommunen är känd för sin livsmedelsindustri i synnerhet tillverkning av risbakverk (suman sa ibus, suman sa lihiya och suman antala) och sötsaker gjort på kokosmjölk (matamis na bao, nata de coco, caong). Burkarna i det övre vänstra fältet representerar detta. Cainta är även känd för sin grisuppfödning. Jordbruk och industri är andra viktiga näringar. I mitten avbildas den filippinska solen. Stjärnorna står för Filippinernas tre huvudregioner - Luzon, Visayas, Mindanao. Färgerna - vitt, blått och rött - är hämtade från den filippinska flaggan.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Cardona,_Rizal.png (74.63 KiB) Visad 648 gånger

CARDONA. En muntlig folksägen berättar att namnet ”Cardona” härstammar från det spanska ordet ”caldo” syftande på en lokal risbuljong. Det sägs att en främling som gick genom stadens gata frågade en inföding om stadens namn, som vid den tiden åt av en skål varm ”caldo”. I tron ​​att främlingen frågade vad han åt svarade infödingen ”Sapao! Caldo!” En annan berättelse förtäljer att staden Cardona i nordöstra Spanien tros vara inspiration till stadens namn. Bosättningar i området under den spanska eran låg på kullarna och platsen omgiven av Laguna de Bay. Tidiga missionärer såg dess likhet med den spanska staden som också ligger på en kulle och är nästan omgiven av floden Cardeners vatten.

Kommuen ligger vid foten av Sierra Madre och längs den östra sidan av en halvö i Laguna de Bay, vilket återspeglas i sigillet. Fiske och jordbruk är de huvudsakliga näringarna.
.

[Patrik Öbrink]

JALAJALA (uttalas "halahala"). Enligt legenden kommer namnet från en lokal ras av vildsvin eller grisar ("berk jala") som var vanliga i området. Därav grisen i sigillet. Förutom namnet symboliserar den jordbruk, boskapsskötsel och rikedom från djurhållning. Fiske och fågeluppfödning är andra viktiga näringar. I det vänstra fältet avbildas Mount Sembrano, kommunens högsta punkt, och floden som rinner ner från berget och bevattnar risfälten. Handpumpen symboliserar kommunens historiska vattenförsörjningssystem, utveckling av infrastruktur samt tillgången till rent käll- och grundvatten.

Tornet är ett arv från den spanska kolonialtiden och symboliserar det spanska kungadömet Kastilien. Det står för styrka, suveränitet, beskydd och etablerandet av en permanent, organiserad bosättning i området. Överlämnadet av ett dokument representerar hur Jalajalas bördiga marker officiellt mättes upp, delades in och tilldelades för jordbruk och bosättning. Det visar på övergången från vildmark till ett organiserat och produktivt samhälle styrt av lagar och dekret. I mitten avbildas halvön i Laguna de Bay där Jalajala ligger. Kugghjulet symboliserar industrialiseringen i kommunen.
.

[Patrik Öbrink]

Flag_of_Morong,_Rizal.png (93.91 KiB) Visad 633 gånger

MORONG. Oktagonen symboliserar de åtta barangayerna som utgör kommunen. Den filippinska solen hänvisar till upproret mot spanjorerna och symboliserar, frihet, självständighet och framtidstro. Kyrkan är The Diocesan Shrine and Parish of Saint Jerome, en katolsk kyrka invigd 1620 och som numera betraktas som ett nationellt kulturarv. Den byggdes av män, kvinnor och barn med stenar från en kulle som heter Kay Ngaya; kalk från stenarna från berget Kay Maputi; sand och grus från Morongfloden; och virke från de omgivande skogarna. I sigillet representerar den kulturarvet och den starka katolska tron i kommunen.

Den öppna boken står för utbildning, kunskap och lärdom. Morong betonar starkt utbildningens betydelse och har som motto "Una Ang Edukasyon" (utbildning först). Den gula risknippen symboliserar jordbruket. De fyra människorna representerar samhällets mångfald och motståndskraft – olika generationer, yrken och delar av befolkningen som arbetar tillsammans. Färgerna är hämtade från den filippinska flaggan. Blått står för fred, sanning och rättvisa. Rött symboliserar patriotism och mod. Vitt representerar transparens och ärlighet i förvaltningen.

Den första filippinaren som dog i första världskriget, menig Tomas Mateo Claudio, var från Morong. Han tjänstgjorde i U.S. Marine Corps som en del av den amerikanska expeditionsstyrkan till Europa. Han dog i slaget vid Château Thierry i Frankrike den 29 juni 1918. Tomas Claudio Memorial College i Morong, som grundades 1950, namngavs till hans ära. Stadens huvudgata namngavs också till hans ära.

.

[Patrik Öbrink]

Pililla_Rizal.png (167.33 KiB) Visad 614 gånger

PILILLA. Den här kommunen vill säga väldigt mycket med sitt sigill. Överst ser vi den filippinska solen, som står för frihet, självständighet och framtidstro, och de tre stjärnorna som representerar Filippinernas tre huvudregioner. Invånare i Pililla anslöt sig till motståndsrörelsen Katipunan 1896, tre år senare infogades kommunen i revolutionsregeringen, och den 5 januari 1899 stod ett stort slag mellan amerikanska trupper och filippinska försvarare. Så Pililla har haft viss betydelse för självständigheten.

I mitten ses en kalk och hostia, som här symboliserar det katolska arvet och invånarnas kristna tro. Redan år 1600 byggdes den första kyrkan, av gräs och bambu. Kommunen har en fest för det Heliga Korset och en fiesta tillägnad S:ta Maria Magdalena.

I det övre vänstra fältet finns symboler för kommunens traditionella näringar - jordbruk, djuruppfödning och fiske. Nedanför symboler för utbildning och kunskap samt hälsa och medicin. Till höger symboler för rättvisa, lag och ordning samt samhällsbyggande och industri.
.

[Patrik Öbrink]

MONTALBAN. Namnet Montalban kommer från det spanska ordet för berg då det är en bergskommun. Under en period (1982-2022) hette kommunen Rodriguez för att hedra Eulogio Rodriguez, en politiker född i Montalban som tjänstgjorde som president i den filippinska senaten under två mandatperioder.

De gröna bergen som formar en dalgång symboliserar kommunens bergiga och kuperade landskap i Sierra Madre. Vattenfallet och floden med stenar representerar Montalban Gorge (Montalban-ravinen) och lokala vattendrag som Wawa-floden och Wawa-dammen. Vattnet står för livskraft, naturlig skönhet, fertilitet och den rena naturen som präglar området.
.

[Patrik Öbrink]

San_Mateo_Rizal.png (131.97 KiB) Visad 602 gånger

SAN MATEO. Kommunen är uppkallad efter evangelisten S:t Matteus. Enligt uppgift uppfördes ett kapell i området redan 1596 och det helgades åt S:t Matteus. Färgerna i sigillet är hämtade från den filippinska flaggan och den filippinska solen är placerat i mitten. San Mateo hamnade tidigt i händerna på revolutionsregeringen 1896 och invånarna stred tappert mot amerikanerna 1900. I sigillet har kommunen valt att ha symboler för medicin/hälsa, rättvisa/lag och ordning, kunskap och utbildning samt industri. De mindre stjärnorna ovanför skölden representerar barangayerna medan de tre större stjärnorna står för Filippinernas huvudregioner.
.

[Patrik Öbrink]

TANAY. Kommunen ligger i bergen samtidigt som den gränsar till Laguna de Bay. Detta representeras i sigillet av vattnet i förgrunden och bergen i bakgrunden. Tornet står för det historiska arvet och parabolantennerna symboliserar nutiden och framtiden. tanay blev pueblo 1606. Den filippinska flaggan representerar invånarnas patriotism, både idag och historiskt. Lokala Katipunanmedlemmar kämpade tappert under revolutionen mot Spanien. Staden var högkvarter för det andra militära området för den filippinska revolutionsregeringen under Emilio Aguinaldo. De böljande fälten och trädet symboliserar de natursköna omgivningarna.

I oktober 2003 överfördes den avsatte filippinska presidenten Joseph Estrada till ett vårdhem i Sampaloc, en barangay i bergen. Han förblev i husarrest där tills han benådades av president Gloria Macapagal Arroyo.
.

[Patrik Öbrink]

TAYTAY. Namnet komemer från ordet taytáy som betyder "en liten gångbro gjord av bambu- eller trästolpar". Verktygen i det blå fältet symboliserar Taytays flitiga och industriella arbetare samt hantverk och tillverkning. Symaskinen och saxen i det röda fältet representerar Taytays starka tradition inom klädtillverkning och sömnad (Taytay kallas ofta "Garments Capital of the Philippines"). De fem stjärnorna ovanför skölden står för kommunens fem barangayer.
.

[Patrik Öbrink]

teresa.jpg (43.15 KiB) Visad 563 gånger

TERESA. Längst upp solen som går upp över Sierra Madre, där kommunen ligger. Solen står för framtidshopp. I fältet längts upp till vänster symboler för jordbruk och djuruppfödning, kommunens traditionella näringar. Nedanför kommunens industrier (bl.a. kemisk industri). hacka, spaden och hjälmen representerar gruvindustrin. Kyrkan är församlingskyrkan helgad åt S:ta Rita, kommunens skyddspatron, och symboliserar det historiska arvet och befolkningens katolska tro. Husen står för bostäder och gemenskap. Symbolerna i den centrala cirkeln representerar patriotism, samarbete och utbildning - det som utgör grunden för kommunen och dess invånare.

Därmed avslutas genomgången av sigill i Rizal.
.

[Patrik Öbrink]

Nästa provins är Pangasinan. Namnet betyder "plats för saltframställning". Salttillverkning har traditionellt varit en viktig näring i provinsens kustnära områden. Detta avbildas i sigillets nedre fält. Två andra viktiga näringar är fiske (representeras av två bangusfiskar) och tegeltillverkning (tegelpyramiden). I det övre fältet avbildas regeringensbyggnaden (Pangasinan Provincial Capitol) vid Lingayen Gulf.

Official_Seal_of_Pangasinan.png (268.05 KiB) Visad 114 gånger

Ph_fil_pangasinan.png (302.1 KiB) Visad 114 gånger

[Patrik Öbrink]

DAGUPAN. Stadens namn kommer från det lokala pangasinanska ordet pandaragupan, samlingsplats. Staden har varit ett regionalt marknadscentrum i århundraden.

Dagupan kallas "Bangus Capital of the Philippines" för det omfattande fisket och handeln med framför allt bangus. Detta syns i sigillets nedre fält. De sju vågorna i vattnet syftar på de sju stora floderna som rinner genom staden. De korsande järnväg och väg markerar Dagupans strategiska läge som "Pandaragupan" (mötesplats på pangasinan-språket) – en viktig knutpunkt för handel och kommunikation i norra Filippinerna. Hästskosmagneten symboliserar attraktion; staden drar till sig människor, handel, investeringar och framsteg. Facklan symboliserar pplysning, utbildning och kunskap. Dagupan är ett viktigt utbildningscentrum i regionen. Kugghjul står för industri, handel och ekonomisk vitalitet. Soluppgången symboliserar för ny början, hopp, framtidstro och framsteg. Stjärnorna står för stadens barangayer.

"Sigue Dagupan" är stadens motto och betyder "Följ Dagupan" eller "Gå framåt med Dagupan", en uppmaning till enighet, framåtrörelse och stolthet.

Dagupan är bl.a. känd för "Dagupan Fish Cemetary", som inte är en fiskkyrkogård utan en begravningsplats för valar, delfiner och hajar.

https://newsinfo.inquirer.net/1048190/m ... pangasinan
.

[Patrik Öbrink]

ALAMINOS. Alaminos är uppkallad efter den spanske generalen Juan Alaminos y Vivar, som tjänstgjorde som generalguvernör för Filippinerna från 1873 till 1874 och var mycket älskad av lokalbefolkningen när han besökte den dåvarande staden 1860. Den hette tidigare Sarapsap och fick det nya namnet till Alaminos ära 1872.

Fyren är fyren i Lucap, en av stadens 39 barangayer. Den symboliserar vägledning och vägen framåt mot framsteg och utveckling. I mitten avbildas ett ymnighetshorn som sprutar ut grödor; det är en symbol för överflöd, rikedom och ymnig skörd. Kugghjulet representerar industri och ekonomis utveckling. Lagerkvistarna står för utbildning och lärdom. Stjärnorna representerar stadens 39 barangayer.
.

[Patrik Öbrink]

San_Carlos_City,_Pangasinan_new_logo.png (272.94 KiB) Visad 46 gånger

SAN CARLOS. San Carlos, som tidigare hette Binalatongan, var skådeplats för betydande historiska händelser som påverkade dess namnbyte. År 1660 kulminerade ett uppror lett av Andrés Malong, och senare ytterligare ett uppror lett av Juan dela Cruz Palaris, i förödmjukande nederlag för de spanska kolonialstyrkorna. Dessa uppror fick kung Carlos III av Spanien att beordra förstörelse av Binalatongan. Staden jämnades med marken och namnet byttes därefter till San Carlos. Namnbytet fungerade både som en straffåtgärd och som ett sätt att etablera en ny ordning i kölvattnet av upproren.

Staden kallas "Mango-Bamboo Capital of the Philippines". Kommunen har flest mangoträd i hela landet och frukten anses vara en av de smakrikaste. Här finns också en omfattande bambuindustri. Den 26 april 2011 bakade 86 barangayer i San Carlos en 100 kvadratmeter stor mangopaj – den fyllde en gymnastiksal och satte världsrekord för mangopaj.

Trots detta togs mangofrukterna bort när det nya sigillet antogs. I stället finns mer allmänna symboler för jordbruk och lantliv i det vänstra fältet. I det högra fältet avbildas San Carlos Basilica. Den symboliserar religion, kulturarv och den katolska traditionen som format staden sedan den spanska tiden. I det övre fältet stadshuset. Det representerar stadens styre, modern utveckling, urbanisering och framtidstro.

I mitten den filippinska solen - en symbol för frihet, hopp och framtidstro.

Här är det gamla sigillet:

San_Carlos_City_Logo.png (251.02 KiB) Visad 46 gånger

.