Svenska kärnvapenprov?
Tror det va i "Pennan och svärdet" som jag såg någonting om något svenskt känvapenbärar program.Larsson skrev:Att Viggen skulle kunna bära kärnvapen till Leningrad, Baltikum och Ostpreussen (jag har ännu inte erkännt Sovjets ockupation) har jag också hört.
Det skulle väl kunna förklara valet av motor. I princip en trafikflygplansmotor med efterbrännkammare.
Detta borde ge bra bränsleekonomi, men också en ganska skrymmande motor med inte helt tillfredställande motorrespons (att snabbs svara på gaspådrag).
Även robot 08 var väl tänkt för att bära kärnvapen.
Den svenska kärnvapenstrategin gick mig veterligen ut på att vid ett sovjetiskt anfall medelst kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar bekämpa fiendens utskeppningshamnar och flygfält. Tyvärr så skulle detta även leda till att tusentals civila balter och för den delen även ryska diton skulle ha omkommit.
Om jag kommer ihåg va det framtagning utav flygplanstyper
som skulle kunna klara av att utrustas med A vapen.
Va bland annat lansen som fanns med där.
Med reservation för dåligt minne.
Har nu gjort vad sniper föreslog, nämligen läst Wilhelm Agrells "Svenska förintelsevapen". Svenska sprängningsförsök inför ett eventuellt införskaffande av kärnvapen behandlas i kapitel 23, "Sirius och Vega". Ber om ursäkt om det blir lite upprepningar av tidigare info, men hät har vi iallafall uppgifter om sprängningarnas storlek och tidpunkt.
Sprängningarna skedde på dåvaranade flygförvaltningens försöksplats vid Nausta, ca 4 mil från Jokkmokk. Själva sprängplatsen var "en låg granskogsbevuxen moränås". !956 års försök skedde under namnet Sirius. Tre laddningar av benyl användes, á 633, 6040 och 61000 kg. Vid dessa försök studerades bland annat konvektionspelaren (svampmolnets) höjd och uppträdande. Pelarens höjd varierade mellan 350 meter och 1020 meter.
1957 fortsatte proven under namnet Vega. Här studerades effekterna av explosionernas stötvågor. Två sprängningar genomfördes, denna gång med laddningar av nitrolit på 5000 kg och 36000 kg. Vid dessa försök hade materiel som fordon, artilleripjäser och en J29:a placerats ut.
Nausta ligger i Jokkmokks kommun, inom nuvarande FMV Provplats RFNs gränser. Tror att det betyder att området inte är tillgängligt för allmänheten.
Om man ser på inläggenså verkar den här tråden vakna till liv med ett års mellanrum, ungefär.
Sprängningarna skedde på dåvaranade flygförvaltningens försöksplats vid Nausta, ca 4 mil från Jokkmokk. Själva sprängplatsen var "en låg granskogsbevuxen moränås". !956 års försök skedde under namnet Sirius. Tre laddningar av benyl användes, á 633, 6040 och 61000 kg. Vid dessa försök studerades bland annat konvektionspelaren (svampmolnets) höjd och uppträdande. Pelarens höjd varierade mellan 350 meter och 1020 meter.
1957 fortsatte proven under namnet Vega. Här studerades effekterna av explosionernas stötvågor. Två sprängningar genomfördes, denna gång med laddningar av nitrolit på 5000 kg och 36000 kg. Vid dessa försök hade materiel som fordon, artilleripjäser och en J29:a placerats ut.
Nausta ligger i Jokkmokks kommun, inom nuvarande FMV Provplats RFNs gränser. Tror att det betyder att området inte är tillgängligt för allmänheten.
Om man ser på inläggenså verkar den här tråden vakna till liv med ett års mellanrum, ungefär.
- J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Inte särskillt hög förbrukning vid pådrag under max släckt (ingen ebk) även om gripen är snålare.loop skrev:Öh, är inte Viggen känd för att ha hög bränsleförbrukning?Larsson skrev:Att Viggen skulle kunna bära kärnvapen till Leningrad, Baltikum och Ostpreussen (jag har ännu inte erkännt Sovjets ockupation) har jag också hört.
Det skulle väl kunna förklara valet av motor. I princip en trafikflygplansmotor med efterbrännkammare.
Detta borde ge bra bränsleekonomi, men också en ganska skrymmande motor med inte helt tillfredställande motorrespons (att snabbs svara på gaspådrag).
mvh
Motorresponsen är av underordnad betydelse då flygplanet har en stor vingaerea - som en mindre villa. Påbörja en looping i transoniska fartområdet och hastigheten har sjunkit till under 400 km/h när manövern är klar.
J.K Nilsson
Redan A 32 Lansen förutsågs väl kunna bära en kärnladdning - om Sverige bestämde sig för att bygga egna. Men 'målen' för attackplanen var nog inte Leningrad - utan i händelse av krigsfall öst, m.a.o. Sovjetunionen - inlastningshamnarna för invasionsstyrkor mot södra eller mellersta Sverige. Fpl 37 Viggen - under konstruktionsstadiet - förutsågs i specialversion för samma uppgifter. Den varianten - kom aldrig längre än till ritbordet, men lär ska ha varit omkring 1 meter längre (för större tankvolym) och därmed snabbare. Vissa uppfattningar påstår att existensen av denna 'långdistansvigg' aldrig offentliggjordes av vad som diplomatiskt kallas 'hänsyn till den sovjetiska reaktionen'.Frogman skrev:Kom inte Viggen efter man skrotat idén med Svenska kärnvapen, var inte
det planer på ett större version av Draken som kärnvapen bärare?
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
En källa tack.varjag skrev:men lär ska ha varit omkring 1 meter längre (för större tankvolym) och därmed snabbare.
En källa där också tack, vilka är "vissa uppfattningar"? Och förresten, att inte offentliggöra hemliga militära projekt är väl högst normalt? "Vi tänkte egentligen bygga en version av fpl 37 som kunde anfalla Sovjetunionen med kärnvapen, men vi gjorde inte det", borde man sagt så på en presskonferens?varjag skrev:Vissa uppfattningar påstår att existensen av denna 'långdistansvigg' aldrig offentliggjordes av vad som diplomatiskt kallas 'hänsyn till den sovjetiska reaktionen'.
Mvh Petter
Frågorna 1 och 2; inga tryckta källor som jag sett - men samtal med medlemmar av SFF (Svensk Flyghistorisk Förening) som jag anser som ytterst välinformerade, inte bara om vad som skapades i aluminium - utan vad som fanns på SAAB's ritbord. Givetvis - babblar man inte vitt och brett om vad man har i åtanke - speciellt inte under 'det kalla kriget' -där Sverige går på slak lina - och regeringen inte alltid tycktes veta vad militärerna hade för sig.
Ska man tro detta så var ju inte A-36 direkt en "större Viggen"...
http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/saabcanc/
DEt är en av de bästa sidor jag har hittat när det gäller svenskt flyg...
http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/saabcanc/
DEt är en av de bästa sidor jag har hittat när det gäller svenskt flyg...
MD, jag har under min tid i hären hört samma sak.MD650 skrev:Det sägs att vår 15.5 cm Bandkanon 1A tog fram för att bl.a. kunna skjuta kärnvapengranater på de öppna slätterna i Skåne.
Men nu slår mig en sak, varför bygger man den bästa automatladdade bandkanonen som tänkas kan, om man nu skall skjuta (enstaka)kärnladdningar.
I.o.f.s intressant tanke, 14 kärnladdningar ELD!
MVH
Hans
Värt att nämna är kanske att en kärnvapenbärare när vi pratar om flygplan kan vara näst intill vad som helst, en SK 60 skulle troligtvis kunna bära en (vad som fick mig att skriva troligtvis i stället för kan var formatet, inte vikten). Skyraidern gjorde det.
http://www.warbirdforum.com/toss.htm
The MK 7 weighs 1,700 pounds and measures 15 feet long by 30.5 inches in diameter.
MVH
Hans
http://www.warbirdforum.com/toss.htm
The MK 7 weighs 1,700 pounds and measures 15 feet long by 30.5 inches in diameter.
MVH
Hans
Intressant tanke om Bk-1. 14 kärnladdningar... brrr.
Får mig osökt in på ett annat planerat svenskt massförstörelsevapen, gasgranater. De förelåg ju som tilltänkt ammunition till såväl 10,5 cm haubits m/40 och 4140 som 15,5 cm haubitz F och 15,5 cm haubits m/39 i Stridsgasutredningen 1965. Gasgranaterna skulle laddas med lika delar sarin och FX-gas. Då kommer vi till ännu en intressant fråga: var 15,5 cm granaten till ovannämnda system (alltså ej granat +hylsa) kompatibla med BK-1-systemet? Det som talar mot en planerad användning av bandkanonerna som gasutläggare är det faktum att de såvitt jag förstår inte nämns alls i Stridsgasutredningen 1965, trots att de (bandkanonerna) kom i tjänst ungefär då.
En sådan en-minuts eldstöt (eller vad den nu heter på artilleristspråk) med 14 granater gasammunition per eldrör från ett batteri med bandkanoner mot ett fientligt brohuvud skulle kunna ha varit effektivt, med tanke på överraskningsmomentet.
EDIT: retstavling
En sådan en-minuts eldstöt (eller vad den nu heter på artilleristspråk) med 14 granater gasammunition per eldrör från ett batteri med bandkanoner mot ett fientligt brohuvud skulle kunna ha varit effektivt, med tanke på överraskningsmomentet.
EDIT: retstavling
Senast redigerad av 1 Sarvi, redigerad totalt 21 gånger.