Till hur stor grad var religion tillåtet i de föredetta sovjetstyrda länderna?
Har en diskussion på ämnet med en kompis.. och jag har faktiskt inte mycket koll.. Man brukar ju höra
om att religion var tabu, diskriminerat och förbjudit, ändå så tilläts påven att besöka Polen, etcetra. Jag har även sett bilder i ett gammalt nummer av National Geographic från 1969 på katolska mässor i DDR. I backspegeln kan dessa bilder kännas lite propagandaartade men man vet ju aldrig. Också intressant är huruvida den muslimska tron i centralasien var tollererad av kommunistpartiet?
Religion i Östblocket..
Re: Religion i Östblocket..
Det skilde sig nog mycket mellan olika länder. Marx uttalande om religion som ett 'opium för folket' genomsyrade ju denGiancarlo skrev:Till hur stor grad var religion tillåtet i de föredetta sovjetstyrda länderna?
Har en diskussion på ämnet med en kompis.. och jag har faktiskt inte mycket koll.. Man brukar ju höra
om att religion var tabu, diskriminerat och förbjudit, ändå så tilläts påven att besöka Polen, etcetra. Jag har även sett bilder i ett gammalt nummer av National Geographic från 1969 på katolska mässor i DDR. I backspegeln kan dessa bilder kännas lite propagandaartade men man vet ju aldrig. Också intressant är huruvida den muslimska tron i centralasien var tollererad av kommunistpartiet?
kommunistiska synen på religion i Sovjetunionen. Excesser som 'De Gudlösas Förbund och torkning av brandslangar i
kyrktornen' under 20-30-talen, motsades faktiskt av 1936 års konstitution (för vad den var värd) som medgav både
fritt utövande av religion OCH fritt utövande av antireligiös propaganda. Partiet förlöjligade gudstron - men tillät ändå
ett begränsat antal kyrkor att förbli öppna. När sedan under kriget, Stalin tvingades 'mobilisera' även den rysk-ortodoxa
kyrkan till landets försvar - lättade trycket på kyrkan i Sovjet och applicerades aldrig mera med samma energi.
De antireligiösa aspekterna av kommunismen fick heller inte samma prominens i satellitstaterna som erövrades efter
kriget och, vad beträffar katolska bastioner som Polen, var det nog ett hopplöst företag vilken man tidigt insåg.
De starka kommunistpartierna i Italien och Frankrike under efterkrigstiden påverkade säkert också Moskva's nedtoning
av den antireligiösa linjen då det måste ha stått klart att föga var att vinna med en sådan politik....Varjag
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Re: Religion i Östblocket..
Jag vet att STASI fotograferade de som besökte kyrkan. I hur stor omfattning vet jag inte, troligtvis tillräckligt mycket för att man någon gång skulle fastna i nätet.
Officielt var det som varjag skrivit inget otillåtet med kyrkan och det religionsfrihet fanns inskrivet i författningen. Man gjorde allt för att få kontroll över religionen genemo att infiltrera kyrkliga oganisationer, både öppet och dolt. Detta gjorde man för att skapa kontroll, partiet ville ha regimvänliga präster på varje hög post. Som en extra säkerhet litade säkerhetstjänsten på detta.
Kyrkliga oganisationer skapades som skulle vara ett lydinstrument för regimen, om det gjordes i alla länder vet jag ej. Huvudsakligen riktade man sig också mot de kyrkor som var stora. Mindre religiösa rörelser förföljdes i högre grad än den stora kyrkan.
De som aktivt var religiösa drabbades av förföljelser. Jag kan inte påminna mig om att någon blev satt i fängelse för att vara religiösa, men många blev förföljda för sin religiositet men anklagelsepunkten var något annat. Ungdomar som ville konformera sig kunde bli relegerade från skolan, det sågs självklart inte blida ögon om man var troende och var kommunist. Ett stort hinder i befodran.
Har för mig att den nuvarande patriarken i Moskva (eller kanske föregående) blev anklagad för att ha samarbetat med partiet. Jag kommer inte ihåg vad anklagelserna gick ut på eller vad resultatet blev.
/Martin
Officielt var det som varjag skrivit inget otillåtet med kyrkan och det religionsfrihet fanns inskrivet i författningen. Man gjorde allt för att få kontroll över religionen genemo att infiltrera kyrkliga oganisationer, både öppet och dolt. Detta gjorde man för att skapa kontroll, partiet ville ha regimvänliga präster på varje hög post. Som en extra säkerhet litade säkerhetstjänsten på detta.
Kyrkliga oganisationer skapades som skulle vara ett lydinstrument för regimen, om det gjordes i alla länder vet jag ej. Huvudsakligen riktade man sig också mot de kyrkor som var stora. Mindre religiösa rörelser förföljdes i högre grad än den stora kyrkan.
De som aktivt var religiösa drabbades av förföljelser. Jag kan inte påminna mig om att någon blev satt i fängelse för att vara religiösa, men många blev förföljda för sin religiositet men anklagelsepunkten var något annat. Ungdomar som ville konformera sig kunde bli relegerade från skolan, det sågs självklart inte blida ögon om man var troende och var kommunist. Ett stort hinder i befodran.
Nej, det var den inte. Den sågs med stark misstänksamhet ännu mer än kristendomen, fast vad skulle de göra? Att förbjuda den helt skulle vara att få folkliga protester på sin sida. Just om detta tror jag att jag har någon bok hemma som jag kan kolla mer.Också intressant är huruvida den muslimska tron i centralasien var tollererad av kommunistpartiet?
Har för mig att den nuvarande patriarken i Moskva (eller kanske föregående) blev anklagad för att ha samarbetat med partiet. Jag kommer inte ihåg vad anklagelserna gick ut på eller vad resultatet blev.
/Martin
http://www.fotw.net/flags/ru-yev.htmlMjölner skrev:Fanns (finns) det inte en stad i syd östra Sovjetunionen där ortodoxa judar rellativt öppet kunde leva och verka i enlighet med sin tro? Men nåra fler "fristäder" för andra religösa inriktningar har jag alldrig hör talas om..
Området ligger på gränsen till Kina, var resultatet av Stalins experiment att försöka upprätta ett alternativt Zionistiskt hemland, av en uppenbar anledning var området inte särskilt populärt bland judar.
Re: Religion i Östblocket..
Har sett privata bilder från Polen från slutet av 1950-talet med en gigantisk katolsk mässa utomhus. Så i Polen kan knappast religionen ha varit så tabubelagd, i alla fall inte på 1950-talet. Däremot var kommunistledarna i Polen inte särskild glada när Johannes Paulus II blev påve. Attentatet mot Johannes Paulus II 1981 gick enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Paulus_II till på följande sätt:Giancarlo skrev:Man brukar ju höra om att religion var tabu, diskriminerat och förbjudit, ändå så tilläts påven att besöka Polen, etcetra. Jag har även sett bilder i ett gammalt nummer av National Geographic från 1969 på katolska mässor i DDR. I backspegeln kan dessa bilder kännas lite propagandaartade men man vet ju aldrig.
En turkisk man dömdes för dådet, som var medlem i ett "högerextremistiskt parti", men italienska parlamentet slog 2006 fast att det var Sovjetunionen som låg bakom.
Sedan är det väl också viktigt att påpeka att religionen tappade mark på många håll under efterkrigstiden. Religiositet var väl ganska tabubelagd även i ett land som Sverige under t ex 1960-talet. Göran Perssons tal om att bli präst hade sannolikt inte varit särskilt rumsrent då. Samma sak gäller Lars Leijonborgs uttalande: "Jag söker ett svar bortom vetenskapen. Och för mig finns det svaret i evangelierna" angående människans uppkomst. (Se sista stycket av http://expressen.se/index.jsp?a=640131.) Kunde ledande politiker i Sverige (eller andra nordeuropeiska länder) uttala sig så för 40 år sedan?
/a81
Giancarlo skrev:Mjölner skrev:Fanns (finns) det inte en stad i syd östra Sovjetunionen där ortodoxa judar rellativt öppet kunde leva och verka i enlighet med sin tro? Men nåra fler "fristäder" för andra religösa inriktningar har jag alldrig hör talas om..
Men birobidjan eller den judiska autonoma oblasten var väl inte tänkt som något religöst centra för judar, utan mer som ett sovjetiskt israel.