Skulle jag ha använt en sådan formulering om jag hade ansett att talet givetvis var äkta? Skulle jag ens ha tagit upp intervjun om jag inte hade funnit uttalandet anmärkningsvärt?Jag vet inte hur det här verket bemötts, men kan tänka mig att att vissa saker är synnerligen kontroversiella. I den här intervjun (http://www.radiorus.ru/news.html?rid=31 ... &id=397862) talar redaktören Zubov och en av deltagarna i projektet om boken. Samtalet kommer in på Molotov-Ribbentroppakten och Zubovs kollega hänvisar då till det numera ofta synnerligen ifrågasatta politbyråtalet som Stalin ska ha hållit den 19 augusti, i vilket han påstås ha redovisat skälen för ett allians med Tyskland.
Det är mycket möjligt att Slutj har alldeles rätt, men precis som så ofta handlar det om en en form av indirekt bevisföring. Man kan bara ta not 94 i den tyska artikeln som exempel - chefen för "Presidentarkivet" har försäkrat Slutj att det i arkivet inte finns något Stalintal från den 19 augusti. I normala fall skulle givetvis forskarna själva ha tillträde till arkivet.
F.ö. är det ju så att det politiska innehållet i Dimitrovs anteckning för den 5 september har betydande likheter med "talet". Och att Dimitrovs anteckningar är synnerligen värdefulla insikter i Stalins innersta tankevärld har hävdats i samband med den baltiska diskussionen. Så även om talet är falskt kvarstår dagboksanteckningarna.
Stalins kommentar till uppgifterna om talet (s. 605 f.) är också intressanta, i synnerhet mot bakgrund av att de lämnades alldeles före det finska vinterkrigets utbrott.