1814 till idag - Lång fredsperiod

[Johan Elisson]

Jag har hittat några kandidater som kan mäta sig något sånär med Sveriges fredsperiod och det är Thailand och Schweiz. Men Sverige har ändå betydligt längre fredsperiod än dessa två länder också. Thailand invaderade Kambodja mitten av 1800-talet tror jag och Schweiz hade ett litet inbördeskrig nån gång, kommer inte ihåg exakt när.

Thailand var ockuperat av (alternativt samarbetade med) Japan under andra världskriget, så dem kan vi enkelt räkna bort. Dessutom har det skett ett antal militärkupper i landet, samt ett flertal gränskonflikter (involverande flygattacker och artilleribombardemang) under andra hälften av 1900-talet.

Schweiz hade ett kort (tre veckor) inbördeskrig 1847 samt en mindre dispyt med Preussen över kantonen Neuchatel 1856-57.

/Johan

[Ednew]

Kan ju återigen upprepa att man från svensk sida inte har "undvikit väpnad konflikt", jag anser
det vara en modern myt, helt i klass med att socialdemokratin ger oss välstånd (idag). Senast
2003 dödade svenska soldater ute på av den svenska staten (och EU) sanktionerad mission i strid
motståndare, se exempelvis;

http://aftonbladet.se/vss/nyheter/story ... 77,00.html

Det verkar som att du läste in att jag skulle tycka att det var synd att Sverige inte bombats till
ruiner, fast det vet jag inte var du fick ifrån.

Visserligen men saken gäller väl främst ett egentlig krigstillstånd inte svenskar under EU eller FN-tjänst? (politiken kan vi lämna därhän) Gällande missförståndet jag gjorde mig skyldig till ber jag om ursäkt.

Du borde läsa mer, se exempelvis;

http://susning.nu/Cornelius_Tacitus

Jag kan vidare tipsa dig om (från 500-talet) Jordanes;

http://susning.nu/Jordanes

Av de många germanstammar som ovannämnda herrar nämner så var det svearna som till slut
kom att stå som segrare vid de många stridigheter som fördes stammarna emellan.

Jag har läst ovanstående sedan tidigare, samt det mer utförliga på wikipedia och finner fortfarande det svårt att förlita sig på detta. Källor från så långt tillbaka är ju av regel ganska opålitliga, dessutom när det baseras på andrahansuppgifter. Om du har en källhänvisning till något verk/hemsida som på ett betydligt mer utförligt sätt analyserar Tacitus och Jordanes skrifter så hänvisa gärna. Annars är det väl snarare regel än undantag att diverse göticistiska forskare alltid försökt tolka dessa källor i positivaste mån möjligt.

[mustamato]

Du borde läsa mer, se exempelvis;

http://susning.nu/Cornelius_Tacitus

Jag kan vidare tipsa dig om (från 500-talet) Jordanes;

http://susning.nu/Jordanes

Av de många germanstammar som ovannämnda herrar nämner så var det svearna som till slut
kom att stå som segrare vid de många stridigheter som fördes stammarna emellan.

Jag har läst ovanstående sedan tidigare, samt det mer utförliga på wikipedia och finner fortfarande det svårt att förlita sig på detta. Källor från så långt tillbaka är ju av regel ganska opålitliga, dessutom när det baseras på andrahansuppgifter. Om du har en källhänvisning till något verk/hemsida som på ett betydligt mer utförligt sätt analyserar Tacitus och Jordanes skrifter så hänvisa gärna. Annars är det väl snarare regel än undantag att diverse göticistiska forskare alltid försökt tolka dessa källor i positivaste mån möjligt.

Vad snackar du om? Det är väl bara att läsa vad författarna själv skrev. Hur du sen vill tolka
det dem skrev är inte upp till några göticistiska forskare utan upp till dig själv. Faktum kvarstår
dock när jag påstod att svearna är omnämnda redan strax efter Kristi födelse, samma svear
som ju har gett namn till Sverige = Svea rike. Ska man inte fira detta så kan man lika gärna
byta namn på landet till Multikultiland eller vad man nu anser vara bättre.

http://www.northvegr.org/lore/tacitus/
Tacitus "Germania" på engelska och latin

http://www.thelatinlibrary.com/iordanes.html
Jordanes "IORDANIS DE ORIGINE ACTIBUSQUE GETARUM" på latin...

http://www.ucalgary.ca/~vandersp/Course ... dgeti.html
... och den engelska översättningen

http://www.fordham.edu/halsall/basis/an ... ml#lifeint
Life of Anskar, the Apostle of the North, 801-865

Etc.

Vill du ha kommentarer kring verken så är de svenska översättningarna i publicerad form som
finns att låna på varje normalt bibliotek bra utgångspunkter, då översättarna (professorer i
latin/religionshistoria och dylikt) vanligtvis har lagt halva innehållet som kommentarer till texten.

[Ednew]

Då tror jag att jag gjort mig skyldig till en misstolkning helt enkelt. Jag menade bara att jag inte tycker att omnämnadet av svear av en person nere i Asien under 100-talet efter kristi födelse på något sätt skulle ge substans till ett "svea rike" det var hela saken och det var det jag ville ha andra synpunkter på.

[mustamato]

Då tror jag att jag gjort mig skyldig till en misstolkning helt enkelt. Jag menade bara att jag inte tycker att omnämnadet av svear av en person nere i Asien under 100-talet efter kristi födelse på något sätt skulle ge substans till ett "svea rike" det var hela saken och det var det jag ville ha andra synpunkter på.

Jag tror dock inte att den goda Tacitus fantiserade ihop namnet. Svearna var en av många germanstammar
i Sverige som förefaller ha varit små hövdingadömen och som inte alltid stod på god fot med varandra. Vi har
t.ex. Småland (de många små rikenas land) etc. Belägg för detta har vi främst från Jordanes. Även om det nu
finns diskussioner kring vad det egentligen var för stam som åsyftades etc så anser jag, precis som jag nämnde
i mitt första inlägg, att enhets- och nationalstatens grundande 6 juni 1523 är en bra utgångspunkt för ett svenskt
nationaldagsfirande, och det borde inte finnas något direkt tvivel om att svearna före det datumet hade en lång
kontinuitet i historien samt en stark maktställning gentemot andra germanstammar. Det kan för övrigt påpekas
att arkeologiska fynd snarare har bekräftat de skriftliga källorna än stjälpt dem, för svenskt vidkommande är
Upplandsregionen med Mälaren etc otroligt fyndrikt.

Vad anser du själv vara en bra grund för ett svenskt nationaldagsfirande?

[Ednew]

Jag är nöjd med den nuvarande.

[Löwe]

Ska man inte fira detta så kan man lika gärna
byta namn på landet till Multikultiland eller vad man nu anser vara bättre.

Det är faktiskt möjligt att ifrågasätta nationaldadsfirandet utan att hata Sverige. Att alla som inte älskar att vifta den svenska fanan skulle vara multikultikosmopoliter är så befängt att jag hade kunnat skratta om det inte vore för att du uppenbarligen menar det du säger.
Det är en politisk diskussion som i vilket fall ej hör hemma på Skalman. Så låt oss stanna kvar vid den ursprungliga frågan.

Ja, Sverige är unikt och man kan ha all rätt i världen att vara stolt över att vi inte har varit i krig på så länge. Det är ej heller förbjudet att engagera sig politiskt för att kämpa för att så ska förbli. Men det är inget vi diskuterar på Skalman heller.

Dock ställer jag mig frågan om vad verkanseld menas med. Har Sverige haft problem på eget territorium?

Min åsikt är dock att Sveriges inblandning på Finlands sida i andra världskriget förlänar Sverige till att ha varit ickekrigförande, dock inte detsamma som neutralt eller ens alliansfritt. Men att vi hjälpte finnarna ska vi väl bara vara stolta över.

[Örjan]

Då tror jag att jag gjort mig skyldig till en misstolkning helt enkelt. Jag menade bara att jag inte tycker att omnämnadet av svear av en person nere i Asien under 100-talet efter kristi födelse på något sätt skulle ge substans till ett "svea rike" det var hela saken och det var det jag ville ha andra synpunkter på.

Det äldsta kända omnämnandet av inte bara svear utan även ett "svea rike" är Beowulfskvädet som dateras till 700-talet och som skildrar händelser som ägde rum på 500-talet.

[jj]

Faktum kvarstår
dock när jag påstod att svearna är omnämnda redan strax efter Kristi födelse, samma svear
som ju har gett namn till Sverige = Svea rike. Ska man inte fira detta så kan man lika gärna
byta namn på landet till Multikultiland eller vad man nu anser vara bättre.

Varför måste man antingen fira en nationaldag man inte känner samhörighet med eller "byta namn till multikultiland"? Eftersom "nationaldagen" är oerhört illa vald och utan folklig förankring är det väl synnerligen intresant att föra en diskusion kring ett alternativt datum. Personligen firar jag det jag finner värt att fira i dethär landet ca 5 veckor innan 6 juni. Andra firar med frenesi midsommarafton, jul och påsk samt andra politiska högtider.

[Karl XVII]

Min nationaldagstanke var det att vi ska visa omvärlden att det faktiskt går att leva i total fred i 190 år trots två världskrig mm mm. Det lyfts fram för sällan helt enkelt som sagt.


Det var någon(orkar inte gå igenom alla inlägg igen) som kommenterade mitt uttryck "största omvälvningsperioden" med att tillägga i "modern tid": Jag ändrar mig till att säga "några av dom största omvälvningsperioderna någonsin". De två världskrigen saknar faktiskt motstycke i världshistorien så där ändrar jag mig inte. Så är det ju bara att titta hur vi lever idag med hur folk levde i början på 1800-talet så ser man ju hur hur fruktansvärt mycket som har hänt, både ideologiskt, materiellt och politiskt. Även det saknar faktiskt motstycke i världshistorien så det får också vara kvar.


Så var det någon som drog upp svenskt deltagande i små skärmytslingar i Kongo tillsammans med FN. Nja, det räknas inte riktigt tycker jag. Det är inte staten Sverige som är i krig mot staten Kongo. Det är samma sak med artillerielden utanför gotland mot inkräktande fartyg under första världskriget. Det innebar ju inte att Sverige deltog i kriget. Det är enstaka händelser och ska också sorteras in under mappen "enstaka händelser"


Kommer ni inte på nåt land som kan mäta sig med Sverige i längst fred från nu och bakåt?
Det är ju det som är själva kärnfrågan i tråden. Island?

[Örjan]

Island?

Var som en del av Danmark inblandad i de Slesvigska krigen 1848-52 och 1864. Dessutom blev det ockuperat av de allierade under andra världskriget.

[mustamato]

Island?

Var som en del av Danmark inblandad i de Slesvigska krigen 1848-52 och 1864. Dessutom blev det ockuperat av de allierade under andra världskriget.

... och hade ett tag dessutom trupper i Irak, tro det eller ej. Hm, fast man kan nog inte kalla
det "trupper" då Island ju inte har någon direkt militär och det var dessutom bara två stycken.
Däremot har de en hyfsat beväpnad och utbildad kustbevakning, och det är hos dessa som am-
röjare som skickades till Irak kom ifrån. De var där dessutom i egenskap av representanter för
den isländska staten och kan väl därför också anses ha varit inblandade i en konflikt.


Islänning med två irakiska säkerhetsvakter