Sen kan man ju också tillägga att 'motorjournalisterna' är en speciell ras, som svartsjukt bevakar sina hemligheter. Och - sina privililegier! Samt sorgfälligt undviker att delge sin läsekrets sanningen om de ikoner de betalas för att knäböja inför. Varav Hohenzollerns 'tre utvalda' är superba exempel. Alla, Rolls-Royce/Bentley och Aston-Martin har i fem decennier varit 'ickefungerande' teknologier - mycket lika den 'noblesse' som, trots malfunktionerna - insisterade på att köpa dem. Numera ser man flera BMW's och Mercor, t.o.m. i engelska TV-filmer än någonsin. När - får vi se Lord 'this' eller Lady 'that' - komma åkande i en Maybach?Hohenzollern skrev:Hej alla.
Oftas kan man idag höra uttryck som "en engelsk herrklubb" "engelsk gentleman" osv...
När biljournalister testar engelska bilar som Bentley, Aston Martin eller Rolls Royce använder dom ofta metaforer om den engelska kulturen. Man kan ju lika gärna säga "tysk furstlighet" eller "Pfalzgrevens återkomst" över en stor och lyxig Mercedes Benz t.ex... Men det gör man inte!
Min frågeställning ser ut såhär; I stort sätt alla europeiska länder(Europa för enkelhets skull) hade någon form av adel, som säkerligen delade beteende med sina motsvarigheter i andra länder. Men varför är det alltid den engelska aristokratin man drar paralleler till i dagens samhälle? England har ju knappast haft monopol på en adelsklass.
Min tes är att den engelska aristokratin fortlevde revolutionernas tidsålder på ett helt annat sätt än de tyska och franska motsvarigheterna för att ta ett exempel. Dessutom är de i allra högsta grad en del av det engelska samhället idag, kanske på ett annat sätt jämfört med vår egen svenska adelsklass?
På återseende.
Den engelska aristokratin
Re: Den engelska aristokratin
Den brittiska adeln nybildas - den svenska späs ut?Matsan skrev:En ganska simpel iaktagelse är ju att den brittiska adeln ständigt nybildas och dessutom fortfarande har en speciell politisk roll. I sverige m.fl. länder är ju adeln på utdöende genom s.a.s. utspädning med vanligt folk.
Vad är skillnaden?
Min förkärlek för det brittiska började med en affinitet med det gentlamannamässiga (och inte i första hand det adliga) och viktorianska, vilket nog förstärktes av litteraturen. Jag förknippar nog, vilket inte alls behöver överensstämma med verkligheten, den brittiska adeln med en "mänskligare", "borgligare" och mindre högtidlig "adlighet" jämfört med andra länders adel, de skandinaviska länderna undantagna. Men det är klart gentlemannaidealet har ju sitt ursprung i det ridderliga, så...
Jag är sedan många år medlem i en Engelsk klubb. Där jag också övernattar när jag besöker London. Det är inte någon "fin" klubb men man håller trots allt en viss stil. Till exempel är det förbjudet med jeans till middagen. Men vad gör man inte för att ha tillgång till ett billigt hotell mitt i City.
Och såsom varande Anglofil tog jag med mig det äldsta barnbarnet (17 år ) på klassisk konsert på Royal Albert Hall i höstas. Varvid två av paradnumren var "Rule Brittania" och "Land of hope and Glory". När hela publiken står upp, sjunger med och viftar med Engelska flagg. Något som till och med fick en fotbollsgalen 17-åring att känna historiens vingslag.......
Som belöning fick han också två Premier League matcher....
Så har jag köpt biljetter till en alldeles speciell konsert i Juni. Då fyller Elgar 150 år. Så det lagas en specialkonsert i just Royal Albert Hall där han hyllas. Och då misstänker jag starkt att det blir ganska många "Land of Hope and Glory"...... Och alla de andra marscherna ur "Pomp and Circumstances". Med andra ord hög nostalgifaktor.
Och såsom varande Anglofil tog jag med mig det äldsta barnbarnet (17 år ) på klassisk konsert på Royal Albert Hall i höstas. Varvid två av paradnumren var "Rule Brittania" och "Land of hope and Glory". När hela publiken står upp, sjunger med och viftar med Engelska flagg. Något som till och med fick en fotbollsgalen 17-åring att känna historiens vingslag.......
Som belöning fick han också två Premier League matcher....
Så har jag köpt biljetter till en alldeles speciell konsert i Juni. Då fyller Elgar 150 år. Så det lagas en specialkonsert i just Royal Albert Hall där han hyllas. Och då misstänker jag starkt att det blir ganska många "Land of Hope and Glory"...... Och alla de andra marscherna ur "Pomp and Circumstances". Med andra ord hög nostalgifaktor.
Är det den konsert jag tänker på du var på? Då är nog Wow det enda jag kan haspla ur mig just nu..Donkeyman skrev:Jag är sedan många år medlem i en Engelsk klubb. Där jag också övernattar när jag besöker London. Det är inte någon "fin" klubb men man håller trots allt en viss stil. Till exempel är det förbjudet med jeans till middagen. Men vad gör man inte för att ha tillgång till ett billigt hotell mitt i City.
Och såsom varande Anglofil tog jag med mig det äldsta barnbarnet (17 år ) på klassisk konsert på Royal Albert Hall i höstas. Varvid två av paradnumren var "Rule Brittania" och "Land of hope and Glory". När hela publiken står upp, sjunger med och viftar med Engelska flagg. Något som till och med fick en fotbollsgalen 17-åring att känna historiens vingslag.......
Berätta gärna mer om den engelska klubben också - hur ser reglerna ut etc? Det har jag fått för mig var en ganska utdöd företeelse även i Storbritannien.
Att Wooster - är en hängiven 'fan' av brittisk aristokrati och tradition - avslöjas ju redan i hans användarnamn! Han döljer för forumet, att han har egen butler, som givetvis heter Jeeves, och är oklanderlig i uppfyllandet av sina tjänster - till sin ngt slarvige Lordship
Varjag
http://en.wikipedia.org/wiki/Bertie_Wooster
Varjag
http://en.wikipedia.org/wiki/Bertie_Wooster
- Hohenzollern
- Medlem
- Inlägg: 288
- Blev medlem: 1 januari 2005, 19:55
- Ort: Lund
Nu ger jag mig huvudstupa in i ett ämne jag icke behärskar...Samt sorgfälligt undviker att delge sin läsekrets sanningen om de ikoner de betalas för att knäböja inför. Varav Hohenzollerns 'tre utvalda' är superba exempel. Alla, Rolls-Royce/Bentley och Aston-Martin har i fem decennier varit 'ickefungerande' teknologier
Vad det skulle vara för kvalitetsproblem med en Bentley Continental GT eller Rolls Royce Phantom får herren vara så god att upplysa för en novis som mig!
Motorjournalisterna har väl en poäng i att en trist och stel Merca aldrig riktigt kommer upp i samma klass som en Bentley eller Rollis oav hur mycket prylar och teknologi dom kan pressa in i 2 ton bil. Vad just brittiska bilar lyckas med är att ge en "air" av förfining, likt aristokratin självt, men kanske är det också på utdöende i en politiskt korrekt värld?
Mvh
Nejdå. Klubbbar är inte alls utdöda företeelser. Det finns massor av dem. De flesta är inte heller särdeles exklusiva. Den jag är med i har jag varit med i sedan jag jobbade i England för si så där 25 år sedan. Då hade jag flaxen att bli föreslagen som medlem av en arbetskamrat.
Klubben är i praktiken ett kollektiv som äger ett stort hus på en bakgata i Mayfair. I detta hus finns en bar, en restaurang, ett bibliotek, diverse sällskapsrum samt ett hotell. Och allt är förbehållet medlemmarna. Jag betalar ungefär 200 pund om året för att uppehålla mitt medlemskap. Men priserna i bar, krog och hotell är klart under det som är standardpriser i City.
Reglerna är inte speciellt märkvärdiga. Jag kan ha med mig gäster om jag vill. På dagen är det inte någon som helst "Dress Code". Men till middagen skall man ha kavaj och man får inte ha jeans. Och på kvällarna bör man ha någorlunda traditionell klädsel i barer och gemensamma utrymmen. That's it.....
Men jag känner historiens vingslag när jag sätter mig i rökrummet och fyrar på min "Havanna Skogsbrand" och sippar på min Calvados. Samtidigt som jag tänker på de herrar som satt i samma lokal för 100 år sedan med sina Havanna och Calvadoser.......
Klubben är i praktiken ett kollektiv som äger ett stort hus på en bakgata i Mayfair. I detta hus finns en bar, en restaurang, ett bibliotek, diverse sällskapsrum samt ett hotell. Och allt är förbehållet medlemmarna. Jag betalar ungefär 200 pund om året för att uppehålla mitt medlemskap. Men priserna i bar, krog och hotell är klart under det som är standardpriser i City.
Reglerna är inte speciellt märkvärdiga. Jag kan ha med mig gäster om jag vill. På dagen är det inte någon som helst "Dress Code". Men till middagen skall man ha kavaj och man får inte ha jeans. Och på kvällarna bör man ha någorlunda traditionell klädsel i barer och gemensamma utrymmen. That's it.....
Men jag känner historiens vingslag när jag sätter mig i rökrummet och fyrar på min "Havanna Skogsbrand" och sippar på min Calvados. Samtidigt som jag tänker på de herrar som satt i samma lokal för 100 år sedan med sina Havanna och Calvadoser.......
Kanske Göta Par Bricole vore något för dig? http://sv.wikipedia.org/wiki/Par_BricoleWooster skrev:
Varjag har avslöjat sanningen. Det enda jag nu ärpå jakt efter är en drönarklubb här i Göteborg...