EU:s Utvigning utåt

[Der Teufel]

Men jag är som sagt upprörd efter KUs utfrågning av statsministern idag (vet inte om jag sa det i den här tråden eler i en annan?), och därför är jag nog extra stingslig ikväll.

Mvh
Björn

Men han är inte så mycket att hetsa upp sig över. Oavsett vad man tycker om hans politik, som person är han sådan att han alltid vill bestämma, och han tror inte och vill inte tro att andra kan, därför vill han göra det åt dom, så att ingen kan bevisa att de kan lika mycket som honom, eller hemska tanke mer än honom. Nej, han kommer främst av alla i alla hänseenden.

För alla är vi hans undersåtar.

Tills vi fattar bättre och röstar bort honom.

Obs! Detta är ingen partipolitisk inlaga. Om Margot efterträder honom så tycker jag hon vore en gudagåva till svenska folket. Skeppa tjockisen hem till gården och göd upp honom bland de andra.

[UrsusRex]

Jo. Men vad som stör mig är att han uttrycker sig så plumpt;
"Vi har just haft en folkomröstning, en per 12 månader får banne mig räcka. Dessutom är det här så viktigt att vi inte kan tillåta det okunniga folket rösta. Jo så jag det att ni (medborgarna) gjorde fel i EMU-valet, nu ska ni få se hur det går till när de stora grabbarna (riksdagen) sköter affärerna." ungf

Hört talas om representativ demokrati?

/Martin

Jovisst har jag det men uppenbarligen väljer Göran Persson att uttrycka det annorlunda. Han kunde sagt att vi har en representativ demokrati i riksdagen snarare än nedlåtande; "Vi har en vald riksdag att fatta svåra beslut, folket fick rösta i EMU-frågan, nu är det dags att visa vad riksdagen kan."
Jag säger bara att han uttrycker sig plumpt.

/B

[Schwalbe]

Jag ser en fara i att allt fler låglöneländer beviljas inträde i EU. Det blir än mer lockande för företagen att flytta produktionen utomlands.

Håller med Petter.
Dessutom kan man inte lösa problemet genom att stänga ute de andra EU-länderna. De verkliga låglöneländerna ligger i Asien, då spelar det nog ingen roll om vi har murar mot andra EU-länder.
Sen är det inte bombsäkert att det är lönt att flytta ut produktionen. Om man ska sälja t.ex. fjädrar till svenska konsumenter kan man välja på dessa två alternativ:

• Hög lön här
  Låg lön där och skicka fjädrar

Ofta är det så dyra fraktkostnader, att det ändå lönar sig att betala höga löner i Sverige.

Om vi ser på min arbetsplats så har då företaget inget problem att skicka färdiglackerade hyttskal från Brasilien till lilla Umeå, när vi inte hinner med....

[Martin Tunström]

Der Teufel,

När Göran Persson var liten kallades han för "Pavan" för att han var så duktig på att sammla in tomglas bakom folkets hus i Vinåker.

/Martin

[Flink]

En negativ aspekt av EU utvidgningen är, vad jag har hört, att de filer som upprättas över kriminella personer/ligor som registrerades i "Schengen Information System" innan de nya medlemsländerna blev medlemmar måste kasseras pga. att man vill visa respekt mot de nya medlemsländerna eller något liknande. Därför måste registreringen börja om från början.

Martin har rätt!

ALLA personer som söker visum eller uppehållstillstånd i riket, kontrolleras mot SIS som är ett hjälpmedel för spaning men man kan även göra en lysning. Orsak till registrering kan vara att en person fullgjort ett brott t ex en resa stöld och fått transporthjälp till färjelägret, syftet för registreringen är att man inte skall få det i plural ”resor stöld” vilket vi kommer uppleva nu.

En anmärkning i SIS betyder i princip ett automatiskt nejtack för dig.

Mvh Flink

[Gutekrigaren]

Jag trodde inte jag skulle vara först här med att hälsa de tio välkomna ombord på den krängande, otympliga och läckande, men ändå långsamt framåtflytande, pråmen!

Men nu blev jag det: Välkomna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern!

Mvh Petter

[pandersson]

Som lettlandsvän får jag väl försöka peka på bra och dåliga saker som Sverige kan importera från Baltikum.

Positivt
Där finns en öppenhet för utländska tankar i mycket högre grad än i Sverige.
Deras politiska system gör det lätt för nya partier att bli representerade samt uppmuntrar personer som har tidigare meriter att bli politiker. Detta gör att stagnationsrisken är liten och kunskapsnivån på debatterna blir hög.
Utbildning värderas högt.
Språkkunskaperna är stora.
Ekonomin växer fort och innovationsförmågan är stor.
Ifrågasättande av sådant som inte fungerar görs i stor utsträckning.
Nya intressanta grannländer att besöka och upptäcka med rikt kulturliv.
En stolthet över sin kultur.

Negativt
Postsovjetiska strukturer som samarbetar med kriminella organisationer och bildar en maffialiknande organisation existerar liksom korruption.
Länderna har en tredjedel av den svenska ekonomin, men det minskar fort.
Kriminalitet som inte räds svensk kriminalvård. Denna är väl redan rätt etablerad i stockholmstrakten. De svenska straffen ses ju inte som seriösa heller i Lettland. Rymningarna har åstadkommit åtskilliga skratt på svensk bekostnad.

[Gutekrigaren]

Som lettlandsvän får jag väl försöka peka på bra och dåliga saker som Sverige kan importera från Baltikum.

Positivt
Deras politiska system gör det lätt för nya partier att bli representerade samt uppmuntrar personer som har tidigare meriter att bli politiker. Detta gör att stagnationsrisken är liten och kunskapsnivån på debatterna blir hög.

Nu blev jag nyfiken. Vad, mer exakt, är det i det politiska systemet som gör det enkelt för nya partier? Vad gäller den andra aspekten (att kändisar blir politiker, för att uttrycka mig lite raljant, för det är ju oftast den typen av karriärbyte man ser) finns det väl inte i något land några direkta hinder för den saken, så jag ser inte vad Sverige skulle förändra där. Försök har ju gjorts av partierna men få har lyckats, vill inte väljarna rösta på dem kan man ju knappast tvinga fram det.

Ifrågasättande av sådant som inte fungerar görs i stor utsträckning.

Det tycker jag är fallet i Sverige också. Det blir rejäla ramaskrin när missförhållanden i vården eller kriminalpolitiken belyses. Eftersom Sverige enligt statsvetenskapliga mätningar (se t ex DN Debatt sistliden helg) har en förhållandevis upplyst och kunnig befolkning vad gäller demokratiska och politiska spörsmål är jag inte orolig.

Negativt
Länderna har en tredjedel av den svenska ekonomin, men det minskar fort.

Du får gärna förklara vad det här betyder, för jag förstår faktiskt inte riktigt vad du menar...


Observera nu att jag inte vill mäta Sverige-Baltikum i någon slags prestigekamp, men du skrev att Sverige kunde importera en del och jag noterade att en del av detta redan fanns, så att säga.

Ett ganska okänt (i Sverige) faktum är att de baltiska ländernas banksystem är uppbyggt enligt svensk förebild (genom ett SIDA-projekt som upphörde i och med Baltikums EU-inträde 1 maj). Av den anledningen äger svenska banker ungefär 60 % av bankväsendet i Baltikum, på gott och ont.
Socialförsäkringssystemet/transfereringssystemet är också uppbyggt med hjälp av SIDA och av svensk typ (organisatoriskt, nivåerna är ju fria att besluta om för länderna själva förstås).

Mvh Petter

[pandersson]

Gutekrigaren,

Jag skall försöka förklara skillnaden så gott jag kan. Det lettiska partisystemet skiljer sig från det svenska dels genom att det enbart finns 100 platser i deras parlament. Detta medför att partierna identifieras med sina ledare. Parlamentsvalet har därför ett stort inslag av personval vilket gör att de röstande vet vilka politiker som representerar dem. Det är inte "kändisar" som gynnas utan folk som visat kompetens. Tex Repse som var riksbankchef och Skele som var företagschef. De som har enbart en partibok som merit har små förutsättningar.

Partier erhåller inte partistöd utan finansierar sig själva. Detta gör att de partier som finns i parlamentet inte har samma ekonomiska övertag som i Sverige.

Valsedlar delas ut av valmyndigheten. Alla registrerade partiers valsedlar ingår.

Förbjudet för partier att dela ut valreklam på valdagen.

Den statliga televisionen låter de partier som når en viss procentenhet i opinionsmätningarna deltaga i debatterna. Detta medför att ett tiotal partier kan deltaga i debatterna.

[Martin Lundvall]

Gutekrigaren,

Jag skall försöka förklara skillnaden så gott jag kan. Det lettiska partisystemet skiljer sig från det svenska dels genom att det enbart finns 100 platser i deras parlament. Detta medför att partierna identifieras med sina ledare. Parlamentsvalet har därför ett stort inslag av personval vilket gör att de röstande vet vilka politiker som representerar dem. Det är inte "kändisar" som gynnas utan folk som visat kompetens. Tex Repse som var riksbankchef och Skele som var företagschef. De som har enbart en partibok som merit har små förutsättningar.

Du far nog forklara lite till. Varfor skulle risken for popularitet inte vara stor i Lettland. Om det ar personval ar viktigt sa borde de som ar kandisar ha stora fordelar. Anda skriver du att det ar de som har meriter fran samhallet som gynnas. Varfor?

/Martin

[pandersson]

Gutekrigaren,

ifrågasättande av hur man gör saker menar jag att det inkluderar de styrande på ett annat sätt än i Sverige. I Sverige eftersträvar vi kontinuitet och ändrar hellre på det system som finns. I Lettland har många institutioner byggts upp från grunden. DN är en svensk tidning, så följaktligen så är deras demokratiuppfattning svensk. Jag har hört flera som uttryckt sin förvåning över hur en demokrati som Sverige kan tillåta en särbehandling av de partier som inte är i Riksdagen och som inte ses som "fina".

Lettlands BNP motsvarar en tredjedel av den svenska, deras ekonomi tillväxer dock betydligt fortare.

Att hävda att Baltikums bankväsende är uppbyggt efter svensk modell är nog inte helt korrekt. Unibanka är köpt av SE-banken och även Nordea växer. Det svenska inflytande kommer genom uppköp. Sverige tillhör ju de länder som Lettland har inspirerats från, men transfereringssystemet är nog mer allmäneuropeiskt än svenskt. Det sociala skyddsnätet bygger på en statlig försäkring där privatförsäkringar i stort sett inte förekommer.

[Gutekrigaren]

Hej!

Det var intressanta fakta! Så många som 100 (är det verkligen rätt, borde det inte vara 99 eller 101 med tanke på votering?) i ett litet land som Lettland är bra tycker jag! Sverige har ju ett förhållandevis stort parlament varför det blir färre väljare per parlamentariker (fördelen inses lätt).

Jag syftade inte enbart på kändisar (eller enbart på Lettland i det fallet för den delen), men oftast verkar det bli innebörden. Carmen Kass i Estland, Ari Vatanen i Finland och Eva Rydberg (!) här... Men självklart, kompetens dessförinnan kan ju innebära kompetens även i politiken även om det inte är givet. Man bör heller inte förringa att många brinner för samhällsfrågor från början och engagerar sig tidigt. Min poäng är att inte heller det svenska systemet direktmissgynnar annan karriär före den politiska. Se exempelvis på Junilistans toppskikt. Talmannen och tidigare ministern Björn von Sydow är doktor i statsvetenskap och det fins fler exempel på akademiker.

Jag kan till största delen hålla med dig om partistödet, men det finns även en dimension i det som gör att partierna får ett "opartiskt" stöd istället för att behöva söka det hos rika privatpersoner, företag och organisationer.

Mvh Petter

PS. Ovanstående syftar på panderssons inlägg kl 1131. DS.

[pandersson]

Martin Lundvall,

Eftersom letter är tänkande människor så gör de även rationella beslut. Popularitet i sig är väl inget hot. I Lettland blir dock de som är framgångsrika populära. Vilken röstar man helst på, en person som har visat att han kan få ett företag att bli välmående eller en som är "kändis" vad det nu innebär. I Lettland finns deras Wallenberg, Barnevik, Gyllenhammar osv i parlamentet. Sverige har väl i mina ögon större problem eftersom vi kan välja in folk på "Robinsondeltagande" som merit. De enda musiker som jag känner till som varit i det lettiska parlamentet är kompositörerna Pauls och Kalnins. Pauls har även varit kulturminister. Han hade även någon typ av kulturpost redan under Sovjettidens sammanbrott. Kalnins var verksam politisk i samband med frigörelsen.

[Gutekrigaren]

Att hävda att Baltikums bankväsende är uppbyggt efter svensk modell är nog inte helt korrekt. Unibanka är köpt av SE-banken och även Nordea växer. Det svenska inflytande kommer genom uppköp. Sverige tillhör ju de länder som Lettland har inspirerats från, men transfereringssystemet är nog mer allmäneuropeiskt än svenskt. Det sociala skyddsnätet bygger på en statlig försäkring där privatförsäkringar i stort sett inte förekommer.

Jo, det är korrekt. Som jag ovan skrev är det samarbetsprojekt (såväl för banker som för transfereringssystemet) mellan Sverige (genom SIDA) och de baltiska staterna, samt svenska och baltiska banker och företag, som ligger till grund. Jag har själv lyssnat på föredrag i ämnet på SIDA. Uppköpen är inget som motsäger detta, de är en följd av det enligt SIDA-handläggaren som talade om det.

Mvh Petter

[pandersson]

Gutekrigaren,

det finns positiva och negativa saker med alla system. Det lettiska systemet premierar förändring, det svenska kontinuitet. Den lettiska politiken är roligare att följa för där vet man inte vilka som kommer att vara representerade i parlamentet efter nästa val eller vilka som kommer att regera.

PS att SIDA anser att det är tack vare dem som svensk industri etablerat sig i Baltikum kanske kan vara en partsinlaga? De har säkert hjälpt till, främst genom att underlätta för de svenska företagen. Anledningen till att bankerna är svenska är annars att de svenska bankerna hade pengar som de var villiga att investera utomlands i befintliga banker.