TV kom väldigt sent till SA, många Afrikaaner var emot det. Var omröstning i det vita parlamentet om det skulle införas, tror det var nån gång på tidigt 1970-tal. Tullen var stenhård för videoband på 1980-talet min ex-granne ifrån Port E, fick ett videoband med
sin bror spelande cricket i läns-turneringarna i SA, tog lång tid att få den.
Frågor om Apartheid?
Frågor om Apartheid?
Under flera år under 1960- och 70-talen fanns det i Sydafrikas helvita parlament endast en ledamot som var motståndare till apartheid och förkämpe för mänskliga rättigheter. Om jag minns rätt så hette hon Helen Suzman, och var invald från en valkrets i en förort till Johannesburg, där befolkningen var bland de mest förmögna i landet, "Sydafrikas Djursholm". Paradoxalt nog var de alltså jämförelsevis liberala.
Alltså vilka andra partier förutom NP fanns representerade på nationel nivå?Hur stor del av befolkningen röstade på NP?
Svar: De två stora partierna var United Party och National Party. Man kan lite vårdslöst (men inte helt riktigt) påstå att UP stod för Engelska värderingar medan NP stod för Afrikaanerna.
Vid valet 1948 kröntes ett långvarigt arbete med att NP vann. När man tog över var det inte bara ett parti som tog över makten. Det var en hel folkrörelse. Man hade helt enkelt tagit tillbaka sitt land efter 50 år. Men det var nog inte många som egentligen förstod vart utvecklingen skulle bära hän. Efter detta val hade NP makten helt fram tills ANC tog makten.
Men det politiska livet var inte bara NP och UP. Det var i stor utsträckning också en fråga om intern fraktionsbildning inom NP. Det var bittra interna oenigheter mellan "verligte" (upplysta) och "verkrampte" (trångtänkta, har ingen bra översättning). På många sätt kan man säga att NP var två partier. Men gemensamt för fraktionerna var att man aldrig skulle släppa makten över sitt land igen, däremot var man oense om hur utvecklingen skulle ske.
Med tiden uppstod det andra partier som egentligen aldrig fick någon större betydelse. Conservative Party var ett och de allra hårdaste inom NP bildade "Herstigte (reformerade) Nasionale Party".
När det gäller valresultat har jag inte haft tid att leta rätt på dessa nu. Men man måste komma ihåg att Sydafrika har det Engelska systemet med enmansvalkretsar. Detta innebär att det största partiet normalt sett får större representation än det procentuella valresultatet skulle antyda. Dessutom får småpartier väldigt liten eller ingen representation. Och efter maktövertagandet genomförde NP omedelbart en revision av valkretsindelningen som säkrade deras övertag.
Om jag minns rätt så hette hon Helen Suzman, och var invald från en valkrets i en förort till Johannesburg, där befolkningen var bland de mest förmögna i landet, "Sydafrikas Djursholm". Paradoxalt nog var de alltså jämförelsevis liberala.
Det är inte så konstigt som det låter. Apartheid hade sitt största stöd bland två grupper. I städerna var det de fattiga vita och i viss mån den vita medelklassen. Så var det de vita på landsbygden.
Stödet bland de rika och bland vad man kan kalla kapitalisterna var betydligt mindre. Detta kan förklaras med två saker. Dels så var dessa normalt sett betydligt bättre utbildade och allmänbildade. Men dessutom var det så att ju längre tiden gick - desto mer upplevde man att Apartheid skadade landets business.
Ett bra exempel på detta med business var hållningen till reglerna som sade att svarta skulle bo i "homelands" och vara gästarbetare i städerna. Bland lantbrukarna och bland de som sysselsatte outbildad arbetskraft var detta en ekonomisk fördel - man hämtade och sända hem arbetare i takt med behovet. Men inom industri och på alla andra platser där man behövde "skilled labor" var det ett problem att inte kunna knyta dessa till sig på fast och långsiktig anställning. Och så tillkom problemet med omvärldens negativa inställning som skadade exporten och möjligheterna till utländska investeringar.
Svar: De två stora partierna var United Party och National Party. Man kan lite vårdslöst (men inte helt riktigt) påstå att UP stod för Engelska värderingar medan NP stod för Afrikaanerna.
Vid valet 1948 kröntes ett långvarigt arbete med att NP vann. När man tog över var det inte bara ett parti som tog över makten. Det var en hel folkrörelse. Man hade helt enkelt tagit tillbaka sitt land efter 50 år. Men det var nog inte många som egentligen förstod vart utvecklingen skulle bära hän. Efter detta val hade NP makten helt fram tills ANC tog makten.
Men det politiska livet var inte bara NP och UP. Det var i stor utsträckning också en fråga om intern fraktionsbildning inom NP. Det var bittra interna oenigheter mellan "verligte" (upplysta) och "verkrampte" (trångtänkta, har ingen bra översättning). På många sätt kan man säga att NP var två partier. Men gemensamt för fraktionerna var att man aldrig skulle släppa makten över sitt land igen, däremot var man oense om hur utvecklingen skulle ske.
Med tiden uppstod det andra partier som egentligen aldrig fick någon större betydelse. Conservative Party var ett och de allra hårdaste inom NP bildade "Herstigte (reformerade) Nasionale Party".
När det gäller valresultat har jag inte haft tid att leta rätt på dessa nu. Men man måste komma ihåg att Sydafrika har det Engelska systemet med enmansvalkretsar. Detta innebär att det största partiet normalt sett får större representation än det procentuella valresultatet skulle antyda. Dessutom får småpartier väldigt liten eller ingen representation. Och efter maktövertagandet genomförde NP omedelbart en revision av valkretsindelningen som säkrade deras övertag.
Om jag minns rätt så hette hon Helen Suzman, och var invald från en valkrets i en förort till Johannesburg, där befolkningen var bland de mest förmögna i landet, "Sydafrikas Djursholm". Paradoxalt nog var de alltså jämförelsevis liberala.
Det är inte så konstigt som det låter. Apartheid hade sitt största stöd bland två grupper. I städerna var det de fattiga vita och i viss mån den vita medelklassen. Så var det de vita på landsbygden.
Stödet bland de rika och bland vad man kan kalla kapitalisterna var betydligt mindre. Detta kan förklaras med två saker. Dels så var dessa normalt sett betydligt bättre utbildade och allmänbildade. Men dessutom var det så att ju längre tiden gick - desto mer upplevde man att Apartheid skadade landets business.
Ett bra exempel på detta med business var hållningen till reglerna som sade att svarta skulle bo i "homelands" och vara gästarbetare i städerna. Bland lantbrukarna och bland de som sysselsatte outbildad arbetskraft var detta en ekonomisk fördel - man hämtade och sända hem arbetare i takt med behovet. Men inom industri och på alla andra platser där man behövde "skilled labor" var det ett problem att inte kunna knyta dessa till sig på fast och långsiktig anställning. Och så tillkom problemet med omvärldens negativa inställning som skadade exporten och möjligheterna till utländska investeringar.
Letade med Helen Suzman på google och hittade många sidor. På en av dem stod det att hon var först medlem i United Party, men efter som UP var endast emot apartheid men strävade efter att behålla makten hos de vita hoppade hon av UP och bildade med 12 andra Progressive Party.
PP förlorade alla mandat, utom Helen Suzman, i nästa val.
PP förlorade alla mandat, utom Helen Suzman, i nästa val.
Tittade på en dokumentär som jag spelade in för ett år sedan. I denna dokumetär syns det afrikaaner som skall gå och rösta om F.W de Klerks förslag om reformer inom apartheid. Såg där en skylt som några personer höll i. På den stod det: "Potchefstroo Verjaardag Geskenk". Om det är nån här som vet vad det betyder eller har kunskaper i Afrikaans, så skulle jag villa veta vad detta betyder.
Annars så blev väl resultatet av denna vita folkomröstning så att 70% röstade Ja till reformerna.
Annars så blev väl resultatet av denna vita folkomröstning så att 70% röstade Ja till reformerna.
Mina kunskaper i Afrikaans är inte så stora. Det är dessutom över 15 år sedan jag senast talade språket. Men just denna översättning är vid en första blick enkel.
Potchefstroom är namnet på en stad som ligger i Transvaal ungefär 10 mil sydväst om Johannesburg.
Verjaardag Geskenk betyder helt enkelt födelsedagspresent. (Verjaardag betyder födelsedag och Geskenk betyder gåva eller present)
Men när man så skall tolka vad de som bär skylten faktiskt menar räcker inte mina kunskaper till. Är det staden P som ger en present till någon (och i så fall till vem) - eller är det staden P som får en present. Eller är det en present som ägs av staden P.
Dess värre har jag inte tillräckliga kunskaper för att klargöra detta. Det är ju inte ett språk jag har studerat ordentligt utan kunskaperna kommer av självlärning utifrån ett behov av att kunna kommunicera.
Fast jag kan ju tänka högt utifrån min bristfälliga kunskap.
Om det är stadens gåva till någon menar jag det borde ha stått "Potchefstroomse ......". Men om det varit en gåva till staden borde det ha stått "Verjaardag Geskenk na P.....". Ett tredje alternativ är "Potchefstroom Verjaardags Geskenk", vilket enligt min mening skulle kunna betyda både och.....
Nu har jag både skrivit vad jag vet och vad jag gissar....Här måste någon som faktiskt KAN språket gripa in.
Potchefstroom är namnet på en stad som ligger i Transvaal ungefär 10 mil sydväst om Johannesburg.
Verjaardag Geskenk betyder helt enkelt födelsedagspresent. (Verjaardag betyder födelsedag och Geskenk betyder gåva eller present)
Men när man så skall tolka vad de som bär skylten faktiskt menar räcker inte mina kunskaper till. Är det staden P som ger en present till någon (och i så fall till vem) - eller är det staden P som får en present. Eller är det en present som ägs av staden P.
Dess värre har jag inte tillräckliga kunskaper för att klargöra detta. Det är ju inte ett språk jag har studerat ordentligt utan kunskaperna kommer av självlärning utifrån ett behov av att kunna kommunicera.
Fast jag kan ju tänka högt utifrån min bristfälliga kunskap.
Om det är stadens gåva till någon menar jag det borde ha stått "Potchefstroomse ......". Men om det varit en gåva till staden borde det ha stått "Verjaardag Geskenk na P.....". Ett tredje alternativ är "Potchefstroom Verjaardags Geskenk", vilket enligt min mening skulle kunna betyda både och.....
Nu har jag både skrivit vad jag vet och vad jag gissar....Här måste någon som faktiskt KAN språket gripa in.
De som höll i skylten var utanför någon lokal var president F.W de Klerk var inne och talade. Personer hade olika skylter med sig och viftade med olika Sydafrikanska flaggor och några höll i denna skylt, det fanns andra skylter också men dessa kunde jag inte se ordentligt.
Tackar för översättningen. Afrikaans är ett språk man skulle vilja kunna
Tackar för översättningen. Afrikaans är ett språk man skulle vilja kunna
Jag blir bara så tacksam när det är någon som har intresse för att fördjupa sig i Sydafrikas historia utan att uttrycka en massa förutfattade meningar. Alla Svenskar är uppfostrade med att alla vita i Sydafrika var nazister eller åtmindstone onda människor i största allmänhet. Själv har jag alltid tyckt att det är viktigt att försöka förstå varför utvecklingen blev som den blev utan att blanda in en massa värderingar. Det är en väldig skillnad mellan att försvara och att förklara.
Orsaken till detta intresse är att mitt jobb redan för 40 år sedan förde mig till ett fantastiskt men svårbegripligt land. Ett land som jag har försökt att lära mig förstå. Men dess värre är det många som har försökt att tolka mina resonemang dithän att jag är både nazist, rasist och jag vet inte vad. Trots att jag aldrig har försvarat den gamla regimen. Däremot har jag alltid försökt att förklara varför det blev som det blev.
När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat. Det är baserat på klassisk Holländska men redan på 1700-talet började utvecklingen gå därifrån. De Holländska invandrarna hade nämligen inte någon som helst ambition att lära de lokala språken. Resultatet blev i stället att tjänstefolket lärde sig Holländarnas språk. Fast inte fullt ut. Resultatet blev att det Holländska språket förenklades. Samtidigt spädde man på med en hel del lokala ord och uttryck. Denna utveckling fortsatte under 1800-talet. Dessutom hade det kommit invandrare med Tyska och Franska som modersmål och de spädde på språket med ytterligare ord och uttryck.
Man måste fram till slutet på 1800-talet förrän det började produceras böcker på Afrikaans. Samtidigt började den nationella rörelsen bland Afrikaaners att göra sig gällande. Detta förde med tiden till utvecklingen av skolor, universitet, litteratur, teater och alla andra former av kultur.
Personligen anser jag mig se en klar parallell till Zionismens utveckling.
Orsaken till detta intresse är att mitt jobb redan för 40 år sedan förde mig till ett fantastiskt men svårbegripligt land. Ett land som jag har försökt att lära mig förstå. Men dess värre är det många som har försökt att tolka mina resonemang dithän att jag är både nazist, rasist och jag vet inte vad. Trots att jag aldrig har försvarat den gamla regimen. Däremot har jag alltid försökt att förklara varför det blev som det blev.
När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat. Det är baserat på klassisk Holländska men redan på 1700-talet började utvecklingen gå därifrån. De Holländska invandrarna hade nämligen inte någon som helst ambition att lära de lokala språken. Resultatet blev i stället att tjänstefolket lärde sig Holländarnas språk. Fast inte fullt ut. Resultatet blev att det Holländska språket förenklades. Samtidigt spädde man på med en hel del lokala ord och uttryck. Denna utveckling fortsatte under 1800-talet. Dessutom hade det kommit invandrare med Tyska och Franska som modersmål och de spädde på språket med ytterligare ord och uttryck.
Man måste fram till slutet på 1800-talet förrän det började produceras böcker på Afrikaans. Samtidigt började den nationella rörelsen bland Afrikaaners att göra sig gällande. Detta förde med tiden till utvecklingen av skolor, universitet, litteratur, teater och alla andra former av kultur.
Personligen anser jag mig se en klar parallell till Zionismens utveckling.
Jag blir bara så tacksam när det är någon som har intresse för att fördjupa sig i Sydafrikas historia utan att uttrycka en massa förutfattade meningar. Alla Svenskar är uppfostrade med att alla vita i Sydafrika var nazister eller åtmindstone onda människor i största allmänhet. Själv har jag alltid tyckt att det är viktigt att försöka förstå varför utvecklingen blev som den blev utan att blanda in en massa värderingar. Det är en väldig skillnad mellan att försvara och att förklara.
Orsaken till detta intresse är att mitt jobb redan för 40 år sedan förde mig till ett fantastiskt men svårbegripligt land. Ett land som jag har försökt att lära mig förstå. Men dess värre är det många som har försökt att tolka mina resonemang dithän att jag är både nazist, rasist och jag vet inte vad. Trots att jag aldrig har försvarat den gamla regimen. Däremot har jag alltid försökt att förklara varför det blev som det blev.
När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat. Det är baserat på klassisk Holländska men redan på 1700-talet började utvecklingen gå därifrån. De Holländska invandrarna hade nämligen inte någon som helst ambition att lära de lokala språken. Resultatet blev i stället att tjänstefolket lärde sig Holländarnas språk. Fast inte fullt ut. Resultatet blev att det Holländska språket förenklades. Samtidigt spädde man på med en hel del lokala ord och uttryck. Denna utveckling fortsatte under 1800-talet. Dessutom hade det kommit invandrare med Tyska och Franska som modersmål och de spädde på språket med ytterligare ord och uttryck.
Man måste fram till slutet på 1800-talet förrän det började produceras böcker på Afrikaans. Samtidigt började den nationella rörelsen bland Afrikaaners att göra sig gällande. Detta förde med tiden till utvecklingen av skolor, universitet, litteratur, teater och alla andra former av kultur.
Personligen anser jag mig se en klar parallell till Zionismens utveckling.
Orsaken till detta intresse är att mitt jobb redan för 40 år sedan förde mig till ett fantastiskt men svårbegripligt land. Ett land som jag har försökt att lära mig förstå. Men dess värre är det många som har försökt att tolka mina resonemang dithän att jag är både nazist, rasist och jag vet inte vad. Trots att jag aldrig har försvarat den gamla regimen. Däremot har jag alltid försökt att förklara varför det blev som det blev.
När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat. Det är baserat på klassisk Holländska men redan på 1700-talet började utvecklingen gå därifrån. De Holländska invandrarna hade nämligen inte någon som helst ambition att lära de lokala språken. Resultatet blev i stället att tjänstefolket lärde sig Holländarnas språk. Fast inte fullt ut. Resultatet blev att det Holländska språket förenklades. Samtidigt spädde man på med en hel del lokala ord och uttryck. Denna utveckling fortsatte under 1800-talet. Dessutom hade det kommit invandrare med Tyska och Franska som modersmål och de spädde på språket med ytterligare ord och uttryck.
Man måste fram till slutet på 1800-talet förrän det började produceras böcker på Afrikaans. Samtidigt började den nationella rörelsen bland Afrikaaners att göra sig gällande. Detta förde med tiden till utvecklingen av skolor, universitet, litteratur, teater och alla andra former av kultur.
Personligen anser jag mig se en klar parallell till Zionismens utveckling.
"Jag blir bara så tacksam när det är någon som har intresse för att fördjupa sig i Sydafrikas historia utan att uttrycka en massa förutfattade meningar."
Jag har under det senaste året börjat studera i apartheid och börjat undra om hur livet egentligen var i SA.
Det som man mest talar om är hur de svarta förtrycktes i Sydafrika, men man får aldrig veta om hur det var att leva som vit i Sydafrika. Eller hur situationen idag är bland de vita?
"När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat."
Verkligen, letade på google med ordet "Zuid-afrika" och hittade en hemsida om språket afrikaans.
http://users.telenet.be/gaston.d.haese/afrikaans.html
Vet inte om detta är afrikaans eller holländska, men att förstå denna text är enligt min åsikt lätt.
Jag har under det senaste året börjat studera i apartheid och börjat undra om hur livet egentligen var i SA.
Det som man mest talar om är hur de svarta förtrycktes i Sydafrika, men man får aldrig veta om hur det var att leva som vit i Sydafrika. Eller hur situationen idag är bland de vita?
"När det gäller Afrikaans som språk vill jag påstå att om världen hade haft behov av ett enkelt och lättlärt språk skulle just Afrikaans vara en god kandidat."
Verkligen, letade på google med ordet "Zuid-afrika" och hittade en hemsida om språket afrikaans.
http://users.telenet.be/gaston.d.haese/afrikaans.html
Vet inte om detta är afrikaans eller holländska, men att förstå denna text är enligt min åsikt lätt.
Eftersom du verkar ha lust att fördjupa dig i Sydafrikas historia ur ett djupare perspektiv behöver du läsa en del litteratur. Det har skrivits tonvis med böcker om Sydafrika. Många av dessa har en ytlig vinkling. Andra går inte att få tag på längre. I början av denna tråd föreslog jag några böcker. Jag återkommer med den listan här. Detta är ting som man säkert kan få tag i.
1) "The Mind of South Africa". Allister Sparks. Heinemann, London 1990.
ISBN - 0 434 75266 5. Behandlar historien om "hur det kom sig att det blev som det blev." (Boken har fått sitt namn eftersom författaren inspirerats av W.J.Cash's klassiker "The Mind of the South" som för nästan 50 år sedan försökte förklara funktionerna i USA:s Sydstater.)
Sparks har senare skrivit två uppföljare, som också kan rekommenderas:
2) "Tomorrow is another country". Allister Sparks. Heinemann, London 1995. ISBN - 0 434 00127 9. Den handlar om Mandelas frisläppande och hur maktövertagandet 1994 blev möjligt.
3) "Beyond the Miracle". Allister Sparks. University of Chicago Press. ISBN - 0 226 76858 9. Som behandlar den "nya" tiden i Sydafrika.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i Afrikaanerfolkets historia rekommenderar jag:
4) "The Afrikaners". Hermann Giliomee. Hurst & co, London 2003. ISBN - 1-85065-714-9. Men innan man läser den boken måste man redan ha skaffat sig elementära kunskaper om Sydafrikas historia. Till exempel genom att läsa de tre andra.
Vill du ha en lite kortare och mer lättläst bok kan du börja leta efter:
5) "The White Tribe of South Africa". David Harrison. Den är en uppföljare till en berömd TV-serie om Sydafrika från tidigt 1980-tal. Boken utgavs ursprungligen av BBC (Brittish Broadcasting Corporation). Jag har tyvärr inte ISBN-nummer till den. Den såldes i stora upplagor så den går säkert att få tag på i vart fall på antikvariat.
Sedan kom en censurerad (men fortfarande läsvärd) Sydafrikansk bearbetning, som också den såldes i Europa. Southern Book Publishers Ltd, Johannesburg ISBN 1 86812 026 0. Men den har också kommit som ISBN 1 86954 235 4.
Det går inte att komma förbi att Afrikaanerna är nyckeln till förståelse av Sydafrikas historia. Man måste alltså göra ett försök att förstå hur de tänkte och vad som styrde deras handlande.
1) "The Mind of South Africa". Allister Sparks. Heinemann, London 1990.
ISBN - 0 434 75266 5. Behandlar historien om "hur det kom sig att det blev som det blev." (Boken har fått sitt namn eftersom författaren inspirerats av W.J.Cash's klassiker "The Mind of the South" som för nästan 50 år sedan försökte förklara funktionerna i USA:s Sydstater.)
Sparks har senare skrivit två uppföljare, som också kan rekommenderas:
2) "Tomorrow is another country". Allister Sparks. Heinemann, London 1995. ISBN - 0 434 00127 9. Den handlar om Mandelas frisläppande och hur maktövertagandet 1994 blev möjligt.
3) "Beyond the Miracle". Allister Sparks. University of Chicago Press. ISBN - 0 226 76858 9. Som behandlar den "nya" tiden i Sydafrika.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i Afrikaanerfolkets historia rekommenderar jag:
4) "The Afrikaners". Hermann Giliomee. Hurst & co, London 2003. ISBN - 1-85065-714-9. Men innan man läser den boken måste man redan ha skaffat sig elementära kunskaper om Sydafrikas historia. Till exempel genom att läsa de tre andra.
Vill du ha en lite kortare och mer lättläst bok kan du börja leta efter:
5) "The White Tribe of South Africa". David Harrison. Den är en uppföljare till en berömd TV-serie om Sydafrika från tidigt 1980-tal. Boken utgavs ursprungligen av BBC (Brittish Broadcasting Corporation). Jag har tyvärr inte ISBN-nummer till den. Den såldes i stora upplagor så den går säkert att få tag på i vart fall på antikvariat.
Sedan kom en censurerad (men fortfarande läsvärd) Sydafrikansk bearbetning, som också den såldes i Europa. Southern Book Publishers Ltd, Johannesburg ISBN 1 86812 026 0. Men den har också kommit som ISBN 1 86954 235 4.
Det går inte att komma förbi att Afrikaanerna är nyckeln till förståelse av Sydafrikas historia. Man måste alltså göra ett försök att förstå hur de tänkte och vad som styrde deras handlande.
"Sedan kom en censurerad (men fortfarande läsvärd) Sydafrikansk bearbetning, som också den såldes i Europa. Southern Book Publishers Ltd, Johannesburg ISBN 1 86812 026 0. Men den har också kommit som ISBN 1 86954 235 4. "
Tackar för boktipsen! Skall till biblioteket genast när jag har tid!
Vad heter den sista censurerade boken?
Sedan ordnar man någonstans i Stockholm kurser i Afrikaans? Om nån vet? Skulle vara intresserad!
Tackar för boktipsen! Skall till biblioteket genast när jag har tid!
Vad heter den sista censurerade boken?
Sedan ordnar man någonstans i Stockholm kurser i Afrikaans? Om nån vet? Skulle vara intresserad!