"Sovande" agenter i Sverige?

[G:son]

Jag har den uppfattningen, att de sleepers i ordets egentliga mening, som Sovjetunionen placerade ut i väst, var i allmänhet sovjetiska medborgare, eventuellt med en bakgrund i västvärlden. T.ex. amerikafinnar, som av politisk övertygelse emigrerat till Sovjetunionen var tacksamma objekt.

Samtidigt tror jag inte, att antalet sådana sleepers någonsin har varit stort. Trots att Ryssland är stort, hade man nog inte resurser att skicka iväg särskilt många, med tanke på vad som krävs i form av utbildning och vattentäta dokument till exempel. Lämpliga personligheter växer inte heller på träd.

Sympatisörer och betalda agenter i väst är väl en lite annan historia, och dessa har man också använt på ett annat sätt, för politiska avsikter och som informationskällor.

Någon militär betydelse kan inte någon av grupperna ha haft.

[Falckkjelle]

Underrättelseverksamhet kan man lära sig från böcker... Skämt åsido, det är bara spekulationer, men jag har haft tillfälle att lyssna på proffs, och umgås med personer med större kunskaper i ämnet än jag...

Angående mitt antagande, så känns det lite väl osäkert att överlåta större uppgifter som "elimineringar" och sabotage på en person man inte har möjlighet att kontrollera hela tiden fram till operationens start (risk för avslöjande)... Referar återigen till Röd Storm, där KGB/GRU's agenter förser spetznassarna med just säkra bostäder och transporter. Det känns som en rimligare uppgift för en "sovande" agent, att kanske bygga upp ett nätverk av övernattningsplatser, transportmöjligheter och annan logistik, inte att själv utföra eller ens känna till uppgifterna...
Ett sådant antagande bygger bl.a. på risken att agenten avslöjas, och under förhör berättar om t.ex. mordplaner på höga civila och militära tjänstemän. Gissa om det skulle röra om i den utrikespolitiska grytan!!!

[Falckkjelle]

<Utifrån det du skriver om mer mjuka uppgifter, tror du att det skulle vara rimligt att de kunde utföra det som också står i den första posten i tråden, dvs att exempelvis blockera viktiga broar eller liknande?>

Skulle i så fall vara i absolut sista läget, när spetznassarna ska påbörja ett överfall mot objektet, eller en bro som leder till objektet... Sådana här personer är viktigare om dom kan leva vidare i sin roll, om det skulle gå åt pipan med kriget, och man behöver en "ratline" ut ur landet för annan personal (krigsfångar eller annan militär personal, agenter som avslöjats men inte gripits etc.)

<Vilka personer tror du hade dessa uppgifter? Vi har i diskussionen resonerat kring om det skulle röra sig om politiskt övertygade människor, vinstbegär eller kanske utpressning..>

Kan vara politiskt övertygade människor, eller kanske t.o.m. någon som vars föräldrar kommit hit som "flyktingar" för länge sen... Alltså en människa som planterats i landet med en eller flera uppgifter att utföra (jmfr Röd Storm och "tysken" som spränger barnen i Kreml)

Girighet och utpressning är inte speciellt pålitliga orsaker, för eller senare spelar samvetet in... Dom som gör det av girighet är många gånger psykopater, och tror att dom är osårbara/oberörbara för landets polis... Pengarna är inte det primära, det är spelet och maktkänslan.

Utpressning funkar inte heller särskilt bra, någonstans i tiden kommer offret fram till att straffet för vad han nu gjort som man använder mot honom (otrohet t.ex) är mindre än straffet för det man försöker få honom att göra....

Kjelle

[Rickard]

Vill minnas att Pierre Schori pekades ut som en sådan i Op Garbo...

Angående inflytelseagenter, är det rimligt att antaga att det funnits ett sådana i högre befattningar som exempelvis Schori ovan?

Jag har ju hört spekulationer där allt från politiker som Olof Palme till artister som Arja Saijonmaa utpekats som KGB-anställda. Har ingen aning vilka belägg det kan finnas för det.

[Matsan]

...artister som Arja Saijonmaa utpekats som KGB-anställda

Hahaha, nu faller bitarna på plats!!! Arja ändrade ju i alla fall "Natomissiler" till "Silvermissiler" i sin tolkning av en viss sång, vilket tydligen upprörde textförfattaren rejält.

[Rickard]

Arja ändrade ju i alla fall "Natomissiler" till "Silvermissiler" i sin tolkning av en viss sång, vilket tydligen upprörde textförfattaren rejält.

Vilken sång var det? Hade "natomissiler" en positiv eller negativ betydelse i texten?

[Matsan]

Vilken sång var det? Hade "natomissiler" en positiv eller negativ betydelse i texten?

Hammarlunds största hit är Jag vill leva i Europa, som senare fick en renässans i Arja Saijonmaas tolkning. Saijonmaa gjorde först ett försök att avpolitisera texten, som kritiserade den amerikanska upprustningen i Europa, men Hammarlund vägrade. I Saijonmaas version är dock de verser som nämner städer och platser i Östeuropa bortklippta, så begreppet "Europa" får en något annan innebörd.

[Matsan]

Ok, det här är lite OT, jag vet, men nu när vi dragit upp gamla Arja så måste ju bara linan löpas ut. Lite efterforskningar visar att jag möjligen kan ha återgivit en faktoid. Arja sjöng nog faktiskt "Nato-raketer" och nej det var inte ett positivt kontext.

Långt ute på Tysklands hedar
Blev vi hejdade av en transport
En konvoj av Nato-raketer
På väg mot okänd ort
Det var döden vi såg där den sakta
Gled fram i en stålgrå parad
Varje stridsspets har ett nummer
Som står för en särskild stad
"Jag känner en kille i Grekland"
Sa Lena "Han står i en bar
Aten heter staden han bor i
Undrar vilket nummer den har"
I provence är bergen röda
Och citronträdsblomman vit
Nummer C 87 har den robot
Som väntar på att sändas dit

Däremot så säger ju wiki att hon avpolitiserade texten på en del andra sätt, städer, platser med mera. Lite festligt att en så grovt politisk sång kunde bli en svensktopshit.

[Matsan]

Fast wiki korrigerar, hon lär i alla fall ha sjungit "silverraketer", hmmm inte lätt det här! Finns det någon schlagerräv här på Skalman som kan klara ut det här åt oss för jag skall väl ändå inte behöva gå till källan och lyssna på skiten.

När Arja Saijonmaa skulle spela in sången 1987 ville hon inte använda ordet "NATO-raketer", utan sjöng istället "silverraketer" för att inte verka så kritisk mot den internationella försvarsorganisationen NATO. Jan Hammarlund förbjöd henne att göra detta och det blev en utdragen konflikt. Till slut spelade hon in sången med orden "silverraketer" trots allt.

[Hans]

Det var intressant att höra. Jan Hammarlunds orginal är riktigt bra (om man bortser från den ehrmmm, något politiserade texten) förutom att det knappast var raketer utan robotar

MVH

Hans

[Vysotskij]

Både Hammarlund och Saijonmaa sjunger Nato-raketer. Saijonmaa har dock klippt i texten, bland annat textraderna:
"De ska till ett bergrum, sa Anders
och riktas mot Leningrad.
Där finns ett torg med små gummor
som säljer rönnbärsmarmelad.
Vår död väntar nog i Sibirien,
eller kanske i Texas, sa jag [...]"