Har hört att det skulle ha funnits nånslags anti-judisk/anti-semitistisk kampanj i Polen anntingen i slutet på 60 talet eller slutet på 70 talet!
Är detta sant?
Kan nån berätta mera om denna period?
//Martin
Anti-semitiskisk tid i Polen?
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1954
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Hej!
Under 1960-talet pågick en maktkamp i det polska kommunistpartiet. Och många av nomenklaturan (partiets höjdare) var av judiskt ursprung och var mer internationalistiska i sin kommunistiska övertygelse än icke-judiska polacker, som var mer nationalistiska.
Kommunistpartiets nationalistiska flygel startade då en antijudisk kampanj. Som protest mot partiets kampanj uppfördes dramat "Dziady" av Mieckiewicz i Warszawa 1968.
Under kampanjen avskedades många judiska polacker, men även polacker som protesterade mot partiet råkade illa ut. Det var framförallt universitetsvärlden som kritiserade och gick emot partiets antijudiska linje.
Så 1960-talets antijudiska kampanj var inte enbart riktad mot judar, även om det var dom som drabbades hårdast.
mvh artur
Under 1960-talet pågick en maktkamp i det polska kommunistpartiet. Och många av nomenklaturan (partiets höjdare) var av judiskt ursprung och var mer internationalistiska i sin kommunistiska övertygelse än icke-judiska polacker, som var mer nationalistiska.
Kommunistpartiets nationalistiska flygel startade då en antijudisk kampanj. Som protest mot partiets kampanj uppfördes dramat "Dziady" av Mieckiewicz i Warszawa 1968.
Under kampanjen avskedades många judiska polacker, men även polacker som protesterade mot partiet råkade illa ut. Det var framförallt universitetsvärlden som kritiserade och gick emot partiets antijudiska linje.
Så 1960-talets antijudiska kampanj var inte enbart riktad mot judar, även om det var dom som drabbades hårdast.
mvh artur
-
Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
-
Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Det är riktigt att en sådan antijudisk kampanj pågick i slutet av 60-talet; med en bakgrund så som Stanislav skriver; där man bl.a. spelade på gamla antisemitiska underströmmar som "alltid" funnits och ibland utnyttjats.
En påföljd blev ju en utvandringsvåg av polska judar, som i sig är intressant. Eftersom de judar som fanns kvar var ju så gott som alla judar som har valt att bo kvar i Polen, som var polacker. (ca 48 och 56 förekom det också utresevågor/möjligheter för judar att resa; så de judar som var mest angelägna att resa ut, t.ex. till Israel, reste redan då. Kvar fanns de som tog det medvetna beslutet att bo i Polen, leva sitt polska liv).
Som sagt, det fanns starka antijudiska strömmar som tilläts krypa fram 68-69, nödtorftigt förklädda till "antisionism".
Demonstrationer tilläts och visades i den statliga censurerade televisionen, med slagord av typen: Moshe åk hem, Femtekolonnare.
- dvs, dylika slagord hade de facto statens och partiets sanktion.
På den tiden, slutet av 60-talet, var det så gott som omöjligt att få ett lagligt permanent utresetillstånd (turistvisum för besök av andra länder var däremot ganska lätta att få för dem som skötte sig).
Men eftersom judarna/polackerna av judiskt ursprung antogs alltså vara m.e.m. underförstått vara femtekolonnare åt Israel, så för skams skull fick så gott som alla judar som ansökte utresetillstånd - till Israel.
Och det var ju inte roligt att leva kvar med pågående statligt sanktionerad antijudiskt kampanj. Många sparkades från sina jobb - inte bara partijobb; andra fick mycket svårare att få jobb inom sina yrken osv.
(lite OT: det blev nästan ännu värre än vad invandrarna i Sverige har på svenskt arbetsmarknad
). Så en utvandring blev näst intill nödvändig/naturlig även för dem som helst hade velat vara kvar.
Nu var det inte så många som ville resa till Isralel, men det var så det utresetillsåndet hette, typ: utresetillstånd till Israel via Sverige.
Däremot vill jag reagera lite på brist på polsk avbön. Förvisso finns det kvar en hel del aktiva och högljudda antisemiter, och avbön har kanske inte gått ut med pukor och trumpeter, men jag har under tidens gång förstått att många, många polacker beklagar djupt och ångrar bittert händelserna år 68-70, att det som skedde skedde och att de inte deltog mera aktivt i motståndet mot övergreppen.
En påföljd blev ju en utvandringsvåg av polska judar, som i sig är intressant. Eftersom de judar som fanns kvar var ju så gott som alla judar som har valt att bo kvar i Polen, som var polacker. (ca 48 och 56 förekom det också utresevågor/möjligheter för judar att resa; så de judar som var mest angelägna att resa ut, t.ex. till Israel, reste redan då. Kvar fanns de som tog det medvetna beslutet att bo i Polen, leva sitt polska liv).
Som sagt, det fanns starka antijudiska strömmar som tilläts krypa fram 68-69, nödtorftigt förklädda till "antisionism".
Demonstrationer tilläts och visades i den statliga censurerade televisionen, med slagord av typen: Moshe åk hem, Femtekolonnare.
- dvs, dylika slagord hade de facto statens och partiets sanktion.
På den tiden, slutet av 60-talet, var det så gott som omöjligt att få ett lagligt permanent utresetillstånd (turistvisum för besök av andra länder var däremot ganska lätta att få för dem som skötte sig).
Men eftersom judarna/polackerna av judiskt ursprung antogs alltså vara m.e.m. underförstått vara femtekolonnare åt Israel, så för skams skull fick så gott som alla judar som ansökte utresetillstånd - till Israel.
Och det var ju inte roligt att leva kvar med pågående statligt sanktionerad antijudiskt kampanj. Många sparkades från sina jobb - inte bara partijobb; andra fick mycket svårare att få jobb inom sina yrken osv.
(lite OT: det blev nästan ännu värre än vad invandrarna i Sverige har på svenskt arbetsmarknad
). Så en utvandring blev näst intill nödvändig/naturlig även för dem som helst hade velat vara kvar.Nu var det inte så många som ville resa till Isralel, men det var så det utresetillsåndet hette, typ: utresetillstånd till Israel via Sverige.
Däremot vill jag reagera lite på brist på polsk avbön. Förvisso finns det kvar en hel del aktiva och högljudda antisemiter, och avbön har kanske inte gått ut med pukor och trumpeter, men jag har under tidens gång förstått att många, många polacker beklagar djupt och ångrar bittert händelserna år 68-70, att det som skedde skedde och att de inte deltog mera aktivt i motståndet mot övergreppen.
-
Artur Szulc
- Medlem
- Inlägg: 1954
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:40
- Ort: Västra Götaland
Hur menar du?Judar står inte speciellt högt i kurs, än idag i Polen
Hur blir det då med judisk avbön? Har den judiska nationen bett om ursäkt för vad polska judar gjorde i Lvov när ryssarna anföll Polen 1939? Tiotusentals polska nationalister angavs av sina judiska landsmän och deporterades till Sibirien.Däremot vill jag reagera lite på brist på polsk avbön. Förvisso finns det kvar en hel del aktiva och högljudda antisemiter,
Jag håller på att skriva en artikel i detta ämne, men jag vet ännu inte om den kommer att läggas ut på skalman. Jag har inga avsikter att bedriva propagande, eller så, bara försöka ge en nyanserad bild av relationerna mellan judar och polacker. Bilden av juden som offer för den grymma polska antisemitismen är lite väl enkel. Detta vittnar många judar själva om, vilket jag kommer att ta upp i min artikel.
mvh artur
Jag vet inget om dessa händelser i Lvov, så jag avstår från några kommentarer och spekulationer, vad gjorde dessa judar och vad ev. gjorde dessa polska nationalister.
Men det är säkert riktigt att det finns mörka fläckar och svarta får lite överallt, inte bara i majoritetsbefolkningens sida.
En av dem är ju att det blev rätt många judar som hamnade i prosovjetiskt kommunistiskt tjänst - av lite olika skäl men det går jag inte i just nu. Många gjorde det förvisso i m.e.m. god tro, de trodde detta var vägen till ett bättre samhälle.
Men det måste också sägas att en hel del tillhörde den hårdaste falangen, Beria var inte den ende, såvitt jag förstår fanns det också "polska" exempel.
Men det är säkert riktigt att det finns mörka fläckar och svarta får lite överallt, inte bara i majoritetsbefolkningens sida.
En av dem är ju att det blev rätt många judar som hamnade i prosovjetiskt kommunistiskt tjänst - av lite olika skäl men det går jag inte i just nu. Många gjorde det förvisso i m.e.m. god tro, de trodde detta var vägen till ett bättre samhälle.
Men det måste också sägas att en hel del tillhörde den hårdaste falangen, Beria var inte den ende, såvitt jag förstår fanns det också "polska" exempel.