Gull olle

[Schwalbe]

Norrköpings skyddshelgon "St Olof", vem var han?

[Sarvi]

Norrköpings skyddshelgon "St Olof", vem var han?

Svenska kyrkan har tydligen sidor om dylika papistiska påfund.
http://www.svenskakyrkan.se/osby/sanktolof.htm

[Ralf Palmgren]

Det finns många kyrkor runtom i Norden som är helgade åt Sankt Olof. Till och med slott som Olofsborg i Finland har fått sitt namn efter denna person. Den norska vikingatida härskaren Konge Olav II Haraldsson "den Hellige" av Norge (1016-1028) regerade i början av 1000-talet och var under medeltiden som Sankt Olof det pouläraste folkhelgonet i Norden.

[Stefan Lundgren]

Det finns många kyrkor runtom i Norden som är helgade åt Sankt Olof. Till och med slott som Olofsborg i Finland har fått sitt namn efter denna person. Den norska vikingatida härskaren Konge Olav II Haraldsson "den Hellige" av Norge (1016-1028) regerade i början av 1000-talet och var under medeltiden som Sankt Olof det pouläraste folkhelgonet i Norden.

I Sigtuna finns det bl a en kyrka som heter St Olof, den är numera en ruin. Vad jag har fått erfara brukar det hållas gudstjänster i kyrkoruinen och om det är till för att helga St Olof, vet jag inte. Men det är ju värt att ta reda på. St Olof var länge en av de två församlingskyrkorna i Sigtuna. Den nuvarande kyrkan, Mariakyrkan, var förut en nunnekloster, numera är Mariakyrkan den använda kyrkan medan dom två St-kyrkorna är ruiner. Värt för en liten utvikning.

Stefan

[Hexmaster]

En gammal saga från Tjörn... "Vardarna", även kallade valar, är alltså stenhögar som satts upp på berget någon gång i forntiden för att underlätta navigationen. Om ni nånsin åkt båt genom Kyrkesund (det enda som duger) så inser ni hur man kunde komma på tanken att sundet skulle uppkommit för att släppa igenom en enda båt, för så fasligt mycket bredare än så är det inte.


När St Olav seglade genom Kyrkesund

De båda kungasönerna Olav och Harald låg med sina skepp i Kungahälla, när de nåddes av budet att deras far var död. Den av bröderna som först kom hem till Tönsberg skulle ärva kronan och bli Norges kung.

Olavs skepp hette "Ormen den snare" och var en snabb lättseglad båt. Haralds skepp hette "Oxen den late" och var trögseglad. Harald gick till sin bror och föreslog att de skulle byta skepp. Det gick Olav med på, varpå Harald samlade sitt skeppsfolk och seglade iväg.

Olav som hade blivit kristen ville först gå i kyrkan och höra mässan innan han avseglade. Men när han i sinom tid styrde ut genom Nordre älv och sedan norrut, bar det av i sådan fart att Olav måste surra sitt skeppsfolk och själv ta rodret.

När "Oxen den late" befann sig på Krossefjorden, seglade den in mot berget som rämnade. Klyftan vattenfylldes och Olav styrde skeppet igenom den nya farled som kom att kallas Kyrkesund.

Olav nådde Tönsberg tre dygn före sin bror Harald som seglat utomskärs, och blev därmed kung med tillnamnet "den digre". Efter sin död kallades han St Olav eller Olav den helige.

Till åminnelse av händelsen lät han resa stenvardarna, kallade St Olavs vardar, på berget ovanför Kyrkesund.

En variant säger att det var troll som förvandlades till sten inför St Olav när han seglade igenom deras berg.

[Stefan Lundgren]

St Olov är också skyddshelgon åt en del kyrkor, tittade lite grann igenom kyrkobeskrivningar igår och då hade bl a Övergran kyrka St Olov(värt att kolla en gång till).

Stefan

[Widsith]

Skall S:t Olof hålla en långskaftad eller kortskaftad yxa? Skall yxan vara en- eller tveeggad?

[Cujomannen]

En långskaftad eneggad yxa torde vara normen. Tveeggade yxor förekom knappt under medeltiden.

Angående St Olofs populäritet så har jag hört att under medeltiden så fanns det över hundra kyrkor helgade till honom bara i London...

[Gudbjorn]

En långskaftad eneggad yxa torde vara normen. Tveeggade yxor förekom knappt under medeltiden.

Angående St Olofs populäritet så har jag hört att under medeltiden så fanns det över hundra kyrkor helgade till honom bara i London...

Stemmer det... Det var aldrig roligt at få eggen i hovudet, så dom brukade bara ha en egg på yxarna..
Leste den linken fra Svenske statskirken. For en forherligelse de kommer med. Kong Olav tvang mange nordmenn til å bli kristnet, og han lot ikke drap på hverken kvinner eller barn komme i veien. Men i de siste 1000 år har historien om han blitt preget av vårt kristne llivssyn, og kirken har forsvart hans forferdelige fremgang. Hans bror Harald Hardråde var ikke så ille, selv om han bærer et navn som Hardråde. Harald Hardråde var trolig også den siste som så kisten av Olav Digre, og det sies at kastet nøkkelen i elven ikke langt fra Nidarosdomen.
Etter Olav Digres død så vokste hans skjegg og naglar (noe som kan skje på virkligt) og dermed så fikk de hjelp til å kristne norge etter 1030. I slaget på Stiklestad kom det ca 3000 menn fra Sveakongen (Anund), men ca 1500 ble sendt hjem fordi de ikke var kristne. Kun et par hundre Svear kom hjem.
Det er også kjent at Olof Sveakonge og Olav Digre ikke var så gode venner. Grunnene til dette var at Eirik Jarl, Danekongen og Sveakongen lå i bakhold ved Svolder i 1005, og delt Norge deretter seg imellom. Når Olav kommer tilbake tar han tilbake alt. Han har også et forhold til Olof Sveakonges datter, og det er heller ikke så populært av Sveakongen.
Kong Anund overtar etterhvert tronen i Svealand og forholdet blir dermed bedre.

[Gudbjorn]

En gammal saga från Tjörn... "Vardarna", även kallade valar, är alltså stenhögar som satts upp på berget någon gång i forntiden för att underlätta navigationen. Om ni nånsin åkt båt genom Kyrkesund (det enda som duger) så inser ni hur man kunde komma på tanken att sundet skulle uppkommit för att släppa igenom en enda båt, för så fasligt mycket bredare än så är det inte.


När St Olav seglade genom Kyrkesund

De båda kungasönerna Olav och Harald låg med sina skepp i Kungahälla, när de nåddes av budet att deras far var död. Den av bröderna som först kom hem till Tönsberg skulle ärva kronan och bli Norges kung.

Olavs skepp hette "Ormen den snare" och var en snabb lättseglad båt. Haralds skepp hette "Oxen den late" och var trögseglad. Harald gick till sin bror och föreslog att de skulle byta skepp. Det gick Olav med på, varpå Harald samlade sitt skeppsfolk och seglade iväg.

Olav som hade blivit kristen ville först gå i kyrkan och höra mässan innan han avseglade. Men när han i sinom tid styrde ut genom Nordre älv och sedan norrut, bar det av i sådan fart att Olav måste surra sitt skeppsfolk och själv ta rodret.

När "Oxen den late" befann sig på Krossefjorden, seglade den in mot berget som rämnade. Klyftan vattenfylldes och Olav styrde skeppet igenom den nya farled som kom att kallas Kyrkesund.

Olav nådde Tönsberg tre dygn före sin bror Harald som seglat utomskärs, och blev därmed kung med tillnamnet "den digre". Efter sin död kallades han St Olav eller Olav den helige.

Till åminnelse av händelsen lät han resa stenvardarna, kallade St Olavs vardar, på berget ovanför Kyrkesund.

En variant säger att det var troll som förvandlades till sten inför St Olav när han seglade igenom deras berg.

Den historien er ny for meg. Det morsomste er at Olavs bror faktisk kun er en liten sædcelle/eller nyfødt på denne tiden.
Harald ble født i 1015 og deltok i slaget på Stiklestad 15 år gammel. Ble hardt såret, fraktet til Svealand og lappet sammen. Ble senere kalt Harald Hardråde. Dermed kunne han vel ikke være med på noen kappseiling!??


Link om Olav:
http://hem.bredband.net/nygtor/middelalder/552.htm

PS: Olav Digre er også den første som river London Bridge i London...

[Hexmaster]

Den historien er ny for meg. Det morsomste er at Olavs bror faktisk kun er en liten sædcelle/eller nyfødt på denne tiden.
Harald ble født i 1015 og deltok i slaget på Stiklestad 15 år gammel. Ble hardt såret, fraktet til Svealand og lappet sammen. Ble senere kalt Harald Hardråde. Dermed kunne han vel ikke være med på noen kappseiling!??

Intressant iakttagelse, fast att Harald omöjligen kunde deltagit i kappseglingen är väl inte det allra största problemet med berättelsen, sedd ur en kritisk synvinkel, om man säger så... Naturligtvis är det en ren saga, påhittad långt efter såväl Olavs som Haralds tid.

[Endre Fodstad]

Men i de siste 1000 år har historien om han blitt preget av vårt kristne llivssyn, og kirken har forsvart hans forferdelige fremgang.

Oi, Gudbjørn, sakte i bakkene med historisk kulturkomparativ fordømmelse. For å sitere Ny Bjørn fra Historiska: "ja, de fleste ledere i middelalderen var langt fra snille og søte, og om de var det så varte de sjelden særlig lenge"- en slutningsom jo holder seg godt opp i moderne tid, og i høy grad fortsatt gjelder.

Kappseilingshistorien er en kjent og kjær folketradisjon. Det finnes et titalls folkeviser om "St.Olavs Kappseiling", og i de flere er det troll og drager og sjøormer med, så de er nok mer et uttrykk for den rike folkelige tradisjonen omkring St.Olav enn omkring de faktiske detaljene om hans liv.