Men han inte innehade titeln Beg, dock som epitet, och inte Amir. Vilken titel innehade han då? Tvistar de vise fortfarande om det?Djinghis Khan skrev: inget i mina källor tyder på att han antog titeln emir/amir - tvärtom står det uttryckligen att Tîmür inte innehade titeln.
/Mikael
Timur lenk
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Enligt A History of Inner Asia av Svat Soucek:Johan Rapping skrev:Men han inte innehade titeln Beg, dock som epitet, och inte Amir. Vilken titel innehade han då? Tvistar de vise fortfarande om det?Djinghis Khan skrev: inget i mina källor tyder på att han antog titeln emir/amir - tvärtom står det uttryckligen att Tîmür inte innehade titeln.
/Mikael
Timur strävade alltså främst efter titeln Khan. Timur begravdes dock i ett mausoleum, döpt till Gur-i Emir, översatt i boken till "The Sovereign's Tomb", alltså ungefär "Regentens (eller HärskarensHe thus never assumed the supreme title of khan but only that of amir and gurgan, more correctly küregen, a Mongol term meaning son-in-law - by virtue of his marriage to a princess of the Genghisid line.
Timurs son, Shahrukh, frigjorde sig från arvet från mongolerna genom att istället bara kalla sig Sultan.
Och istället för den mongoliska termen ulus, fick hans söner den turkiska titeln soyurghal, bl.a. Ulugh Beg. Ulugh Beg verkar inte heller ha kunnat utropa sig till härskare i Samarkand efter faderns död, för att hans egen son tog kål på honom året efter. Intressant är väl också att Ulugh Beg gav ut en välkänd bok på persiska (om astronomi) som heter Zij-i Gurgani, och kallas Zij-i Jadid-i Sultani. Gurgani och Sultani känner vi ju igen...
Förklaringen är väl att gränsen mellan epitet och titel är lite flytande. Titlarna är olika beroende på språk, men kan bytas mellan varandra, men vissa titlar är mer betydande än andra beroende på sammanhanget. Den som eftersträvar en titel måste kunna försvara sitt användande av den.
-Dan
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Ja ni, den där Herr Tîmür sätter myror i huvudet på mig (och andra)
Det verkar som om olika vasaller erkände honom i olika titlar, men ingen verkar självklar. Anledningen till att han inte antog titeln Khan var att han inte var en ättling till Djinghis (som det dock påstås i de flesta böcker, i själva verket var Timür nominellt en vasall under en chagataisk marionett som innehade khan-titeln). Efter närmare läsning upptäckte jag att Tîmür verkar ha antagit titeln Sultan 1388. Samtidigt var han känd som Timür Gurkan (som Dûrion skrev kommer det av mongoliskan küregen och betyder "svärson"), Manam Teymur-e Jahan Gosha ("Timür världserövraren"), Timour Shah Jahan på persiska ("Timür, världens kung") samt Sahib Qirhan ("De lyckosamma himmelska konstellationernas herre")... Sedan har vi ju det berömda öknamnet Timür-i lenk (Timourlang på persiska) - "Timür Halte"
Så låt oss sluta oss till att fallet var så att Timür erkändes med olika titlar beroende på vilka som tilltalade honom. Beg var dock mer ett epitet snarare än en reell titel - "Herr Timür"
/Mikael
Det verkar som om olika vasaller erkände honom i olika titlar, men ingen verkar självklar. Anledningen till att han inte antog titeln Khan var att han inte var en ättling till Djinghis (som det dock påstås i de flesta böcker, i själva verket var Timür nominellt en vasall under en chagataisk marionett som innehade khan-titeln). Efter närmare läsning upptäckte jag att Tîmür verkar ha antagit titeln Sultan 1388. Samtidigt var han känd som Timür Gurkan (som Dûrion skrev kommer det av mongoliskan küregen och betyder "svärson"), Manam Teymur-e Jahan Gosha ("Timür världserövraren"), Timour Shah Jahan på persiska ("Timür, världens kung") samt Sahib Qirhan ("De lyckosamma himmelska konstellationernas herre")... Sedan har vi ju det berömda öknamnet Timür-i lenk (Timourlang på persiska) - "Timür Halte"
Så låt oss sluta oss till att fallet var så att Timür erkändes med olika titlar beroende på vilka som tilltalade honom. Beg var dock mer ett epitet snarare än en reell titel - "Herr Timür"
/Mikael
- Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Jepp, Timür är verkligen en gåtfull figur - det är förvånande hur lite man egentligen vet om honom, både bland lekmän och den akademiska historieskrivningen. Det ironiska är att vi vet allt om Timür rent fysiskt - eftersom hans kropp är bevarad vet vi hur han såg ut, hur lång han var o.s.v. men hur han fungerade vet man ganska litet om. Dessutom florerar en rik mytbildning kring honom, och många missförstånd lever kvar bland folk. Det kanske största missförståndet är att han skulle ha varit mongol, vilket är helt fel. Jan Guillou har tagit upp det i en TV-diskussion - han påstod att Timür var mongol och att senare tiders uzbeker har velat göra honom till turk som ett led av revisionistisk historieskrivning! Men vi vet ju hur Guillou hanterar historia... Timür talade turkiska (chagataiturkiska), han var muslim, uppväxt med perso-turkisk kultur och han hade väldigt svaga asiatiska drag, om några alls. Att säga att Timür var mongol är som att säga att George Washington var en Norsk viking
/Mikael
/Mikael
/Mikael
/Mikael
En fråga mer eller mindre relaterad till ämnet, hur uppstod egentligen Ilkanatet? Om' jag har förståt det rätt delades det mongoliska riket vid Chingis död 1227 mellan hans sönder.
Jochi fick nordvästra stäppen, men eftersom han var död tillföll det hans son Batu. Ögodei fick Kina. Toluis fick Mongoliet (dessa två sammanfogades dock senare hur vet jag inte, nån som kan upplysa mig?). Chagatai fick Transoxiana och Persien.
Men Ilkanatet då, när och hur uppstod det? Splittrades Chagatikhanatet i två delar någon gång under 1200-talet. och den västra delen blev Ilkhanatet?
Jag har läst någon gång att Chagataikhanatet splittrades (igen?) senare, under 1300-talet och att det var den västra delen som Timur Lenk tog över. Stämmer detta? I så fall antar jag att Ilkhanatet föll samman till följd av hans invasioner.
En annan Timur Lenk relaterad fråga, vad hände egentligen med hans imperium. Det föll ju samman under början av 1400-talet och större delen av västra riket erövrades av Ak Koyonulou (ursäkta stavningen) och det från det riket det safavidiska Persien gjorde uppror. Men mugaliska imperiet, hur uppstod det egentligen? Det var väl någon sorts efterföljarstat till Timurs imperium tror jag?
Till sist hur uttalas egentligen Djingis khan? Förr trodde jag det uttalades Jingis eller Djengis khan, men jag har sett att många även stavar det som Chingis khan. Vilket är egentligen det korrekta utalet?
Jochi fick nordvästra stäppen, men eftersom han var död tillföll det hans son Batu. Ögodei fick Kina. Toluis fick Mongoliet (dessa två sammanfogades dock senare hur vet jag inte, nån som kan upplysa mig?). Chagatai fick Transoxiana och Persien.
Men Ilkanatet då, när och hur uppstod det? Splittrades Chagatikhanatet i två delar någon gång under 1200-talet. och den västra delen blev Ilkhanatet?
Jag har läst någon gång att Chagataikhanatet splittrades (igen?) senare, under 1300-talet och att det var den västra delen som Timur Lenk tog över. Stämmer detta? I så fall antar jag att Ilkhanatet föll samman till följd av hans invasioner.
En annan Timur Lenk relaterad fråga, vad hände egentligen med hans imperium. Det föll ju samman under början av 1400-talet och större delen av västra riket erövrades av Ak Koyonulou (ursäkta stavningen) och det från det riket det safavidiska Persien gjorde uppror. Men mugaliska imperiet, hur uppstod det egentligen? Det var väl någon sorts efterföljarstat till Timurs imperium tror jag?
Till sist hur uttalas egentligen Djingis khan? Förr trodde jag det uttalades Jingis eller Djengis khan, men jag har sett att många även stavar det som Chingis khan. Vilket är egentligen det korrekta utalet?
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Njae, Chagatai tilldelades egentligen "bara" Transoxianien/Mawaranhar och delar av Khorassan. Det som är det egentliga Persien inkl. större delen av Khorassan hade visserligen förhärjats, men aldrig konsoliderats eler fogats in i riket. Efter Djingis död lämnade mongolerna allt land söder om Amu Darja. Erövringen återupptogs i liten skala 1230 (Ögötai Kha'an prioriterade helt erövringen och Qin-Kina, endast mindre reguljärstyrkor deltog i den fortsatta kampen mot Jelal ed-Din). När Möngke blev storkhan 1251 var Assasinernas rike kring dagens Theran samt Irak ännu inte underkuvade. Hans bror Hülagü fick då (1254) uppdraget att krossa Assasinerna och Kalifatet, vilket han var färdig med i.o.m. Baghdads fall 1258. Han blev då Il-khan ("stamhärskare") över sitt eget rike från Eufrat till Amu DarjaJalltar skrev:En fråga mer eller mindre relaterad till ämnet, hur uppstod egentligen Ilkanatet? Om' jag har förståt det rätt delades det mongoliska riket vid Chingis död 1227 mellan hans sönder.
Jochi fick nordvästra stäppen, men eftersom han var död tillföll det hans son Batu. Ögodei fick Kina. Toluis fick Mongoliet (dessa två sammanfogades dock senare hur vet jag inte, nån som kan upplysa mig?). Chagatai fick Transoxiana och Persien.
Men Ilkanatet då, när och hur uppstod det? Splittrades Chagatikhanatet i två delar någon gång under 1200-talet. och den västra delen blev Ilkhanatet?
Jo ungefär, fast il-khanatet splittrades redan 1335, ett år innan Timürs födelse. När han gjorde entré i främre Asien styrde turkmenska dynastier (Aq-Quyunlu, Qara-Quyunlu m.fl.) il-khanernas forna områdeJag har läst någon gång att Chagataikhanatet splittrades (igen?) senare, under 1300-talet och att det var den västra delen som Timur Lenk tog över. Stämmer detta? I så fall antar jag att Ilkhanatet föll samman till följd av hans invasioner.
Timürs söner och sonsöner började käbbla omedelbart efter hans död 1405, så riket splittrades snabbt upp i småfurstendömen. En av Timürs direkta ättlingar - Babur av Ferghana - blev fördriven från Transoxianien av Shaybaniderna (Uzbekernas turko-mongoliska förfäder) men kompenserade sina förluster genom att i sin tur göra framstötar västerut in mot Indien och Afghanistan. Han erövrade Kabul i slutet av 1400-talet, sedan föll Agra, Dehli och Bengalen i Nordindien.En annan Timur Lenk relaterad fråga, vad hände egentligen med hans imperium. Det föll ju samman under början av 1400-talet och större delen av västra riket erövrades av Ak Koyonulou (ursäkta stavningen) och det från det riket det safavidiska Persien gjorde uppror. Men mugaliska imperiet, hur uppstod det egentligen? Det var väl någon sorts efterföljarstat till Timurs imperium tror jag?
Den moderna mongoliska stavningen translitereras som Chinggishaan och uttalas helt enkelt "Shingishan"Till sist hur uttalas egentligen Djingis khan? Förr trodde jag det uttalades Jingis eller Djengis khan, men jag har sett att många även stavar det som Chingis khan. Vilket är egentligen det korrekta utalet?
/Mikael
Tatar telendä turında - "Isänmegez, duslar&quo
Ja, som en del förstår hälsar jag er med frasen "Isänmegez, duslar"! vilket är volgatatariska. Ville bara definiera skillnaden när man pratar om tatariska. Generellt sett avses tatariska med det språk som tillhör Kipchak-gruppen av de turkiska språken, närmare bestämt det språk som delvis härstammar från volgabulgariskan, därmed kallas språkgrenen för Kipchak-bolghariska.
Det andra "tatariska" språket är krimtatariskan, vilket härstammar direkt från cumanskan (dialekten Tat), men som sedan osmanernas tid blandats med turkiska och består i huvudsak av tre dialekter som talas av tre olika krimtatariska grupper, Noğay, Yalıboylus och Tat: Den första är närmast besläkad med kipchak-turkiska, nästa med Oghuz-turkiska och den tredje är en blanding av två föregående.
Medan volgatatariska knappt liknar turkietturkiska är krimtatariska (i synnerhet Yalıboylu) både i grammatik, vokabulär och fonologi (någorlunda annorlunda) mycket lik turkiskan som talas i turkiet, dock med vissa fundamentala kipchakiska element, därmed klassas krimtatariska som Kipchak-oghuziska dvs en blandning av kipchak- och oghuzturkiska.
Det andra "tatariska" språket är krimtatariskan, vilket härstammar direkt från cumanskan (dialekten Tat), men som sedan osmanernas tid blandats med turkiska och består i huvudsak av tre dialekter som talas av tre olika krimtatariska grupper, Noğay, Yalıboylus och Tat: Den första är närmast besläkad med kipchak-turkiska, nästa med Oghuz-turkiska och den tredje är en blanding av två föregående.
Medan volgatatariska knappt liknar turkietturkiska är krimtatariska (i synnerhet Yalıboylu) både i grammatik, vokabulär och fonologi (någorlunda annorlunda) mycket lik turkiskan som talas i turkiet, dock med vissa fundamentala kipchakiska element, därmed klassas krimtatariska som Kipchak-oghuziska dvs en blandning av kipchak- och oghuzturkiska.