Quiz: Forntiden & Antiken

Diskussioner kring händelser från de första stads-staterna och skrivtecknen till Roms fall.
Låst
Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 21 oktober 2003, 15:41

Han ser väl inte särskilt sardonisk ut? Tycker det är ett ganska vänligt ansiktsuttryck, om än lite "tomt".. vad man kallar ansiktsuttrycket har jag ingen aning om.

Konsttermer är definitivt inte min starka sida, men det ser ju ut att vara ett fragment av en ryttarstaty..

Användarvisningsbild
Leonidas
Medlem
Inlägg: 1621
Blev medlem: 24 mars 2002, 15:33
Ort: Segeltorp

Inlägg av Leonidas » 21 oktober 2003, 17:02

Jag är ganska säker på att statyn är från Athen och att den är tidigare än de persiska krigen. Troligtvis förstörd i samband med persernas plundring av Athen och nedgrävd/begravd av athenarna när man återuppbyggde Athen och Akropolis. Antagligen från 500-talet, kanske 570-550-talet. Statyerna (i varjefall de som står upprätt med en foten lite framför den andra, dock med samma leende) kallas kyrae eller något sådant. Men jag kan för bövelen inte komma på vad leendet kallas...

Dilbert
Medlem
Inlägg: 380
Blev medlem: 24 juni 2003, 22:59
Ort: vettet

Inlägg av Dilbert » 21 oktober 2003, 20:04

En ledtråd då: denna särskilda form av förklassisk grekisk smiley "heter" likadant som själva den historiska perioden. Och ryttarhuvudet bär sitt namn efter den franske diplomat som köpte det vid upptäckten i början av 1800-talet.

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 21 oktober 2003, 21:38

Arkaiskt leende? (arkaiska perioden).

Dilbert
Medlem
Inlägg: 380
Blev medlem: 24 juni 2003, 22:59
Ort: vettet

Inlägg av Dilbert » 21 oktober 2003, 22:48

MarcuS Schober skrev:Arkaiskt leende? (arkaiska perioden).
Rätt! Detta stilelement blir allt mer dominerande i den grekiska skulpturen under 500-talet fvt, då nästan alla figurer bär detta leende. Det har även kallats det "joniska" leendet eftersom man velat spåra ursprunget till detta område, men den vanliga termen är idag "det arkaiska leendet". Konsthistorikern Sture Brunnsåker skriver (i Aspekter på grekisk konst):
Sture Brunnsåker skrev:Vad det arkaiska leendet innebar, vilka skiftande betydelser det antydde för sin tid och miljö, det kan vi aldrig få veta, men vi kan lugnt hävda, att det var inget leende i egentlig mening, inte uteslutande eller ens i första hand en fysisk reaktion på en glädjande företeelse utom eller inom människan. Det hade som den arkaiska formen i övrigt evighetskaraktär eller, om vi så vill, konceptuell natur. Det hörde till de stående konventionella formelement, som tillsammans skapade en arkaisk skulptur. Det var symbol, inte avbildning. Av någon anledning hade det utvecklats för skulpturen, och där stannade det.
Brunnsåker nämner flera olika förklaringsmodeller som har föreslagits för att försöka tolka innebörden av det arkaiska leendet. Det kan vara ett försök till framställning av den ideale adelsmannen. Det kan vara en rent estetisk fråga, "en upprepning av haklinjens kurvatur". Det kan vara flitig efterbildning av en viss beundrad staty som råkat bära dessa drag. Det kan ha en religiös innebörd och symbolisera en överjordisk harmoni eller en sorts magiskt laddad livskraft hos gudar och heroer.

Hursomhelst försvinner detta stiliserade leende ur den grekiska konsten när den klassiska perioden tar sin början, med den harmoniska och "organiska" framställningskonst som skulle bli så beundrad av eftervärlden. Leonidas har alltså alldeles rätt i sin tidsbestämning: den s.k. "Rampinryttaren" härstammar troligen från ca 550 fvt. Tidigare behandlades "Rampinhuvudet" för sig, men 1936 sammanförde man det med en torso och ett hästfragment som också hittats på Akropolis. Man har även diskuterat om den kan ha ingått i en större ryttargrupp, men det verkar som om det senaste budet är att så inte är fallet. Kanske "avbildar" den (i någon mening) en segrare i något spel.

Varsågod MarcuS! :)

Användarvisningsbild
Leonidas
Medlem
Inlägg: 1621
Blev medlem: 24 mars 2002, 15:33
Ort: Segeltorp

Inlägg av Leonidas » 22 oktober 2003, 09:08

Dilbert skrev:
MarcuS Schober skrev:Arkaiskt leende? (arkaiska perioden).
Rätt! Detta stilelement blir allt mer dominerande i den grekiska skulpturen under 500-talet fvt, då nästan alla figurer bär detta leende. Det har även kallats det "joniska" leendet eftersom man velat spåra ursprunget till detta område, men den vanliga termen är idag "det arkaiska leendet". Konsthistorikern Sture Brunnsåker skriver (i Aspekter på grekisk konst):
Sture Brunnsåker skrev:Vad det arkaiska leendet innebar, vilka skiftande betydelser det antydde för sin tid och miljö, det kan vi aldrig få veta, men vi kan lugnt hävda, att det var inget leende i egentlig mening, inte uteslutande eller ens i första hand en fysisk reaktion på en glädjande företeelse utom eller inom människan. Det hade som den arkaiska formen i övrigt evighetskaraktär eller, om vi så vill, konceptuell natur. Det hörde till de stående konventionella formelement, som tillsammans skapade en arkaisk skulptur. Det var symbol, inte avbildning. Av någon anledning hade det utvecklats för skulpturen, och där stannade det.
Brunnsåker nämner flera olika förklaringsmodeller som har föreslagits för att försöka tolka innebörden av det arkaiska leendet. Det kan vara ett försök till framställning av den ideale adelsmannen. Det kan vara en rent estetisk fråga, "en upprepning av haklinjens kurvatur". Det kan vara flitig efterbildning av en viss beundrad staty som råkat bära dessa drag. Det kan ha en religiös innebörd och symbolisera en överjordisk harmoni eller en sorts magiskt laddad livskraft hos gudar och heroer.

Hursomhelst försvinner detta stiliserade leende ur den grekiska konsten när den klassiska perioden tar sin början, med den harmoniska och "organiska" framställningskonst som skulle bli så beundrad av eftervärlden. Leonidas har alltså alldeles rätt i sin tidsbestämning: den s.k. "Rampinryttaren" härstammar troligen från ca 550 fvt. Tidigare behandlades "Rampinhuvudet" för sig, men 1936 sammanförde man det med en torso och ett hästfragment som också hittats på Akropolis. Man har även diskuterat om den kan ha ingått i en större ryttargrupp, men det verkar som om det senaste budet är att så inte är fallet. Kanske "avbildar" den (i någon mening) en segrare i något spel.

Varsågod MarcuS! :)
Mycket bra fråga för övrigt, fler sådana tack!

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 22 oktober 2003, 09:12

Vad heter den aggressiva och brutala krigsguden som var son till Zeus och Hera. Han älskarinna-hustru var Afrodite, och hans följeslagare var Deimos, Fobos och Eris.

Användarvisningsbild
zjukov
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 14 juni 2003, 17:29
Ort: gävle

Inlägg av zjukov » 22 oktober 2003, 10:23

Romarna kallade väl han för mars, grekerna var det athena?

/greger

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 22 oktober 2003, 10:24

Ares. Men Afrodites hustru var han väl aldrig? Hon hade ju tvingats gifta sig med Hefaistos, den fule smedguden som smider Zeus åskviggar. En skojig myt är ju när Ares och Afrodite har ett kärleksmöte och Hefaistos har riggat ett konstfärdigt smitt metallnät runt sängen och utlöser fällan, för att sedan kalla till sig hela panteonet av gudar så att de kan skratta åt de halvnakna Ares och Afrodite hängande insnärjda.. :-)

Användarvisningsbild
Gatzu
Medlem
Inlägg: 848
Blev medlem: 5 november 2002, 12:51

Inlägg av Gatzu » 22 oktober 2003, 11:08

Rätt Ares är det korrekta svaret :P
Angånde "hustru" frågan så har nog du rätt.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 22 oktober 2003, 11:08

zjukov skrev:Romarna kallade väl han för mars, grekerna var det athena?

/greger
Athena var ju krigsgudinna (förutom att vara vishetens gudinna) och som sådan en rival till Ares. De stod t.ex. på varsin sida i Trojanska kriget, Ares stödde trojanerna och Athena (naturligtvis) grekerna.

Ares står för den brutala, vildsinta stridslystnaden och krigets raseri medan Athena står för taktik, strategi och disciplinerad krigföring.

I mytologin vann Athena alltid i konfrontationer med Ares. Faktum är att Ares känns som en rätt patetisk krigsgud. Han besegrades upprepade gånger, både av andra gudar och av dödliga (Herakles, t.ex.). Vanligen genom att han helt enkelt inte tänker sig för.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 22 oktober 2003, 11:25

Ok, en mytologisk fråga till (med en konsthistorisk twist :-) ). Vad är detta för otäcking, och vem besegrade honom?
Bild

Användarvisningsbild
SolitaryMan
Medlem
Inlägg: 319
Blev medlem: 13 juni 2003, 09:16
Ort: Stockholm

Inlägg av SolitaryMan » 22 oktober 2003, 12:57

Kan det vara Kronos, som åt upp sina barn när de föddes? Hans hustru Rhea gömde undan deras son Zeus och gav honom inlindade stenar att äta istället. Sen var det väl Zeus som besegrade honom, med hjälp av cykloperna och de andra gudarna som Cronos spydde upp.

/Martin

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 22 oktober 2003, 13:13

Jajamensan. Din tur.

PS. Tavlan är för övrigt av Goya.

Användarvisningsbild
SolitaryMan
Medlem
Inlägg: 319
Blev medlem: 13 juni 2003, 09:16
Ort: Stockholm

Inlägg av SolitaryMan » 22 oktober 2003, 15:16

Um, OK. Vi försöker med det här: Vad heter oasen som Alexander den Store besökte i Egypten och varför besökte han den?

/Martin

Låst