Figaro skrev:Fw-190 bevisar väl om något att tyskarna inte hade något emot att montera beväpningen i vingarna.
Nu har jag nog inte påstått att tyskarna hade något emot att placera
vapen i vingarna, utan snarare att de placerade sin beväpning
så tätt ihop som möjligt.
I Fw-190 "kort-näsa" så fanns ingen möjlighet
att placera någon kanon genom propellernavet
och inte heller ovanför motorn.
Utan man placerade dem så långt in
som möjligt i vingarna,
även om det ledde till att två av kanonerna
hamnade innanför propellerspetsarna,
med de problem som följde av detta
i form av synkronisering, vilket gav
en reducering av eldhastigheten med c:a 10%,
samt krävde specialammunition med eltändning)
och användande av MG 151/20 (MG FF kunde ej synkroniseras).
Det finns även andra fördelar med att
"hålla ihop" bestyckningen,
i form av mindre rörelsemängdsmoment i roll-led*
med förbättrad manöverförmåga i roll-led som följd,
samt i form av mindre spridning hos vapnen,
p.g.a. mindre vibrationer i vingarna vid skjutning**.
Nackdelarna med att koncentrera bestyckningen är flera.
En kanon monterad genom propellernavet
innebär självfallet begränsningar på motorn,
medans bestyckning monterad ovanpå motorn
har en tendens att blända piloten.
Samtliga vapen som synkroniseras
(d.v.s. i vingroten och ovanpå motorn)
får en reducerad eldhastighet
(c:a 10% för tyska vapen och c:a 25% för övriga länder),
och tenderar att kräva specialammunition
och/eller specialvapen.
Mer information om synkronisering finns
här.
(*) flygplanet blir mindre trögt att rolla då massan
är mera koncentrerad mot flygplanets mittlinje.
(**) Vingmonterade vapen får vingarna
att flexa och vibrera vid skjutning.
Ju längre ut bestyckningen är placerad
och ju kraftigare den är desto mera vibrationer
i vingarna och desto mera spridning.