Slagskepp under VkI - Havets drottningar?

[Olof Larsson]

Jag satt och gjorde en sammanställning av slagskepp (Dreadnought och Pre-Dreadnought) under VkI
och kom då fram till att av totalt 31 sänkta slagskepp under VkI,
så sänktes bara ett av andra slagskepp*.

Detta kan jämföras med att:

-9st slagskepp sänktes av u-båtarar
-8st slagskepp sänktes av minor
-5st slagskepp sänktes av olyckor (explosioner i ammunitionsdurkarna)
-4st slagskepp sänktes av torpeder från ytstridsfartyg
-2st slagskepp sänktes av sabotage inifrån
-1st slagskepp sänktes av attackdykare
-1st slagskepp sänktes av besättningen för att förhindra att fartyget föll i fiendens händer**.

Vi finner alltså att av 31 sänkta slagskepp så sänkte bara ett av av tunga kanoner,
medans 22st sänkes p.g.a. skador under vattenlinjen.
Slarv i hamn med ammunitionshantering och skydd mot sabotage
sänkte 8st slagskepp.

Man skulle något elakt kunna säga att fartygens besättningar var farligare
mot det egna slagskeppet än fiendes slagskepp.


Så min frågeställning är:

Hur effektiva var slagskepp under VkI?
I hur stor utsträckning berodde deras förluster p.g.a. slarv
och bristande proffesionallism?


(*) Det ryska Pre-Dreadnought-slagskeppet Slava som sänktes av de tyska slagskeppen
König och Kronprinz Wilhelm i Moonsundet den 17:e oktober 1917.

(**) Svobodnaya Rossiya (tidigare Imperatritsa Ekaterina Velikaya)
sänktes i Sevastopol den 18:e juni 1918 för att förhindra
att den föll i tyskarnas händer.

[Stefan]

Har jag missat något??

Under skagerrack slaget var det visst minst tre brittiska slagskepp som exploderade och sjönk. Menar du att besättningen ombord lekte med tändstickor alltför nära krutdurken?

Jag trodde de fick fullträffar från de tyska slagskeppen.

förlåt skämtet, är trött och hungrig just nu. Men frågan kvarstår. Vad har jag missat?

[Henke]

Nu kan jag inte tidens sjöstridsdoktrin, försökte man aktivt att möta fiendens slagskepp med egna, eller föredrog man att låta slagskeppen mosa svagare fartyg medan man engagerade fiendens slagskepp med snabba torpedbärare och/eller ubåtar?

Henrik

[Olof Larsson]

Har jag missat något??

Under skagerrack slaget var det visst minst tre brittiska slagskepp som exploderade och sjönk. Menar du att besättningen ombord lekte med tändstickor alltför nära krutdurken?

Jag trodde de fick fullträffar från de tyska slagskeppen.

förlåt skämtet, är trött och hungrig just nu. Men frågan kvarstår. Vad har jag missat?

Det var tre brittiska och en tysk slagkryssare som sänktes i Skagerackslaget.
Skillnaden i pansarskydd var avsevärd mellan en slagkryssare och ett slagskepp.

Nu kan jag inte tidens sjöstridsdoktrin, försökte man aktivt att möta fiendens slagskepp med egna, eller föredrog man att låta slagskeppen mosa svagare fartyg medan man engagerade fiendens slagskepp med snabba torpedbärare och/eller ubåtar?

Henrik

Tyskarna försökte locka mindre delar av Home Fleet
till strid med huvuddelen av Högsjöflottan.

Hur man tänkte på den brittiska sidan är jag inte riktigt klar över,
men man ville självfallet inte strida på tysklands villkor,
utan man verkar ha nöjt sig med att upprätthålla blockaden.
Att gå i strid mot hela Högsjöflottan med Home Fleet samlad
var självfallet också ett alternativ, men det brittiska nummerära
övertaget var inte tillräckligt för att garantera en seger.
Murphy kunde självfallet närvara vid ett dylikt slag
och på en enda dag skjuta över balansen till tyskarnas fördel.

Det stod m.a.o. mycket på spel för båda sidor, så man verkar ha
tvekat med att använda sina slagskepp i avgörade slag överhuvudtaget.

Det "typiska" slagskeppet som sjänk under kriget var ett brittiskt Pre-Dreadnought
som torpederades eller gick på en mina i Medelhavet.

Min tes är att slagskeppen var för värdefulla för att riskeras för det de var byggda för,
nämligen att avgöra större sjöslag, samtidigt som de var mindre lämpliga
för andra uppgifter som konvojskydd, där de löpte stor risk att
gå på minor och torpederas.
Eftersom undervattensskyddet dessutom verkar ha varit eftersatt så led
de följaktligen stora förluster mot dylika vapensystem.

[Kapten_Gars]

Har jag missat något??

Under skagerrack slaget var det visst minst tre brittiska slagskepp som exploderade och sjönk. Menar du att besättningen ombord lekte med tändstickor alltför nära krutdurken?

Jag trodde de fick fullträffar från de tyska slagskeppen.

förlåt skämtet, är trött och hungrig just nu. Men frågan kvarstår. Vad har jag missat?

De brittiska skeppen som förlorades var slagkryssare inte slagskepp. Rätt stor skillnad. Brittarna byggde dem med slagskepps artilleri men med kryssar pansar. De var tänkta att jaga ikapp fientliga kryssare och sänka dem på på säkert avstånd. Tyskarna byggde istället sina slagkryssar med lättare kanoner (men kraftiga nog att slå ut alla mindrew skepp) men med samma pansar som slagskeppen och fart som kryssare. Britterna kunde inte hålla sig för frestelsen att använda slagkryssarnas kraftiga kanoner mot fientliga slagskepp något som fick katastrofala följder då de aldrig var buggda för att klara av sådan beskjutning. Dåliga rutiner i ammunitions hanteringen gjorde också att bränder i tornen hos britterna kunde sprida sig ner i krutdurken.

/Daniel

[Henke]

Min tes är att slagskeppen var för värdefulla för att riskeras för det de var byggda för, nämligen att avgöra större sjöslag, samtidigt som de var mindre lämpliga för andra uppgifter som konvojskydd, där de löpte stor risk att gå på minor och torpederas.

Nu spekulerar jag, men jag antar att man kan argumentera att de gjorde nytta bara genom att vara där. Om fienden undvek att engagera dem fyllde de ju något slags funktion, på samma sätt som fästningar som aldrig avfyrat ett skott i vrede i många fall har gjort nytta ändå genom att tvinga fienden ta en annan väg.

Misstänker att Skagerackslaget slutat annorlunda om bara den ena sidan haft slagskepp.

Henrik

[Ja77]

Larsson: vet inte så mycket om det, men britiska ladningar var "instabila" under vissa förhålande och orsakade ett par stora amunitons sprängningar, inget slarv, man viste helt enkelt inte om att amunitionen blev så.

[Anton Severin]

Nu spekulerar jag, men jag antar att man kan argumentera att de gjorde nytta bara genom att vara där. Om fienden undvek att engagera dem fyllde de ju något slags funktion, på samma sätt som fästningar som aldrig avfyrat ett skott i vrede i många fall har gjort nytta ändå genom att tvinga fienden ta en annan väg.

Henrik

Det var ju samma sak med Tirpitz. Hon gick aldrig i direkt attack mot konvojerna till Murmansk men eftersom risken fanns att hon kunde det avdelade britterna stora flottstyrkor till eskorttjänst, om ifall Tirpitz skulle dykt upp. Man tvingades också ta stora omvägar. Så även om Tirpitz bara avfyrade sina "big guns" en gång, mot mål på land, så var hon en nagel i det brittiska admiralitetets öga ända tills hon sänktes av 617:th SQ, 1944.

[CJBackfire]

Sen var det väl lite prestige bakom att ha ett stort slagskepp..
fullt förståligt då de ser grymt vackra ut 8)

[Mathias Forsberg]

Var det något mer fartyg än Hood som sänktes av slagskepp under VK2? (var Hood ett Dreadnoughtfartyg?)

/Forsberg

[Anton Severin]

Var det något mer fartyg än Hood som sänktes av slagskepp under VK2? (var Hood ett Dreadnoughtfartyg?)

/Forsberg

Under slaget vid Leyte sänktes bla det japanska slagskeppet Fuso av amerikanska slagskepp i sammarbete med andra mindre skepp. I och för sig hade hon tidigare blivit träffad av torpeder.

[Kapten_Gars]

Var det något mer fartyg än Hood som sänktes av slagskepp under VK2? (var Hood ett Dreadnoughtfartyg?)

/Forsberg

Hood var en slagkryssare men men av dreadnought typ dvs med en huvudbestyckning bestående av många tunga pjäser i fler än två torn.

Britterna sänkte det franska slagskeppet Bretange vid Mers-el-Kabir och skadade Dunkerque så svårt att heens kapten satte skeppet på grund för att kunna bekämpa elden som förtärde henne.

I andra slaget vid Guadalcanla så sänkte USS Washington det japanska Kirishima.

I slaget vid Nordkap sänkte britterna Scharnhorst som förvisso var en slagkryssare.

Under slaget i Surigao sundet så sänke amerikanerna Fuso och Yamashiro med en kombination av slagskeppsartilleri och torpeder, Fuso nådastöt anses ha fällt sav torpederna medans Yamshiro sjönk pga artillerield.

/Daniel

[Battler]

Fuso har ett ovanligt rekord, av en besättning på ca 1.800 så överlevde ingen. Vad jag vet så har inget annat tungt örlogsfartyg, så låg procent överlevande vid sänkning, närmast är HMS Hood med tre överlevande.

MVH

[Anton Severin]

Britterna sänkte det franska slagskeppet Bretange vid Mers-el-Kabir och skadade Dunkerque så svårt att heens kapten satte skeppet på grund för att kunna bekämpa elden som förtärde henne.

De skeppen låg ju i hamn och var då "sitting duck" eftersom de inte kunde manövrera. De besvarade inte heller elden.

Under slaget i Surigao sundet så sänke amerikanerna Fuso.

Det skrev jag ju.

[Kapten_Gars]

Britterna sänkte det franska slagskeppet Bretange vid Mers-el-Kabir och skadade Dunkerque så svårt att heens kapten satte skeppet på grund för att kunna bekämpa elden som förtärde henne.

De skeppen låg ju i hamn och var då "sitting duck" eftersom de inte kunde manövrera. De besvarade inte heller elden.
Fel, bara Bretange träffades när hon låg vid ankar de andra träffades när de försökte ta sig ur hamnen, Dunkerque sköt 40 slavor mot Hood utan effekt.

Under slaget i Surigao sundet så sänke amerikanerna Fuso.

Det skrev jag ju.

Tänker du efter lite så kanske du inser att man kan skriva inlägg samtidigt som sedan hamanr efter varandra på forumet och som därför kan verka var avskrivningar av varandra