Har jag fel: Att Fëanors ed som hans söner svär vid är som en slags förbannelse princip, eftersom Maeglin och Maedhros verkar tycka den är pyton men lyder den ändå?
Om Fëanor inte hade köttat ner alverna i hamnen i Aman hade då den förbannelse som Noldor fick aldrig kommit till?
Har pajat min "The Silmarillion"-boken, spillde en hel vattenflaska över den...
I Tolkiens böcker var man alltid tvungen att hålla sina eder. Bröt man mot dem verkar döden ta en snabbt. Förbannelsen hade kommit till även om man inte dödat teleri. Domen kom väl till när Fëanor snackade skit om valar och bestämde sig för att dra? Kanske förvärrade bråket mot teleri och skeppsbräningen också...
Fëanors ed som denne och hans söner svor, blev likt en förbannelse över dom, man kan säga att förbannelsen styrde över sönernas beteende i slutet av deras levnad.
Noldors dom drabbade de av Noldor-alverna som fortsatte österut efter frändedråpet. Finarfin och många andra som vände tillbaka blev aldrig drabbad av domen.
Rätta mig om jag har fel, men är inte Mandos Förbannelse den "förbannelsen" som Mandos härolder uttalade över Noldor när de gick över det isiga sundet vid Helkarazze (felstavat) och Noldors Dom är den domen de drog över sig själva när de trotsade Valar och dräpte sjöfolket vid aqualonde för att sedan "fly" till Beleriand?