Svenskar i Spanska inbördeskriget

[Robert Sköld]

Okej.

Filmen heter som sagt Land and Freedom, Fiskebat. Den spanska titeln Tierra y libre förekommer även den ofta. Läs mer om både den och Loach här: http://www.imdb.com/title/tt0114671/

/Robert

[hans lindquist]

Det var förbjudet att åka till Spanien för att slåss som frivillig ,men ingen dömdes någonsin för detta brott i Sverige. Undrar också, särskilt som Hirschey inte var kommunist och saknade kopplingar till någon främmande makt.

Det är inte, och har mig veterligen aldrig varit förbjudet i Sverige att "sno värvning" utomlands. Däremot är det förbjudet att i Sverige bedriva värvningsverksamhet för krigstjänst i främmande makts arméer utom i de fall Sveriges regering sanktionerat saken (exempelvis under finska vinterkriget) Vill minnas att förbudsparagrafen åberopades under kriget, när nazisympatisörer försökte rekrytera svenska medborgare till Waffen SS.
Med återblickande hälsning
hasse l

[hans lindquist]

Det var förbjudet att åka till Spanien för att slåss som frivillig ,men ingen dömdes någonsin för detta brott i Sverige. Undrar också, särskilt som Hirschey inte var kommunist och saknade kopplingar till någon främmande makt.De svenska syndikaisterna ska efter att till en början ha haft ´en antikrigsinställning ha glidit över till en tydligt proallierad hållning.
Kan tänka mig att kombinationen proallierad flykting med dokumenterad benägenhet att ta till vapen sågs som farlig framtida moståndsman av nazivänliga poliser, men på 50-talet?

Den svenska, syndikalistiska fackföreningsorganisationen SAC (med ca 35 000 medlemmar vid krigsutbrottet) drev via sin tidning Arbetaren en uppmärksammad, starkt antinazistisk och antikommunistisk linje). Under WWII blev rörelsens officiella linje att icke under några omständigheter motarbeta det svenska, militära försvaret på sådant sätt, som kunde gagna de två stora diktaturstater, som hotade Sverige och demokratin.

Författarinnan Moa Martinsson, glödande vänsterradkal och antimilitarist som ofta medverkade i Arbetarens spalter, började nu skriva hyllningstexter till Hemvärnets ära.
Den relativa uppslutningen bakom Sveriges försvar vållade emellertid splittring inom den syndikalistiska rörelsen. Denna fraktionsstrid, där grupper i åtminstone Stockholm och Göteborg bröt sig ur SAC för att orientera sig i mer ortodox anarkosyndikalistisk riktning pågick fortfarande under 1960-, kanske även 1970-talet.
Med exsyndikalistisk hälsning
hasse l

[loop]

Den svenska, syndikalistiska fackföreningsorganisationen SAC (med ca 35 000 medlemmar vid krigsutbrottet) drev via sin tidning Arbetaren en uppmärksammad, starkt antinazistisk och antikommunistisk linje). Under WWII blev rörelsens officiella linje att icke under några omständigheter motarbeta det svenska, militära försvaret på sådant sätt, som kunde gagna de två stora diktaturstater, som hotade Sverige och demokratin.

Författarinnan Moa Martinsson, glödande vänsterradkal och antimilitarist som ofta medverkade i Arbetarens spalter, började nu skriva hyllningstexter till Hemvärnets ära.
Den relativa uppslutningen bakom Sveriges försvar vållade emellertid splittring inom den syndikalistiska rörelsen. Denna fraktionsstrid, där grupper i åtminstone Stockholm och Göteborg bröt sig ur SAC för att orientera sig i mer ortodox anarkosyndikalistisk riktning pågick fortfarande under 1960-, kanske även 1970-talet.
Med exsyndikalistisk hälsning
hasse l

detta få¨r du gärna berätta mer om. Det var såvitt jag vet mest ungdomsförbundet som drabbades av bråket runt kriget och det var väl mest frågan om Finland som det tjafsades om. Vilka fraktioner skulle detta ha varit? Om det är Syndikalisternas förbund du syftar på så var det mest andra saker som fick dem att bildas. De finns för övrigt inte längre de somnade in under tidigt 80-tal. De fick en liten nytändning sent 70-tal efter att ha varit rätt tysta i ca 15år.

mvh

[zjukov]

Vilka länder förutom spanien hade flest frivilliga under de internationalla styrkorna?

Hur omfattande strider förekom mellan kommunistiska moskvatrogna styrkor och Anarko-syndikaliser (vilket påvisas i filmen Land och frihet)?

[Fiskebat]

Det borde väl ha varit Frankrike och Italien, framför allt frankrike?

Vad jag förstått så var sammandrabbningarna väldigt allvarliga då "stalinisterna" fick mer makt i och med Negrins (en av premiärministerarna för republiken som pro kommunist) beslut. Trotskisterna och anarko-syndikalisterna motarbetatades enormt och det resulterade i regelrätta strider.

/Max

[loop]

Med risk för att verka tjatig, det fanns väldigt få trotskister. Det fanns nån grupp som hette något med bolsjevikerna.

[zjukov]

Var det även så att stalinisterna använde sina moderna vapen (något som ej syndikalisterna hade) som påtryckningsmedel för att värva över syndikalister till den Moskvatrogna linjen? (dvs de vägrade att hjälpa syndikalisterna med moderna vapen?)

[Scout]

Det var förbjudet att åka till Spanien för att slåss som frivillig ,men ingen dömdes någonsin för detta brott i Sverige. Undrar också, särskilt som Hirschey inte var kommunist och saknade kopplingar till någon främmande makt.De svenska syndikaisterna ska efter att till en början ha haft ´en antikrigsinställning ha glidit över till en tydligt proallierad hållning.
Kan tänka mig att kombinationen proallierad flykting med dokumenterad benägenhet att ta till vapen sågs som farlig framtida moståndsman av nazivänliga poliser, men på 50-talet?

Den svenska, syndikalistiska fackföreningsorganisationen SAC (med ca 35 000 medlemmar vid krigsutbrottet) drev via sin tidning Arbetaren en uppmärksammad, starkt antinazistisk och antikommunistisk linje). Under WWII blev rörelsens officiella linje att icke under några omständigheter motarbeta det svenska, militära försvaret på sådant sätt, som kunde gagna de två stora diktaturstater, som hotade Sverige och demokratin.

Författarinnan Moa Martinsson, glödande vänsterradkal och antimilitarist som ofta medverkade i Arbetarens spalter, började nu skriva hyllningstexter till Hemvärnets ära.
Den relativa uppslutningen bakom Sveriges försvar vållade emellertid splittring inom den syndikalistiska rörelsen. Denna fraktionsstrid, där grupper i åtminstone Stockholm och Göteborg bröt sig ur SAC för att orientera sig i mer ortodox anarkosyndikalistisk riktning pågick fortfarande under 1960-, kanske även 1970-talet.
Med exsyndikalistisk hälsning
hasse l

Tack. Vill minnas att SAC tillsammans med SP (Socialistiska partiet, icke.moskavatrogen del av det 1929 splittrade komm.pariet) drev en gemensam linje både vad gäller spanska inbördeskriget där ´meningsfränderna f ö gjort likadant (POUM och CNI,FAI), vet att detta pågick rätt långt fram på 30-talet - gem. demonstrationer 1 maj bla. I och med SP:s under Nils Flygs ledning raska marsch mot undergången (´parti blev alltmer nazifierat och till slut helt öppet nazistiskt, 1943 var tidning m m finansierat från Tyskland )

[Robert Sköld]

Scout Skrev:

I och med SP:s under Nils Flygs ledning raska marsch mot undergången (´parti blev alltmer nazifierat och till slut helt öppet nazistiskt, 1943 var tidning m m finansierat från Tyskland )

Detta är det jag med har läst mig till i diverse böcker, men det finns en annan tolkning av SP och dess koppling till Nazismen. Enligt min handledare som jag hade på D-kursen i historia så presentreras en annan syn på SP i "Mellan två internationaler : Socialistiska partiet 1929-37" av Bernt Kennerström. Jag skulle ha haft den på en munta, men den var stört omöjlig att få tag på här i Linköping, så tyvärr kan jag inte gå in närmare på Kennerströms resonemang. Dock har jag för mig att handledaren sa att partiet rent realpolitiskt mottog stöd från nazisterna i Tyskland, men att partiet i själva verket var splittrat. Lite OT, men det kanske kan vara av intresse?

/Robert Sköld

[Lanrezac]

loop: Jag trodde att det mesta av malmtransporten skedde med tyska fartyg och att en rätt liten del med svenska skepp?

jag kan rekommendera en bok av Lennart lundberg "Krigsmalmens offer"

När det gäller Spanska Inbördeskriget så har Antony Beevor skrivit en bok som heter "´The Spanish civil war" Boken kan jag varmt rekommendera, den ger en helt annan bild av kriget än vad man får sig till livs i Sverige. Det framgår klart att moskva kommunisterna inte tillhörde dom "goda" i kriget utan satte partiintressen före kriget mot falangisterna.

[loop]

loop: Jag trodde att det mesta av malmtransporten skedde med tyska fartyg och att en rätt liten del med svenska skepp?

jag kan rekommendera en bok av Lennart lundberg "Krigsmalmens offer"

När det gäller Spanska Inbördeskriget så har Antony Beevor skrivit en bok som heter "´The Spanish civil war" Boken kan jag varmt rekommendera, den ger en helt annan bild av kriget än vad man får sig till livs i Sverige. Det framgår klart att moskva kommunisterna inte tillhörde dom "goda" i kriget utan satte partiintressen före kriget mot falangisterna.

Beevors bok skall vara bra, hoppas den kommer på svenska(chansen är väl minimal).

Så intresserad av malmen är jag inte, men har jag fel i min uppfattning vill jag gärna veta det.

mvh

[Scout]

Scout Skrev:

I och med SP:s under Nils Flygs ledning raska marsch mot undergången (´parti blev alltmer nazifierat och till slut helt öppet nazistiskt, 1943 var tidning m m finansierat från Tyskland )

Detta är det jag med har läst mig till i diverse böcker, men det finns en annan tolkning av SP och dess koppling till Nazismen. Enligt min handledare som jag hade på D-kursen i historia så presentreras en annan syn på SP i "Mellan två internationaler : Socialistiska partiet 1929-37" av Bernt Kennerström. Jag skulle ha haft den på en munta, men den var stört omöjlig att få tag på här i Linköping, så tyvärr kan jag inte gå in närmare på Kennerströms resonemang. Dock har jag för mig att handledaren sa att partiet rent realpolitiskt mottog stöd från nazisterna i Tyskland, men att partiet i själva verket var splittrat. Lite OT, men det kanske kan vara av intresse?

/Robert Sköld

Har läst nämnda verk, finns/fanns ej som hemlån (kopieläsning i hemmet alltså)på univeritetsbibl. i Lund-.Går att beställa kopior.

Man kan säga(Kennerström gör det vill jag minnas, liksom historikern Håkan Blomqvist i sin biografi om Flyg) att många (iaf veteranerna) menade att omvärlden förändrats men att de själva hållt fast vid den sanna kommunismen, de såg sig sannolikt som de utvalda , de som skulle lyckas (i åtskilliga fall). Stalin hade förrått bolsjevikrevolutionen, man såg Hitler som en vägröjare för den verkliga socialismen , övriga politiska motståndare, sossar och borgare hängde med som förut, dock skärptes väl tonen efter splittringen 1937 även vad gäller dessa.