Regemente och brigad enligt 1901 och 1914 års härordning?

[von Adler]

Efter alla utmärkta svar i kavalleritråden tänkte jag att jag ska försöka igen. Jag har sökt både här och på nätet i mina försök att kartlägga lite av Sveriges försvarsmakt under första världskriget, men tyvärr hittat väldigt lite av hård data. Tyvärr är mitt eget bibliotek ensidigt inriktat på andra världskriget.

Hur såg en infanteribrigad i en fördelning ut? Några understödsenheter? Fanns det fristående jägarbataljoner eller -kompanier?

I 1901 års härordning verkar ett regemente ha tre bataljoner om fyra kompanier och ett fristående kulsprutekompani. Var ett av kompanierna i bataljonen tungt, som i senare härordningar?

Och hur var det med handgranater? De tidigaste handgranaterna jag kan hitta information om verkar vara skafthandgranater från 1918, använde man alls granater innan dess? Improviserade sprängladdningar med stupid och handtag som på västfronten 1914-1915?

Gjordes det försök med pionjärer under kriget? Det tycks ha varit oerhört populärt i andra länder efter tyskarnas framgångar med sådana på östfronten 1916-1918?

Jag har för mig att man utökade värnplikten för infanteriet från 240 till 340 (en del källor tycks säga 365) dagar när kriget bröt ut, utökades tiden även för de andra vapenslagen (som hade 365 dagar från 1901)?

[Urban]

Har kikat i min salige morfars soldathandbok från sin värnplikt i ingenjörstrupperna 1917.

Där anges följande ang. infanteribrigad:

Brigadstab
2 regementen med 3 bataljoner samt ett ksp kompani.

varje bataljon har 4 kompanier, kompaniet tre plutoner och ksp-kompaniet 6 kulsprutor.

Ingen notering om speciella enheter.


En bild över en generell fördelning visar följande förband i boken:

I. armefördelningen

- I. armefördelningshögkvarteret
- 2 infanteribrigader (med ovanstående ORBAT)
- 1 Kavalleriregemente
- 1 Fältartilleriregemente (3 fältkanondivisioner om 3 batterier med 4 pjäser vardera samt 1 fälthaubitsdivisin med 2 batterier om 4 pjäser)
- 1 fältbelysningsavdelning (2 st 90 cm strålkastare)
- 1 fälttelegrafavdelning
- 1 krigsbrokolonn
- 1 fältingenjörskompani
- 1 sjukvårdskompani
- 1 förplägnadskompani
- 1 haubitsammunitionskolonn
- 2 kanonammunitionskolonner
- 2 infanteriammunitionskolonner
- 1 granatkastarkolonn

Allmänna trängen med trängstab sam,t följande:
- 4 fältsjukhus
- 1 hästkolonn
- 1 kolonnkader
- 3 förplägnadskolonner
- 1 skanstygskolonn


Tjänstgöringstid:

Infanteri
250 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 3x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 340 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Kavalleri, fält- och positionsartilleri
281 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 2x42 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 365 dagar
Reservtrupputbildning år 5 eller 6 om 25 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Fästningsartilleri samt fästningsingenjörstrupperna
295 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 2x35 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 365 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
295 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 2x35 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 365 dagar
Reservtrupputbildning år 5 eller 6 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Trängen som trängtjänst eller sjukbärare
150 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 3x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 240 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Trängen som sjukvårdare
180 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 2x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 240 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Intendenttrupperna
210 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 1x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 240 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.


Värnpliktiga uttagna för utbildning till underbefäl samt fackmän
Infanteriet
310 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 3x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 400 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Trängen och intendenturtrupperna
275 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt 3x30 dagar repetitionsutbildning år 3-5. Totalt 365 dagar
Reservtrupputbildning år 9 eller 10 om 15 dagar. Därefter landstormsövning om 5 dagar.

Klass B värnpliktiga
minst 400 dagar för soldatutbildning år 1 och 2 samt repetitionsutbildning för sitt truppslag ovan år 3-5. Totalt 485 dagar
Reservtrupputbildning för sitt truppslag ovan. Därefter landstormsövning om 5 dagar.



PS. hittar ingen info om handgranat annat än improviserade sprängladdningar i boken.

[Spaningsledaren]

Starkt förenklat kom det första världskrigets faktiska stridsmiljö som en chock för arméledningarna. Bestândsdelarna var kända lângt i förvâg men resultatet av det hela, uppdraget till folk-krigs-skala, var överraskande. Det var sedan i denna nya skyttegravsmiljö som det uppkom behov av korträckviddig kastbaneeld, med granatkastare och handgranatkastande. Dessförinnan hade närstriden mera ansetts avgöras med bajonetten. (Även sâdant som stridsgas blev möjligt i skyttegravskrigets mer statiska stridsmiljö.)

[FNP]

Hur såg en infanteribrigad i en fördelning ut? Några understödsenheter? Fanns det fristående jägarbataljoner eller -kompanier?

I 1901 års härordning verkar ett regemente ha tre bataljoner om fyra kompanier och ett fristående kulsprutekompani. Var ett av kompanierna i bataljonen tungt, som i senare härordningar?

Och hur var det med handgranater? De tidigaste handgranaterna jag kan hitta information om verkar vara skafthandgranater från 1918, använde man alls granater innan dess? Improviserade sprängladdningar med stupid och handtag som på västfronten 1914-1915?

Inga understödsenheter i brigaden. Inga fristående jägarbataljoner eller -kompanier.
Alla skyttekompanier lika, inget tungt kompani.

Inga handgranater på förband före 1918, under 1918 levereades 88 000 st Hgr m/18

[von Adler]

Ställdes inte skidlöparbataljonen upp redan 1910 och var ett jägarförband? Fanns det inga trupper alls utom den som var specialiserade på strid i skog och bruten terräng? Inga fristående jägarplutoner i regementet som i 1937 års härordning, för spaning?

[FNP]

Ställdes inte skidlöparbataljonen upp redan 1910 och var ett jägarförband? Fanns det inga trupper alls utom den som var specialiserade på strid i skog och bruten terräng? Inga fristående jägarplutoner i regementet som i 1937 års härordning, för spaning?

På rak arm minns jag inte när skidlöparbataljonen sattes upp, men 1910 känns tidigt.

Eftersom Sverige såg ut som det gjorde för 100 år sedan vågar jag påstå att huvuddelen av de svenska infanteriförbanden var väl förtrogna med vistelse i skog och mark, varför behov av förband "specialiserade" för strid i skog och bruten terräng sannolikt var avsevärt mycket mindre än senare.
Nej, inga jägarplutoner, kavalleriregementet/skvadronen var fördelningens enda utsedda spaningsförband, i övrigt spaningspatruller ur infanteriförbanden.

[Urban]

Ställdes inte skidlöparbataljonen upp redan 1910 och var ett jägarförband?

Enligt Sveriges armeförband under 1900-talet så fick I19 en fjärde bataljon 1910-10-05, som 1917 omändrades till skidlöparbataljon.

[von Adler]

http://lumio.se/lappland.html säger 1910.

[von Adler]

Från http://lapplandsjagare.com/Statisktext/HISTORIK4.html

Den 5 oktober 1910 ryckte 372 värnpliktiga från landets dåvarande 25 inskrivningsområden in i Boden för att utbildas under vinterförhållanden. Det var annorlunda och ett nytt förband hade skapats – skidlöparbataljonen vid Norrbottens regemente. Skidlöparbataljonerna levde kvar till 1942, då de omorganiserades till jägarbataljoner. Efter det tyska angreppet på Norge 9 april, 1940 tjänstgjorde skidlöparbataljonerna vid vår västra landgräns i fjällområdet liksom de efterföljande jägarbataljonerna intill krigsslutet.

[Urban]

Verkar vara olika källor. Hittade i boken Svenska Armen genom tiderna sid 411 att skidlöparbataljonen sattes upp 1914.

Så vi har från 1910 till 1917 som startår. En orsak kan vara frågan om det var försök från början och bataljonen inte fick namnet skidlöparbataljoen förrän senare. Hursomhelst så är vi överens om att det med all säkerhet fanns ett förband som var av mer jägarkaraktär vid starten av första världskriget.

[FNP]

Första utb omgången 1910-11 372 st
Andra utb omgången? 1911-12? ? st
Tredje utb omgången? 1912-13? ? st

1914 låter rimligt att ett tillräckligt antal vpl utbildadts med godkänt resultat för att kunna krigsplacera en fältstark bataljon.

[von Adler]

Var hamnade de c:a 100 Madsen 1905 som köptes in som 6,5mm Kg m/14? Fíck skidlöparna, eller hamnade i Boden? Användes de som lätta kulsprutor eller som ersättning för tunga dito, tro?

[FNP]

Enligt uppgift tilldelades dessa fästningsinfanteriet.

[FNP]

Enligt uppgift tilldelades dessa fästningsinfanteriet.