Ryska Revolutionen och marxismen

[mznxbc]

Halli Hallå!
Det är så att jag ska skriva en uppsats varav uppsatsfrågan lyder: ”To what extent did Lenin manage to put the marxist theories into practice in the Russian revolution?”
Är det någon som har förslag på punkter jag kan specificera mig på? Tänkte att jag ska ta upp följande punkter:

Enligt marxismen så måste ett land vara väl industrialiserat för att genomgå socialistisk revolution, då en stor industri = stor arbetarklass. Detta kan man inte säga om dåtidens Ryssland där industrin, och därmed arbetarklassen, var mycket
liten.

Tänkte även ta upp att lenin lät bönderna behålla den mark de hade tagit efter februari-revolutionen för att få de på sin sida vilket också strider mot marxs och Engels lära.

Någon som har fler förslag på punkter där lenin var tvungen att göra praktiska avvikelser från marxismens principer?

Undrar även om ni har förslag på bra litteratur som rör detta ämne.

[loop]

Ok, detta skulle inte jag ge mig in på. Det finns olika sorters marxister och olika "marxism". De två punkter du tar upp, har jag en undrar om. Vart har Marx skrivit detta? Du bör nog även skilja på vad Marx sa och vad Engels sa, det är inte alltid det är samma saker.
Så börja med att bestämma dig för vilken marxism som ska gälla.
Lenins egna böcker är roliga den han skrev innan revolutionen är Staten och revolutionen och den är väl den minst statsvurmande och det mesta han säger id en bröt de väl mot rätt raskt efter revolutionen.

Enligt mig(skulle inte kalla mig marxist, men jag har ett visst hum om sakerna och håller oftast med det som kallas för Autonoma marxister, dvs Negri, Glaberman, Sergio Bologna, CLR James mfl) så gjorde väl Lenin och grabbarna så många fel att de målade in sig i en gränd och sen beslöt sig för att försvara den stenhårt istället för att försöka ta sig ut. Kollontay och Arbetsroppositionen, Kronstadtupproret mm had eju varit vägar ut, men icke.

[Martin Lundvall]

Jag håller med om att du måste begränsa dig för att kunna besvara frågan.
Jag är inte så välbevandrad i marxismen men kanske vore det en bra idé att utgå från det kommunistiska manifestet på wikipedia fanns det en länk till den fullständiga versionen http://www.marxists.org/archive/marx/wo ... /index.htm

Jag tycker att du borde börja med den och strunta i allt annat.

/Martin

[Vidugavia]

Kommunistiska manifestet är en pamflett som skrevs i början av Marx och Engels karriärer och sågs senare mest som en intressant artefakt av dem. (EDIT: Manifestet har dock varit viktigt för många marxister, mig inräknad) Jag tror att du helt klart måste omformulera frågan något radikalt. Du skulle till exempel undersöka hur viktiga representanter för den socialdemokratiska arbetarrörelsen i stort reagerade på oktoberrevolutionen. Några texter:

"Den ryska revolutionen" av Rosa Luxemburg
http://www.marxists.org/svenska/luxembu ... sk_rev.htm

"The Bolsheviki Rising" av Karl Kautsky
http://www.marxists.org/archive/kautsky ... heviki.htm

"Terrorism and Communism" av Karl Kautsky
http://www.marxists.org/archive/kautsky ... /index.htm

Marxismen är ingen sammanhållen lära med en definierad kanon. Det är en oerhört bred politisk och samhällsvetenskaplig idétradition med ett gemensamt ursprung i en del koncept som presenterades av Karl Marx och Friedrisch Engels. Två människor som under sina långa liv, liksom alla andra människor, var oense och ändrade åsikter om saker och ting.

Var någonstans skriver Marx och/eller Engels föresten att bönder efter en socialistiska revolution borde fråntas sin jord?

[pandersson2]

Nog var det en hel del arbetare som stöttade Lenin. De röda gardena som bildades i början grundades ju av fabriksarbetare. I början hade bolsjevikerna nog få bönder inom armen, underlaget var väl befintliga soldater samt organiserade arbetargarden.

[Vidugavia]

Bolsjevikernas huvudsakliga stöd kom från arbetarna i städerna, problemet var bara att dessa endast utgjorde en liten del av Rysslands befolkning. Detta är en av anledningarna till att inbördeskriget som följde på oktoberrevolutionen delvis hade karraktären av en krig mellan stad och land.

[KP-31]

Var någonstans skriver Marx och/eller Engels föresten att bönder efter en socialistiska revolution borde fråntas sin jord?

skulle man inte kunna tolka punkterna 1, 3, 7 och 8 på det sättet?

10 Planks of the Communist Manifesto
1 Abolition of property in land and application of all rents of land to public purposes.
2 A heavy progressive or graduated income tax.
3 Abolition of all right of inheritance.
4 Confiscation of the property of all emigrants and rebels.
5 Centralization of credit in the hands of the State, by means of a national bank with State capital and an exclusive monopoly.
6 Centralization of the means of communication and transport in the hands of the State.
7 Extension of factories and instruments of production owned by the State; the bringing into cultivation of waste-lands, and the improvement of the soil generally in accordance with a common plan.
8 Equal liability of all to labour. Establishment of industrial armies, especially for agriculture.
9 Combination of agriculture with manufacturing industries; gradual abolition of the distinction between town and country, by a more equable distribution of the population over the country.
10 Free education for all children in public schools. Abolition of children's factory labour in its present form. Combination of education with industrial production, &c., &c.[4]

[Vidugavia]

Ja, mycket riktigt. Man kan tolka sagda punktlista på det viset. Den springande punkten i frågan är vad M&E menade med "staten", en fråga de utvecklade och omvärderade senare i sina liv.

Bolsjevikerna förde fram parollen "jorden till dem som brukar den", i en situation när bönderna redan börjat ta kontroll över den jord de tidigare arrenderat av godsen. I det avseendet stödde de vad som höll på att bli ett fullbordat faktum, men som motarbetades av den provisoriska regeringen. Detta kritiserades av bland andra Rosa Luxemburg som menade att det skapade en stor självägande bondeklass. Hon hade ett lite annat perspektiv på vad som borde göras med godsen:

Den socialistiska omgestaltningen av de ekonomiska förhållandena förutsätter ifråga om jordbruket två saker. För det första: nationaliseringen av just storgodsen som den tekniskt mest avancerade koncentrationen av jordbrukets produktionsmedel och metoder, som ensam kan bli utgångspunkten för den socialistiska hushållningen på landet. När man givetvis inte behöver ta ifrån småbonden hans jordlott och lugnt kan låta honom - tack vare den samhälleliga driftens fördelar - frivilligt vinnas för den kooperativa sammanslutningen och slutligen för inordningen i den samhälleliga totaldriften, så måste varje socialistisk hushållningsreform på landet självklart börja med den stora och medelstora egendomen. Den måste här framför allt överföra egendomsrätten på nationen eller, vilket under socialistisk regim är detsamma, om man så vill på staten; ty endast så säkerställes möjligheten att organisera jordbruksproduktionen enligt sammanhängande stora socialistiska synpunkter.

http://www.marxists.org/svenska/luxembu ... sk_rev.htm

Kommunistiska manifestet var ett mycket viktigt dokument men det tål att poängteras att det, särskillt efter pariskommunen 1871, av Marx, Engels och den efterkommande marxismen setts som bristfälligt och föråldrat i en del avseenden. Engels skriver följande om manifestet 1872:

Hur mycket än förhållandena ändrats under de senaste tjugofem åren, så behåller dock de i detta manifest utvecklade allmänna grundsatserna i det stora hela än i dag sin fulla giltighet. På enstaka punkter kunde här och där förbättringar göras. Den praktiska tillämpningen av dessa grundsatser blir, förklarar manifestet självt, överallt och alltid beroende av de historiskt föreliggande förhållandena, och därför lägges ingen särskild vikt vid de i slutet av andra kapitlet föreslagna revolutionära åtgärderna. Denna passus skulle i dag i många avseenden lyda annorlunda. Med hänsyn till storindustrins väldiga utveckling under de senaste tjugofem åren och arbetarklassens samtidigt därmed utvecklade partiorganisation, med hänsyn till de praktiska erfarenheterna först under februarirevolutionen och ännu mer under Pariskommunen, då proletariatet under två månader för första gången innehade den politiska makten, är i dag detta program delvis föråldrat.

[Martin Lundvall]

Bolsjevikernas huvudsakliga stöd kom från arbetarna i städerna, problemet var bara att dessa endast utgjorde en liten del av Rysslands befolkning. Detta är en av anledningarna till att inbördeskriget som följde på oktoberrevolutionen delvis hade karraktären av en krig mellan stad och land.

Nja, förvisso hade bolsjevikerna sitt starkaste stöd i Moskva och Petrograd men att försöka skildra kriget som en reaktion på motsättningar mellan stad och land tycker jag bara blir fel.
Kriget var mycket mer komplicerat än så.

/Martin

[Vidugavia]

Jo, nog är det mer komplicerat än så. Men nog kan man säga att motsättningar mellan stad och land åminstone delvis kan användas för att föklara inbördeskrigets utveckling.

[Martin Lundvall]

Jag tycker inte det. Bolsjevikerna hämtade sitt stöd från flera olika grupper och dessa var inte statiska. Det är svårt att säga något om ett inbördeskrig som pågick så länge.
På många ställen välkomnades bolsjevikerna av bönderna men efter ett tag ville man bli av med dem, så när de vita befriade området välkomnades även de men när bolsjevikerna återvände en andra gång blev de återigen välkomnade.
Makhnos anarkister var ett tag allierade med bolsjevikerna och Makhno hämtade framförallt stöd från bönderna. De vita var absolut inga förkämpar för bönderna och det är väl tveksamt om man kan säga att bolsjevikerna kämpade för städerna.
Vidare så var många av dem som bodde i städerna före detta bönder och hade många bekanta kvar på landsbygden.
För att ytterliggare komplicera det så fanns även andra partier i städerna som opponerade sig mot bolsjevikerna, mensjevikerna.
På landsbygden försökte också bolsjevikerna med varierande resultat splittra sammanhållningen genom att promovera de allra fattigaste.

Möjligtvis kan man säga bolsjevikerna såg sig som kämpar för städerna, och att man var mycket angelägna om att säkra mattillförseln till framförallt Moskva och Petrograd.

/Martin