Ryska och franska revolutionen

[Batman]

Hej!
Jag kommer inom väldigt kort att ha ett muntligt prov (avgörande för mitt betyg) om 1900-talet. Det som jag är mest orolig över är den ryska revolutionen.

Vad har den ryska och franska revolutionen för likheter och skillnader? Har amerikanska revolutionen någon några likheter med den ryska?

Jag befinner mig i en väldigt pressad situation som inte tillåter mig att tänka ut mer än det här:

- Både Frankrike och Ryssland leddes under en enväldig ledare i ett feodalt samhälle, där tsaren/kungen stod högst upp i sin egen gren och under honom präster och adeln som fick massa privilegier. Längst ner i de båda ländernas hierarki var bönderna som fick bära på den tunga bördan.

- Båda revolutionerna ledde till att feodala privilegier avskaffades.

- En skillnad är dock att i franska revolutionen var det liberalerna som krävde förändring och genomförde revolution. Men i Ryssland var det socialistiska revolutionärer som tog den rollen.

Sen är det i stort sett tomt i mitt huvud
Jag uppskattar verkligen all form av hjälp!
Era åsikter betyder mycket för mig, även om ni vidareutvecklar mina tankar blir jag glad.
Tack ska ni ha!

[Martin Lundvall]

I båda fallen så var det en spontan händelse av vanliga människor som sedan kidnappades av mer radikala element.

/Martin

[Batman]

I båda fallen så var det en spontan händelse av vanliga människor som sedan kidnappades av mer radikala element.

/Martin

Vem syftar du på som radikala element i Frankrikes fall?

[Sensemaker]

I båda fallen sker en stark radikalisering -i ena fallet genom en kupp i det andra genom omständigheterna.

I ryska fallet urartar det till ett rent inbördeskrig, i det franska behåller samma regim greppet över den överlägset största och viktigaste delen av landet. Kanske som följd av detta är omvärlden till en början inte så pigg på att spendera stora resurser på att ingripa. I franska fallet är det när revolutionärerna börjar anfalla omvärlden som intresset kommer.

I båda fallen blir det otäcka konflikter mellan revolutionärerna som tar sig uttryck i utrensningar, men inte inbördeskrig. Utrensningarna använder i båda fallen vanligtvis av skenet av domstolsprocess utan att ha så mycket med verklig rättvisa att göra. Detta når till slut sin fulländning i de mycket senare Stalinrättegångarna.

I båda fallen når man ett rent folkmord på en samhällsklass, som dock går mycket längre i Ryssland.

I båda fallen används en internationell klassretorik, men även nationalism, trots motsägelsen. Det nationalistiska inslaget ökar med tiden.

Sensemaker

[LasseMaja]

Alla politiska revolutioner innehåller en "kupp" i någon bemärkelse. I Frankrike var nationalismen ett bärande element, men det samma kan ej sägas om ryska revolutionen, även om Stalinregimen under kriget delvis återgick med ett patriotisk språk. I den amerikanska revolutionen (om den nu skall ses som en revolutionen) var nationalismen en väldigt betydande beståndsdel, precis som i alla koloniala befrielsekrig/revolutioner.

Den franska revolutionens radikalisering leddes av grupper såsom jakobinerna och sansculotterna. En hel del tok blev resultatet, välkänd är franska revolutionskalendern som införde nya namn på årets månader, 10-dagars vecka, dygnets tid enligt decimalsystem mm. De franska liberala revolutionsideéerna var till sin omfattning betydligt bredare än vad man senare i historien kan kalla som liberalism. Här finns en hel del socialistisk tankegods samt en medborgar-patriotism/nationalism.

Både den ryska och den franska revolutionen möttes av betydande motstånd, både på hemmaplan och internationellt. Inbördeskrig och interventioner blev följden i bägge fallen. Napoleonkrigen är egentligen en ren fortsättning på franska revolutionskrigen.

[Dag den vise]

Än viktig likhet mellan den ryska och franska revolutionen var att kyrkan i båda fallen hamnade i skottgluggen. I jakobinernas Frankrike utbröt förföljelser av präster ( http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... Revolution ) och kyrkorna övergavs, vilket sedan också skulle komma att upprepas i den unga Sovjetunionen (http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... viet_Union). I det unga USA skedde dock inget sådant utan där var revolutionärerna till största del troende kristna själva, och det är förövrigt de flesta amerikaner än idag.

[Sensemaker]

Än viktig likhet mellan den ryska och franska revolutionen var att kyrkan i båda fallen hamnade i skottgluggen. I jakobinernas Frankrike utbröt förföljelser av präster ( http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... Revolution ) och kyrkorna övergavs, vilket sedan också skulle komma att upprepas i den unga Sovjetunionen (http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... viet_Union). I det unga USA skedde dock inget sådant utan där var revolutionärerna till största del troende kristna själva, och det är förövrigt de flesta amerikaner än idag.

Mja. De amerikanska revolutionärerna var starka motståndare till tanken på en statskyrka. De var övertygade sekularister och ville hålla religionen borta från politiken och, än viktigare, politiken borta från religionen. "Ingen biskop" var ett slagord nästan lika viktigt som "ingen skatt". Däremot förföljdes varken religion eller kyrka.

Sensemaker

[Dag den vise]

Än viktig likhet mellan den ryska och franska revolutionen var att kyrkan i båda fallen hamnade i skottgluggen. I jakobinernas Frankrike utbröt förföljelser av präster ( http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... Revolution ) och kyrkorna övergavs, vilket sedan också skulle komma att upprepas i den unga Sovjetunionen (http://en.wikipedia.org/wiki/Persecutio ... viet_Union). I det unga USA skedde dock inget sådant utan där var revolutionärerna till största del troende kristna själva, och det är förövrigt de flesta amerikaner än idag.

Mja. De amerikanska revolutionärerna var starka motståndare till tanken på en statskyrka. De var övertygade sekularister och ville hålla religionen borta från politiken och, än viktigare, politiken borta från religionen. "Ingen biskop" var ett slagord nästan lika viktigt som "ingen skatt". Däremot förföljdes varken religion eller kyrka.

Sensemaker

Ja, men sekularism (att man låter individen själv bestämma om man ska vara religiös eller ej) är inte samma sak som statsateism (alltså att man som i Sovjet och jakobinernas tidiga styre i Frankrike (jakobinerna blev senare under
deras regim deister)tvingar alla att bli ateister). Förvisso var de tidiga sekularisterna inte förtjusta i kyrkans auktoriteter, men de ville inte att alla skulle tvingas att bli ateister, vilket både bolsjevikerna och inledningsvis även jakobinerna ville.

[medundersåte]

Mja. De amerikanska revolutionärerna var starka motståndare till tanken på en statskyrka. De var övertygade sekularister och ville hålla religionen borta från politiken och, än viktigare, politiken borta från religionen. "Ingen biskop" var ett slagord nästan lika viktigt som "ingen skatt". Däremot förföljdes varken religion eller kyrka.

En federal kyrka var man motståndare till, antagligen främst då flera delstater redan hade statskyrkor med olika inriktning. Misstron mot romerska katoliker, för att inte tala om icke-kristna grupperingar var massiv. Om de amerikanska revolutionärerna verkligen var sekularister så var de väldigt protestantiska sådana.

Incorporation of the Establishment Clause in 1947, however, was much more tricky and has been subject to much more critique. The controversy surrounding Establishment Clause incorporation primarily stems from the fact that one of the intentions of the Establishment Clause was to prevent Congress from interfering with state establishments of religion that existed at the time of the founding (at least six states had established religions at the founding– a fact conceded by even those members of the Court who believe the Establishment Clause was made applicable to the states through incorporation.