Kungadömen i Norrland under medeltiden?

morganr · Inlägg av **morganr** » 27 juni 2006, 15:14

Har länge undrat vem/vilka som kan kallas kungar/hövdingar norr om Upsala? Tänker då först på Jamtland och frösö tingsplats,men också om det funits tingsplatser i nuvarande hälsingland och västernorland?

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 27 juni 2006, 15:59

morganr skrev:Har länge undrat vem/vilka som kan kallas kungar/hövdingar norr om Upsala? Tänker då först på Jamtland och frösö tingsplats,men också om det funits tingsplatser i nuvarande hälsingland och västernorland?

Saxo Grammaticus nämner en kung över Jämtland och Hälsingland vid namn Tor Långe (Thoriam Longum). Och Snorre Sturlasson berättare om en jämtlänning vid namn Tore hälsing som blev Hälsinglands förste inbyggare. Förmodligen är det samme person som har överlevt i myternas värld och sedan hamnat i Saxos och Snorres böcker. I den anglosaxiska dikten Widsith nämns dessutom en härskare över "Haelsingas" som hette Wada. Kanske har dessa personer något samband med gravhögarna i Högom i Medelpad. Dessa är från 500-talet och har jämförts med Gamla Uppsala. Eftersom dessa monumentala gravhögar inte fick några efterföljare har man spekulerat om att detta skulle kunna bero på att Storhälsingland blev uppslukat av det framväxande Sveariket.

Christer Samuelsson · Inlägg av **Christer Samuelsson** » 27 juni 2006, 19:14

Saxo Grammaticus nämner en kung över Jämtland och Hälsingland vid namn Tor Långe (Thoriam Longum). Och Snorre Sturlasson berättare om en jämtlänning vid namn Tore hälsing som blev Hälsinglands förste inbyggare. Förmodligen är det samme person som har överlevt i myternas värld och sedan hamnat i Saxos och Snorres böcker. I den anglosaxiska dikten Widsith nämns dessutom en härskare över "Haelsingas" som hette Wada. Kanske har dessa personer något samband med gravhögarna i Högom i Medelpad. Dessa är från 500-talet och har jämförts med Gamla Uppsala. Eftersom dessa monumentala gravhögar inte fick några efterföljare har man spekulerat om att detta skulle kunna bero på att Storhälsingland blev uppslukat av det framväxande Sveariket.

I det s.k. Florensdokumenet (1120), räknas ett antal stiftsorter i Sverige upp och där förekommer ett Tuna samt även Strängnäs. Detta Tuna har av tradition ansetts vara Eskilstuna, mest därför att där verkade sörmlands apostel, den i England utbildade Eskil.

Nu är det 4-5 mil mellan Eskilstuna och Strängnäs, så man måste fråga sej är det rimligt, medan det vanligtvis är mycket långt mellan våra stiftsstäder. Tuna är ett ortnamn, som med få undantag förekommer endast nordanskogs. Måhända är det följande plats: http://www.hudiksvall.se/templates/Page____141.aspx
Det finns fler Tuna norr om Uppsala Det är självfallet vanskligt att peka ut högst densamma. Här har det säkert suttit herrar som titulerat sej kung, vad dessa hetat, är en mycket bra fråga.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Dan Koehl · Inlägg av **Dan Koehl** » 27 juni 2006, 22:12

Intressant, en hög fr 200-talet i "Norrland"...kan det vara sant?

Rubriken pa denna strängen har konstaterats helt uppat väggarna.

Antingen bör rubriken ändras eller strängen stängas efter förklaring om varför, tycker jag.
I nuläget kan den innebära desinformation för en snabb besökare.

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 28 juni 2006, 13:12

Har länge undrat vem/vilka som kan kallas kungar/hövdingar norr om Upsala? Tänker då först på Jamtland och frösö tingsplats,men också om det funits tingsplatser i nuvarande hälsingland och västernorland?

Jag hittade på internet att det under vikingatiden skall ha funnits en kung eller hövding i det perifera området Jämtland som hette Ketil Onundson Jamta och som skall ha regerat i början av 870-talet. Finns det några som helst belägg för att han någonsin skall ha funnits eller är han bara en mytisk sagofigur som skapats långt senare? Jag har aldrig tidigare stött på hans namn. Hoppas någon kan klarlägga detta eller kan berätta mer om honom?

Sedan medlet av 1100-talet och under hela medeltiden verkar det avlägsna området Jämtland vara formellt underställt norsk överhöghet. I praktiken styrdes dock området av autonoma självägande jämtländska bönder. Först under tidigmodern tid i och med freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 blir Jämtland en del av Konungariket Sverige.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 28 juni 2006, 13:44

Ralf Palmgren skrev:Jag hittade på internet att det under vikingatiden skall ha funnits en kung eller hövding i det perifera området Jämtland som hette Ketil Onundson Jamta och som skall ha regerat i början av 870-talet. Finns det några som helst belägg för att han någonsin skall ha funnits eller är han bara en mytisk sagofigur som skapats långt senare? Jag har aldrig tidigare stött på hans namn. Hoppas någon kan klarlägga detta eller kan berätta mer om honom?

I den senaste svenska översättningen av Heimskringla benämns han som Ketil jämte, son till Önund jarl från Sparbu. I en utvikning i Håkan den godes saga berättar Snorre Sturlasson om denne man som flydde från den onde kung Eystein av Oppland. Eystein härjade Tröndelag där Ketil bodde, och han beslöt att undkomma Eystein genom att fly över fjällen och bryta en ny bygd som kom att kallas Jämtland efter honom. Enligt Snorre var Ketil även farfar till den ovannämnde Tore hälsing som gjorde sig skyldig till brott i Jämtland och därför flydde västerut till Hälsingland där han också bröt ny bygd. Berättelsen om Ketil jämte är väl inte särskilt trolig utan snarare ett typiskt sätt att försöka förklara varför en bygd har fått sitt namn. Ketil och Tore kan dock ha varit historiska personer och snarare fått sina namn av landskapen än tvärtom.

Enligt Snorre ska detta ha utspelats under 700-talet. Bosättningarna växte sedan kraftigt när folk som flydde från Harald Hårfager anlände på 870-talet. De som läser Heimskringla slarvigt kan lätt tro att även Ketils bedrifter ägde rum vid samma tid, men Eystein var enligt Snorres genealogi betydligt äldre än Harald Hårfager. Anledningen till att den här utvikningen nämns i Håkon den godes saga är att det var under hans tid (ca 935-960) som Jämtland blev en del av det norska riket för första gången.

Enligt de arkeologiska fynden fick Jämtland en bondebefolkning under yngre romersk järnålder (200-400 e. Kr.), vilken växte kraftigt under vikingatiden.

morganr · Inlägg av **morganr** » 29 juni 2006, 10:31

Intressant, en hög fr 200-talet i "Norrland"...kan det vara sant?

Ja,det är nog troligt. Evert Baudou skriver i boken Norlandsforntid "Vid de flesta gårdar i hälsingland finns bara en ellernågra gravhögar. Det är uppenbart att bara enstaka personer begravdes på ett sätt som gör att vi kan återfinna gravarna. Hur de andra gravlades vet vi inte. Enstaka liggande gravhögar kan iblant dateras till äldre romersk järnålder".

Iövrigt så tackar man för snabba svar.
Runt Storsjön har det varit stor järn produktion i tiden yngre järnålder och folkvandringstid men avtog under vendeltiden. Med en stor produktion måste det också varit en organiserad handel och där brukar det dyka upp hövdingar och små kungar.
Fornborgen på Frösön är väl det mest kungliga byggverk från den tiden(ca600-800),men då är man i vendeltid med mindre produktion/handel?,så man
undrar.

Det måste nog finnas flera "kungar",för bygget av fornborgen måste krävt organitiaon och arbetskraft och sedan brukas 200 år.

Dan Koehl · Inlägg av **Dan Koehl** » 29 juni 2006, 11:34

morganr skrev:
Intressant, en hög fr 200-talet i "Norrland"...kan det vara sant?
Ja,det är nog troligt. Evert Baudou skriver i boken Norlandsforntid "Vid de flesta gårdar i hälsingland finns bara en eller några gravhögar. Det är uppenbart att bara enstaka personer begravdes på ett sätt som gör att vi kan återfinna gravarna. Hur de andra gravlades vet vi inte. Enstaka liggande gravhögar kan iblant dateras till äldre romersk järnålder".

Här ser jag ett behov av att konkretisera:

Självklart finns en massa gravara och gravhögar i Norrland.

Men vad jag reagerade för var texten:

De talrika fornlämningarna och flera stora gravhögar, bland annat "Kungshögen" med fynd från 200-talet, berättar om bygdens storhetstid.

Kungshögar är för mig nat väldigt speciellt. de bör inneha en imponerande storlek mm. Ofta av Keltisk karaktär?

Att sadana (KUNGSHÖGAR) skulle finnas i Hälsingland, fran 200-talet, var det jag tvekade inför.

morganr · Inlägg av **morganr** » 29 juni 2006, 12:35

Ja, där är vi överens. Vi har nog en dåligt påläst jornalist att göra med.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 29 juni 2006, 12:45

Gravfältet i Högom anses, iallafall av de lärde, vara från folkvandringstiden (ca 500 e. Kr.) och består av fyra storhögar samt sju mindre högar. Dessutom ska det ha funnits minst fem högar till som har försvunnit.

Dan Koehl · Inlägg av **Dan Koehl** » 29 juni 2006, 13:32

Örjan skrev:Gravfältet i Högom anses, iallafall av de lärde, vara från folkvandringstiden (ca 500 e. Kr.) och består av fyra storhögar samt sju mindre högar. Dessutom ska det ha funnits minst fem högar till som har försvunnit.

Ja. men det är i detta sammanhang stor skillnad mellan 200 och 500 e.Kr. tycker jag.

Länk om storhögar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Storh%C3%B6g

morganr · Inlägg av **morganr** » 29 juni 2006, 15:35

Storhögar i all ära,men det var "norrlänska"kungar" jag ville lära mer om. Har ju fått lite mer och gräva i nu.
Men mer tips är välkomna.

mvh. Morgan

Beowulf!! · Inlägg av **Beowulf!!** » 11 juli 2006, 11:50

En fråga i sammanhanget är ju vad man menar med en kung? I vår tid tänker vi på någon som härskar över ett landområde eller en befolkningsgrupp (vilket i ett jordbrukarsamhälle är ungefär samma sak), men vad är innebörden av att 'härska'? Rätten och möjlighet att beskatta? Stifta lag? Döma efter lag? Rätten att beordra folk ut i krig? Leda religiösa ceremonier? Förvaltare av gemensamma resurser?

En 'kung' under folkvandrings- eller vendeltid kom förmodligen inte i närheten av att äga samtliga ovanstående rättigheter. Hur många av dessa rättigheter måste han ha för att vi fortfarande skulle betrakta honom som kung?

morganr · Inlägg av **morganr** » 13 juli 2006, 16:18

Hej,beklagar att jag dröjde. (spanade efter en möjlig bosnisk pyramid de senaste dagarna)

Jag vill föreställa mig att en kung på den tiden var mer som en kodinator innom ett geografiskt område. Tänker då i första hand på handel.
pga. järn produktionen i jämtland/härjedalen var så stor under sen järnålder och folkvandringstiden(den avtog markant under vendeleran för att åter öka under vikingatid). Så handeln från området måste varit betydande så att den borde varit orgniserat.
"Dömma" eller föhandla i tvister skulle jag finna troligt och att leda religiösa sermonier. (Vet inget om vad slags religion som fanns på den tiden)
Beskatta och förvalta,ser jag som en naturlig följd av att organisera handelsresor och därmed ta betalt för besväret.
Har inte läst något om organiserat krig i dessa mörka tider.
Så som du ser,jag har teorier ut i från det lilla man hittat och läst,men det blir man inte klokare av.