Bortglömda djurbenämningar

erich lespenhalt · Inlägg av **erich lespenhalt** » 19 november 2006, 20:10

Genom svenska språkets historia har det kommit och gått olika djurnamn som av skilda anledningar sedan glömts bort. Låt oss åter dra fram några benämningar så att de inte växer över av mossa helt och hållet.

Romarnas elefanter måste tett sig som fabeldjur för de germaner som tog värvning i den romerska hären. Latinets elefas gav upphov till två ord hos nordborna: fil och ulvalde. Fil, som bör ha uttalats fill, kom att betyda elefant men ordet försvann tidigt och återfinns sålunda inte i SAOB vilken tar upp ord som finns i nysvenskan. Ulvalde fick betydelsen kamel. Ulvalde finns kvar i isländskan med samma betydelse som i fornsvenskan.

I den första bibelutgåvan på svenska dyker pardupp. Pard kommer över tyskan in i svenskan från latinets pardus (panterhanne). Även i svenskan tycks pard till en början avsett en hanne av panter- eller leopardsläktet. I stället för att säga leopardfläckig kan man säga pardfläckig.

En panterhona kallades på latin för pardalis. Pardalis blev i svenskan pardel med betydelsen leopard eller panter. Man tycks inte ha skilt på olika kattdjur förr i tiden.

Sista ordet är kamelopard. Man kan kanske gissa vad som menas med kamelopard. Ledtrådar är att kameloparden har fläckig päls på samma sätt som parden och rör sig som en kamel. Kameloparden är en giraff!. Ordet finns i engelskan, franskan och tyskan.

Noriega · Inlägg av **Noriega** » 19 november 2006, 23:30

"Elefant" heter fíll på isländska, vilket det också heter på arabiska. Jag vet inte hur kopplingen till semitiska språk gjordes redan på romartiden.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 20 november 2006, 07:59

"Ekorrn" som tidigare hette Ikorn, alltså även i obestämd form.
(Vilket ger anledning till en utveckling: Ni har väl hört om grabben som ringde Upp till 13, Ulf Elfvings radioprogram ni vet? Fick frågan, "Vad är det som är brunt och hoppar i träden?" (el.dyl.), och efter en stund svarade, på bredaste skånska, "Kan de va en neger?"
Nätkollegan Mats Orveland: "Om man säger "en ekorre" på riktigt grov Trelleborgsdialekt låter det ungefär "en eigorr", kan låta som "en neger" på skånska. Jag har hört sägas att det var så detta barn sa och att han ju faktiskt svarade helt rätt.")

Edit: Kan detta stämma? Hör gärna av er.

Och så de där kaninerna som gotlänningarna kallar rabbisar. Eftersom eng. rabbit av etymonline får den gamla vanliga stamtavlan "of unknown origin" så vore det intressant att få reda på hur detta ord kommit till - engelskt, hanseatiskt eller äldre lån?

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 20 november 2006, 08:47

Om vi går över till den inhemska faunan, så finns det gott om exempel.

Björn har ju ursprungligen betydelsen "den brune" eller nåt i den stilen, och är alltså ett noaord - men den ursprungliga benämningen är sedan länge helt bortglömd.

Många fåglar har gamla och/eller dialektala benämningar som idag har fallit ur bruk. Många av dom syftar till beteende eller läte hos fågeln ifråga.

Spinnrock, ärtkokare och spånkärring var några av de säkert hundratals namnen på den nattaktiva nattskärran, vars egendomliga läte hörs vida omkring. En fågel som är flitigt förekommande i folktron.

Strömstare är ju fosskalle på norska, och på svenska finns liknande benämningar i form av t.ex. forskung. Även vinterpräst och strömgubbe förekommer.

Och slutligen är ett gammalt namn på gärdsmygen Tomas i gärdet

medundersåte · Inlägg av **medundersåte** » 20 november 2006, 11:35

I visan Gustav Vasa och dalkarlarna talas det om snöskravu och furufnatten (samt bloderackan som beskrivning på Kristiern). I ordförklaringen stod det att det betydde snöripa respektive ekorre. Bloderackan är enligt samma förklaring blodhund.

Markus Holst · Inlägg av **Markus Holst** » 20 november 2006, 11:59

medundersåte skrev:I visan Gustav Vasa och dalkarlarna talas det om snöskravu och furufnatten (samt bloderackan som beskrivning på Kristiern). I ordförklaringen stod det att det betydde snöripa respektive ekorre. Bloderackan är enligt samma förklaring blodhund.

Dessa exempel låter som efterkonstruktioner, dvs man har i efterhand skapat dialetala ord så somd ehade kiunnat vara men aldrig var. Ett annat exempel där är väl den skånska oxsvanssoppan som i någon visa kallas stuerumpesö, trots att ingen skåning har sagt så.

Men jag kan ha fel.

Gyps · Inlägg av **Gyps** » 20 november 2006, 15:27

Jag kommer från dalarna och har aldrig hört talas om en furufnatt. Men hund heter racka på dalmål. Fjällripa vet jag inte.

erich lespenhalt · Inlägg av **erich lespenhalt** » 20 november 2006, 15:33

Markus Holst skrev:
medundersåte skrev:I visan Gustav Vasa och dalkarlarna talas det om snöskravu och furufnatten (samt bloderackan som beskrivning på Kristiern). I ordförklaringen stod det att det betydde snöripa respektive ekorre. Bloderackan är enligt samma förklaring blodhund.
Dessa exempel låter som efterkonstruktioner, dvs man har i efterhand skapat dialetala ord så somd ehade kiunnat vara men aldrig var. Ett annat exempel där är väl den skånska oxsvanssoppan som i någon visa kallas stuerumpesö, trots att ingen skåning har sagt så.

Men jag kan ha fel.

Enligt SAOB är furufnatt ett dialektalt ord för ekorre. En bloderacka bör ha varit en spårhund, en betydelse som återfinns i tyskans Rache.

Giancarlo · Inlägg av **Giancarlo** » 20 november 2006, 16:49

Noriega skrev:"Elefant" heter fíll på isländska, vilket det också heter på arabiska. Jag vet inte hur kopplingen till semitiska språk gjordes redan på romartiden.

På persiska: "Efil".

"Geting" på skånska "visping" jfr med "wasp"

Osprey · Inlägg av **Osprey** » 20 november 2006, 17:38

Några fågelnamn från Bohuslän, eller mer specifikt Göteborgs Norra Skärgård, men jag har också hört dem längre norrut.

Gale => Gråtrut
Môwen => Fiskmås
Schwartweg => Havstrut

erich lespenhalt · Inlägg av **erich lespenhalt** » 20 november 2006, 17:43

Osprey skrev:Några fågelnamn från Bohuslän, eller mer specifikt Göteborgs Norra Skärgård, men jag har också hört dem längre norrut.

Gale => Gråtrut
Môwen => Fiskmås
Schwartweg => Havstrut

Är moven obestämd form?

Osprey · Inlägg av **Osprey** » 20 november 2006, 21:37

den pinkande elefanten skrev:Är moven obestämd form?

Kan inte ge något absolut svar på det, men det är så jag vill minnas att jag hört det. Även om det så sett strider lite mot gängse språkbruk. Man kan kan kanske jämföra "den Môven" men "den Måsen"...?

Belisarius · Inlägg av **Belisarius** » 20 november 2006, 22:20

Osprey skrev:Några fågelnamn från Bohuslän, eller mer specifikt Göteborgs Norra Skärgård, men jag har också hört dem längre norrut.

Gale => Gråtrut
Môwen => Fiskmås
Schwartweg => Havstrut

Mòwen => Möwen ... ?

Även Schwartweg låter ju tyskklingande, även om trut också heter Möwe på tyska (vad jag vet, verkar iofs. lite fattigt om man inte gör skillnad på måsar och trutar). En havstrut är ju också svart på ryggen och heter ju "great black-backed gull" på engelska..

Osprey · Inlägg av **Osprey** » 20 november 2006, 22:37

Belisarius skrev:Mòwen => Möwen ... ?

Även Schwartweg låter ju tyskklingande, även om trut också heter Möwe på tyska (vad jag vet, verkar iofs. lite fattigt om man inte gör skillnad på måsar och trutar). En havstrut är ju också svart på ryggen och heter ju "great black-backed gull" på engelska..

Vet bara att jag hört de namnen på fåglarna och också tagit mig tid att ta reda på vilka fåglar namnen står för. Jag är Västgöte (Göteborgs fastland) själv, så jag har bara hört namnen och aldrig själv egentligen använt dem, det är iallafall en halvmil till Bohuslän...

Den stegrande kamelen

Hexmaster skrev:Eftersom eng. rabbit av etymonline får den gamla vanliga stamtavlan "of unknown origin" så vore det intressant att få reda på hur detta ord kommit till - engelskt, hanseatiskt eller äldre lån?

Nåja, det står ju faktiskt att ordet rabbit kommer, via en fransk dialekt, från en diminutivform av det flamländska eller "M.Du." (medelholländska?) robbe. Det är det ordet i sin tur vars upphov är okänt. Läser man vidare på coney (närbesläktat med vår egen kanin) så får man dessutom veta att rabbit först bara betydde ungkanin, men så småningom trängde ut det äldre ordet helt. (Man får sig dessutom till livs en lustig liten parentes, att coney ursprungligen uttalades så att det rimmade med honey, men när ordet med det uttalet började anta en ekivok sidobetydelse så trängdes det gradvis ut av rabbit, och när det gamla ordet ändå användes så ändrades uttalet till att rimma med pony. Där ser man vad lite prydhet kan göra!

)