Bilmärkena som försvann

[Smalandsman]

Det där är en jäkligt läcker liten sportbil alltså

[Stefan Lundgren]

BMV tillverkade en mikrobil som fick tillägget Isetta, sådana har jag sett i verkligheten också.

https://sv.wikipedia.org/wiki/BMW_Isetta

Tillverkades mellan 1955-62 i drygt 161 000 exemplar och i Sverige såldes det ett fåtal.

Stefan

[sveahk]

Undrar om den här Ladan görs fortfarande?

Var väl en tid inte helt rostfri!

Hans K

[Hans]

De som såldes billigt i Sverige var nog inte bara för om hurivida de var rostfria eller inte.
https://carup.se/vaz-bilhallar-spioncentraler/

De svenska bilhallarna som sålde VAZ och Lada under kalla kriget misstänks ha varit en täckmantel för sovjetiskt spioneri. Den statligt ägda sovjetiska bilimportören Matreco skötte försäljningen i Sverige och etablerade stora, påkostade bilanläggningar på strategiska platser, trots att verksamheten blödde pengar och bilarna såldes med enorma förluster.Det misstänkta spionaget via bilhallarnaUnder kalla kriget väckte Matrecos verksamhet stor misstänksamhet hos det svenska kontraspionaget (Säpo) av flera anledningar:Strategiska placeringar: Bilhallarna placerades ofta nära militära anläggningar, flygflottiljer eller viktiga infrastrukturer. Exempelvis byggdes anläggningar i Hille utanför Gävle och längs stora transportleder.Radiomaster och teknik: Flera av Matrecos fastigheter utrustades med påfallande stora radiomaster. Enligt uppgifter och rykten misstänktes byggnaderna innehålla dolda lönnrum i väggarna, avlyssningsutrustning och hemliga vapengömmor avsedda för sovjetiska agenter (så kallade "illegalister" eller sabotageförband) vid en eventuell konfliktsituation.Ekonomiskt oförklarligt: Verksamheten expanderade och byggde lyxiga glaspalats (bland annat huvudkontoret på Karlavägen i Stockholm), trots att den kommersiella försäljningen av märken som VAZ, Lada, Volga och Moskvitch gick mycket dåligt. Den ryska staten sköt till stora summor pengar, vilket stärkte teorin om att vinsten inte mättes i pengar utan i underrättelseinformation.Matrecos nätverk i SverigeMatreco etablerade ett nätverk över hela landet för att distribuera fordon och maskiner från Sovjetunionen:Karlavägen 67, Stockholm: Det exklusiva huvudkontoret i centrala Stockholm.Hornsgatan 128, Stockholm: En av de centrala bilhallarna för personbilar.Hille (Gävle): En strategiskt placerad och uppmärksammad anläggning.Fordonsutbud: Förutom personbilar från VAZ/Lada hanterade nätverket även traktorer av märket Belarus.Försvars- och säkerhetsanalytiker har i efterhand beskrivit Matreco som ett klassiskt exempel på hur Sovjetunionen använde civila affärsverksamheter som fasad ("frontorganisationer") för KGB:s och den militära underrättosetjänsten GRU:s spioneriverksamhet i väst.

MVH

Hans

[sveahk]

Intressant - nytt för mig, även om AI i sitt svar pratar mer om "antaganden" och "misstankar" än klara svar och källor.

Säpo vet uppenbarligen mer. Om bilhallar och ev. spioncentraler i Sverige - men, om jag förstått det rätt, har Säpo stängt sina böcker i frågan och kommer först på 2040-talet lämna ut vad de vet...

Hans K

[Hans]

Utan att var för konspiratoriskt lagd vill jag påstå att svensken var ganska naiv då och började vakna upp lite 2014 och lite mer 2022. Men inte tillräckligt. Och ryssen kör väl samma trix som sovjeterna gjorde då, så länge de kommer undan. Så om jag vore SÄPO skulle skulle jag, minst, hålla på vad man vet tills då (2040-talet). Förslag på läsning eller lyssning:

Främmande makt
Vad får en spion att sälja sitt lands hemligheter?
Mathias Ståhle och Jani Sallinen är reportrar på Svenska Dagbladet.
Vilka är de, spionerna som säljer hemligheter till främmande makt? Säkerhetsexperten Elisabet Braw läser SvD-reportrarna Jani Sallinens och Mathias Ståhles bok och inser att de fascinerande berättelserna väcker en fråga.

Elisabeth Braw
Publicerad 2025-09-09 11:28
Främmande makt
av Jani Sallinen och Mathias Ståhle
Sakprosa
Albert Bonniers förlag
350 s.

Vill du fakturera? Så frågade Peyman Kia och fortsatte: ”Jag tänker att då försvinner 50 procent för dig. Ska vi hitta någon mellanväg här?” Den som frågade var en högt uppsatt tjänsteman inom svensk statsförvaltning, en man som inte bara hade säkerhetsklassad tjänst utan faktiskt hade haft säkerhetsklassade tjänster under hela sin karriär. Men så talade också en spion, för, ja, när Peyman Kia ville betalare en snickare i kontanter hade han länge varit agent åt ryssarna.

Lite patetiskt var det att Kia föreslog att han och snickaren gemensamt skulle lura Skatteverket. Kia frågade nämligen inte av något slags snedvriden omsorg om snickaren, utan för att han hade en massa sedlar han behövde använda: hans betalning från ryssarna. Han bad sin fru köpa ny dammsugare, bilen servades och det köptes nya gardiner och handdukar.

Det mycket uppmärksammade fallet Peyman Kia ingår inte överraskande i Jani Sallinens och Mathias Ståhles nya bok ”Främmande makt. Utländska spioner på svensk mark”. Det gör även en rad andra spioner, eller rättare sagt personer som på olika otillbörliga sätt har bistått främmande makt i Sverige. Några har smugglat förbudsbelagd materiel till ryssarna, andra har stulit företagshemligheter, vissa har stulit forskningshemligheter som kan användas i militärt syfte av Kina.
...

...
När man läser ”Främmande makt” kommer man upprepade gånger att tänka på Karl Poppers ”Det öppna samhället och dess fiender”. Det var andra fiender den österrikiske filosofen beskrev i sin klassiska bok, men spioneri sedan kalla krigets slut har i sanning handlat om det öppna samhället och dess fiender. Sverige och andra västländer satsade fullhjärtat på globaliseringen och utgick från att länder som Ryssland, Kina och Iran i alla fall blivit lite mindre fientliga. Detta gav främmande makter som ville skada väst närmast oemotståndliga möjligheter, för våra myndigheter var inte så paranoida som de hade behövt vara, och globaliseringen gav alla möjliga personer trovärdiga skäl att befinna sig i Sverige eller att resa från Sverige till andra länder.
...

...
Många spioner, särskilt under kalla kriget, har spionerat av ideologisk övertygelse. I ”Främmande makt” slås man av det fullständigt banala i många av våra samtida spioners verksamhet. Peyman Kia betalades flott av ryssarna och såg sig därpå tvungen att köpa gardiner med cash.

Varför spionerade du? vill man fråga.

Jani Sallinen och Mattias Ståhle är reportrar på SvD – därför gästrecenseras deras bok av Elisabeth Braw, säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic Council.

https://www.svd.se/a/Ey779o/recension-f ... ias-stahle

Fast detta inlägg hade inte så mycket att göra med ämnet. Ursäkta.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Ladan tillverkas fortfarande, företaget lämnade den europeiska marknaden 2021 p g a krav på utsläpp. I Sverige rullar idag 1 665 Lador varav 24 runt Jönköping, 29 i området med omnejd Nossebro-Vårgårda-Herrljunga.

Stefan

[a81]

Tänker också på floran av halvvanliga bilmärken förr, tänk Fiat, Datsun, Peugeot, DAF, Ford, Simca, etc. Det är fascinerande hur alla dessa märken hittade sina köpare. Idag känns det som att marknaden helt domineras av Volvo, VW-koncernen och asiatiska märken.