AAR Crusader kings

[svartekaptenen]

De följande decenniet erövrade jag de sista hedningafästena
i Baltikum, samtidigt noterar jag att Polen är i krig med muslimerna
men tänker inte så mycket på det förrän senare när ett tillfälle uppenbarar
sig som ni ser på kartan. 5 år efter denna bild blir kung Kettil nedhuggen av
en lönnmördare, jag får aldrig reda på vilket storman som ligger bakom.
Följaktligen blir Erik III kung då, vissa av vassalerna är lite upproriska men jag lyckas
undvika inbördeskrig med hjälp av div mutor.

[svartekaptenen]

Här är situationen 5 år senare, som synes har jag erövrat de muslimska områdena
längs Östersjöns södra kust, en intressant grej jag noterade är att de muslimska armeerna
tydligen får marschera genom kristna områden hursomhelst, de kom marscherande i en jämn ström
men det var inga större problem att slå tillbaka dem.

[svartekaptenen]

Nu är Erik III kung men strax efter detta datum begår han självmord, han var
tydligen deprimerad, hursomhelst så tar Erik IV över rodret men vissa stormän är inte
nöjda och revolterar och detta har en tendens att sprida sig men efter lite problem lyckades jag
hejda utvecklingen. Det värsta är att det var en annan medlem i ätten som startade upproret., man
kan inte lita på släkten tydligen. Observera den vita halvmånen utanför Prag, fler muslimer, det kan inte tillåtas.

[svartekaptenen]

Erövradet av den muslimska halvmånen i centralEuropa var ganska smärtfritt,
men nu skall jag ta itu med Dansken, tydligen hade jag krav på både
Hertig o grevetitlarna i Skåne så jag slog till och erövrade densamma.
I fredfördraget i augusti 1140 fick jag landskapet. Så nu har jag börjat att utvidga
till jag når de naturliga gränserna. inbördeskrig i Norge och Tyskland
kejsaren har problem hans välde börjar fragmenteras, kanske yppar sig
vissa möjligheter där framöver. Arvtagare till riket är nu hertig Johan.
ni börjar kanske se ett mönster i kunganamnen här.

[svartekaptenen]

Här är situationen 1146, som ni ser så har jag Skåne, har dock en del problem
med rebelliska baroner observera uppe i hörnet i Finland, en baron har brutit sig
loss från riket så jag får förmodligen gå in med vapenmakt för att återta kontrollen.
Jag kan givetvis frånta titeln från vilken storman som helst men det är ett tvåeggat
svärd, gör jag det för mycket så revolterar resten och inbördeskrig vill jag definitivt inte ha.
Det påverkar även mitt och rikets rykte om jag gör det för mycket. Har funderingar på att
expandera på Iberiska halvön på muslimernas bekostnad måste spara pengar för ett sådant
företag dock. Kan inte expandera mycket mer i Skandinavien och tyske Kejsaren vågar jag inte utmana, än!

[svartekaptenen]

SpelaSverige börjar bli lite tråkigt har tagit en del territorium i Spanien
o NordAfrika funderar på att starta om som Bysantium istället om någon
eller några är intresserade av en AAR så skriv en rad på¨den här tråden

[von Adler]

Jag är intresserad. När jag betatestade Crusader Kings tyckte jag att varenda Furste revolterade hela tiden eftersom jag införde arvskejsardöme. Kanske klarar du dig bättre?

[svartekaptenen]

Vilket land spelade du? Och du har rätt går du in och ändrar de saliska lagarna
blir det ett jävla liv eftersom du ändrar arvsföljden för alla, tror fan att
baronerna inte gillar det.

[von Adler]

Det var Östrom jag spelade, och ja, det blev mycket tandagnisslan när jag ville ha min släkt i purpurn permanent. Tyvärr övergick tandagnisslan ganska snart i vapenskrammel.

[svartekaptenen]

jag kollade och det stämmer 1066 är det faktiskt valkungadöme, när jag började spela
valde jag 1187 scenariot och där är det semisalic primogeniture, tror fan att vassalerna
lever rövare om du tar bort valkungadömet och inför någon from av arvskungadöme, så
länge som det är valkungadöme finns några vassaler med i tronföljden om än avlägset, inför du
arvskungadöme plockar du väck dem från tronföljden permanent, tror fan de blir förbannade då!
Låt mig gissa det var bara ett par hertigar(prinsar) som revolterade nämligen nr 2,3,4 i tronföljden.
Personligen anser jag att valkungadöme är att föredra för att då kan du välja o vraka bland dina
manliga släktingar på svärdssidan och utse den bäst lämpade även om det är din brorson t ex.

[von Adler]

Det var ett tag sedan jag spelade, men på den tiden var det den furste (prince) med mest prestige som ärvde tronen, oavsett släktskap, så min ätt återgick till att vara furstar över något litet, dessutom blev jag av med det oerhört rika demesnet Konstantinopel, något som var svårt att svälja.

Lojaliteten gick ner rätt mycket, dessutom fick jag en serie sjukliga och icke-virila arvingar som inspirerade uppror också. En värdelös tremänning (underårig dessutom) jag satt i det hedniska Krim för att bli av med prestigeförlusten att ha hedningar under mig blev plötsligt Kejsare, och då rasade det mesta samman, hälften av furstendömena förklarade sig självständiga.

Gör om, gör rätt blev det.

[svartekaptenen]

Men då måste du ha spelat med valkungadöme annars har inte prestigen
någon avgörande roll, men att ordna med flera manliga släktingar är väl
inga problem, det är det man har giftermål till, och prestige är inga problem
du bara ger dem en del titlar, som i mitt spel med Sverige, när det blev kungabyte
var alltid mitt första steg att utse min efterträdare bland mina manliga släktingar
han fick alltid titeln hertig samt greve av Finland och på köpet några vassaler, efter
det tilldelades han några ytterligare grevskap, när jag slutade spela runt 1150 fanns
det runt 50-60 manliga medlemmar av Stenkilsätten att välja mellan, ok de dog som flugor
men ersttes lika fort, det var bara ett jävla jobb att hitta lämpliga gemåler till alla.