Stug III

[sveahk]

Det var trångt i tyskarnas Stug III

Stug III.jpg (42.05 KiB) Visad 4051 gånger

Gissar att alla tyskar över, säg 1.80 i höjden - som ville /måste vara med i kriget - varken platsade i Luft-, U-boot- eller Panzerwaffe! Det blev väl direkt infanteri...

Hans K

[Hans]

Jag vet inte maxhöjden på tyska pansarsoldater då men sovjetiska soldater, i stridsvagnar under det kalla krigets glada dagar, hade en ganska kort maxhöjd de fick ha. Svenska flygförare hade också en maxhöjd då. Siffrorna måste jag tråla efter. Men Hans, 191cm, fick plats i en Sk 60 utan problem.

MVH

Hans

[Hans]

Och för de resliga tyskarna fanns det ganska många andra saker de kunde göra förutom infanteri. Luftvärn, artilleri, 'vanliga' båtar, signaltrupperna, ingenjörstrupperna m.m..

MVH

Hans

[Bjernevik]

Stridspiloter har inte bara en maxlängd, även andra kroppsmått har betydelse som t ex lårens längd. Har dels med förmågan att uthärda höga G-krafter, dels att kunna överleva en eventuell utskjutning.

Min-/max längd: cirka 160-190 centimeter, vissa delmått är avgörande

Källa: Försvarsmaktens befattningsguide

[Hans]

Tack Bjernevik. Den unge Hans ville följa pappans fotspår men med 191cm och ett smärre färgfel på synen blev det inte aktuellt.

MVH

Hans

[Battler]

Det var trångt i tyskarnas Stug III

Finnarna har en liknande uppskuren Stug III, hos pansarmuséet i Parola.

[Hans]

Det var trångt i tyskarnas Stug III

...pansarmuséet i Parola.

Fanns det inte en liknande uppskuren T55 också?

MVH

Hans

[Battler]

Fanns det inte en liknande uppskuren T55 också?

T-54 och T-72 hade de på visning, för några veckor sedan.

[Olof Larsson]

Det var trångt i tyskarnas Stug III

Stug III.jpg


Gissar att alla tyskar över, säg 1.80 i höjden - som ville /måste vara med i kriget - varken platsade i Luft-, U-boot- eller Panzerwaffe! Det blev väl direkt infanteri...

Hans K

Och då ska vi komma ihåg att StuG III var en ergonomisk dröm jämfört med Jgdpz 38(t).

Där var t.ex. vagnchefens enda prisma riktat bakåt, och vagnchefsluckan var i kasemattens bakdel (vagnchefen satt bakom pjäsen), vilket innebar att han i praktiken fick exponera hela överkroppen för att kunna se framåt. Så som en fransk stridsvagn anno 1940, fast med intercom.

Laddaren satt på fel sida av pjäsen (tyska och sovjetiska stridsvagnspjäser var byggda för att laddaren skulle ladda från höger sida och i Jgdpz 38(t) satt laddaren på vänster sida.

För skyttens del så kunde pjäsen bara rikta 5 grader åt höger och 11 grader åt vänster, samtidigt som siktesokularet inom det mycket smala riktområdet flyttade ungefär en halvmeter i sida och ett par decimeter i längsled. Detta gjorde det mycket svårt för skytten att få en vettig siktbild. Denna brist försvårades ytterligare av att handtagen till den takmonterade kulsprutan stack ner och var i vägen för skyttens huvud.

Förarplatsen var ingen katastrof, men inte mycket bättre än så.