Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Har någonstans på detta forum sett uppgifter om att det på1970 talet fanns planer på att anlägga ett eller möjligen flera fasta batterier på Mälaröarna. Batteriernas uppgift skulle vara-att beskjuta Bromma resp. Tullinge flygplatser vid en luftlandsättning. Hur långt kom dessa planer? Var skulle förbanden placeras? Var det artilleri i från jagare av Östergötlandsklassen som skulle återanvändas?
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Det där kan jag. Det var försvarsområdesbefälhavaren (Fobef) översten av 1.graden Nils Östlund (C K 1/Fo44), som dryftade tanken med mig, eftersom jag trots mitt yrke som arméofficer var internationellt erkänd marinhistoriker. Det handlade om fyra 12 cm torndubbelpjäser M/44 från jagarna ÖLAND och UPPLAND. De skulle bilda en Lokalförsvarskanonbataljon
Förberedelserna bestod blott i framräknande av ekonomiska kalkyler, beräkning av skottvidder mot Fittja och Rotebro m m samt utredning om hur mycket ammunition som fanns och när lagringstiden för denna ammunition utgick. Några exakta batteriplatser rekognocerades aldrig.
Bemanningen skulle ske med överföringsvärnpliktiga från flottan, som var utbildade på pjästypen.
Projektet stannade redan i startfasen då det framgick att försvaret och regeringen inte ville ge tillräckliga ekonomiska resurser. Vidare åberopades arméns bristande förmåga att vårda, underhålla och använda marinpjäser.
Tillägg: Arméns oförmåga att använda halvautomatiska marinpjäser av medelsvår kaliber. De gamla 15 cm M/12 och 12 cm M/24 C hade man byggt upp kompetens för att hantera. Men de hanterades helt manuellt.
Förberedelserna bestod blott i framräknande av ekonomiska kalkyler, beräkning av skottvidder mot Fittja och Rotebro m m samt utredning om hur mycket ammunition som fanns och när lagringstiden för denna ammunition utgick. Några exakta batteriplatser rekognocerades aldrig.
Bemanningen skulle ske med överföringsvärnpliktiga från flottan, som var utbildade på pjästypen.
Projektet stannade redan i startfasen då det framgick att försvaret och regeringen inte ville ge tillräckliga ekonomiska resurser. Vidare åberopades arméns bristande förmåga att vårda, underhålla och använda marinpjäser.
Tillägg: Arméns oförmåga att använda halvautomatiska marinpjäser av medelsvår kaliber. De gamla 15 cm M/12 och 12 cm M/24 C hade man byggt upp kompetens för att hantera. Men de hanterades helt manuellt.
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Intressant. Även om inga exakta batteriplatser var under övervägan - minns du vilka öar som var aktuella? Med tanke på skottvidden på pjäserna (19 km) och viljan att täcka in både Tullinge och Bromma så blir det inte så många öar som kan komma ifråga. Eftersom det är armén vi talar om antar jag att man ville ha en ö med broförbindelse med fastlandet och utan alltför mycket tät bebyggelse?
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
@Stellan
Vet du hur installationen var tänkt att se ut? Skulle man bara ha tagit själva tornen eller skulle stjälkarna ha bibehållits? Uppe i ÖN så förekom bägge varianterna mig veterligt, men jag förutsätter att en "stjälkinstallation" blir betydligt dyrare. Med tanke på att M/44 var halvautomatiskt så kan jag tänka mig att stjälkarna var en integrerad del av pjäsen så då kan det ha varit svårt att välja bort dem.
Vet du hur installationen var tänkt att se ut? Skulle man bara ha tagit själva tornen eller skulle stjälkarna ha bibehållits? Uppe i ÖN så förekom bägge varianterna mig veterligt, men jag förutsätter att en "stjälkinstallation" blir betydligt dyrare. Med tanke på att M/44 var halvautomatiskt så kan jag tänka mig att stjälkarna var en integrerad del av pjäsen så då kan det ha varit svårt att välja bort dem.
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Tanken var torn med stjälk. Det stod tidigt klart att projektet skulle bli för dyrt, så allt stannade tämligen omgående.
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Kan inte släppa tanken på hur Drottningholms slottsträdgård tett sig med dessa kanoner istället får några av fontänerna...
/Håkan
/Håkan
- Stellan Bojerud
- Saknad medlem †
- Inlägg: 9662
- Blev medlem: 12 juni 2005, 06:23
- Ort: Stockholm
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Tanken var att bygga två batterier om vardera två dubbeltorn 12 cm M/44. De skulle placeras så att ett batteri nådde Fittja och Tullinge och ett batteri om möjligt Rotebro alternativt Bromma och Haga Norra.
Bromma var ett lågt prioriterat objekt, eftersom det inte finns lämplig terräng för luftlandsättningen i närområdet. Fallskärmsfällning måste ske direkt över landningsbanorna, som var försvarade av hemvärn och efter mobilisering ett värnkompani.'
Bromma var ett lågt prioriterat objekt, eftersom det inte finns lämplig terräng för luftlandsättningen i närområdet. Fallskärmsfällning måste ske direkt över landningsbanorna, som var försvarade av hemvärn och efter mobilisering ett värnkompani.'
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
För mig så låter det som en väldigt tillkrånglad och dyr lösning för att ge artilleriunderstöd vid en eventuell luftlandsättning. Det borde ju gå att lösa med vanliga kanoner så att säga.
Re: Planerade fasta batteriet på Mälaröarna
Idag när allt artilleri är splitterskyddat (2 Archerpjäser) så är vi klass med motståndarens första linje. En angripare skulle ha med sig artilleriradar och slå ut våra oskyddade dragna pjäser på några minuter. Fartygspjäserna var nog gratis förutom byggnation, installation och framtida underhåll. Deras förmåga till snabb insats och elduthållighet skulle vara ett mot en angripare som måste tas i beräkning. Då tänker jag på Kalixlinjen, Norrbottens fasta artilleribatterier och Kustartilleriet som till huvuddelen bestod av gamla fartygskanoner med splitterskydd. Dessa batterier skulle om de inte var utsatta för sabotage kunna tömma ammunitionsdurkarna ganska ostörda mot en angripare.
ESU