IV. bataljon, 17. och 18. kompanierna, mm

[svensk beredskap]

I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.

Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?

Staffan

[JohnT]

I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.

Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?

Staffan

Det blir nog lättare om vi får källan.

När kriget började fanns det fält-reg med två och fyra bataljoner. (utöver de vanliga reg. med tre bataljoner )
T ex I4 hade en IV. bataljon som skulle till Gotland, Svea livgarde hade också fyra bataljoner,
medan Karlstad och Gävle var två bataljons regementen.
Sedan hade vare fördelning en bevakningsbataljon med samma nummer som fördelningen.
Och Lokalförsvarsförbanden som lätt passerade både tre och fyra, t ex VII Bat L7

När det gäller "skrammel regementena" som sattes upp under 41, så tror jag att de fick nya regementsnummret istället för att bli fjärde bataljon, Men det vet jag inte säkert.

Utöver ovanstående så tycker jag att depån låter som ett troligt antagande.

Mvh
/John

[ola]

Sedan hade vare fördelning en bevakningsbataljon med samma nummer som fördelningen.

Dessa var i början av beredskapen mobiliserade av lokalförsvaret medans senare
in i beredskapen så övertog vissa regementen det ansvaret att mobilisera dessa.

Och Lokalförsvarsförbanden som lätt passerade både tre och fyra, t ex VII Bat L7

De hade t.o.m upp till 8 bataljoner och andra förband som luftvärnsdivisioner m.m.

När det gäller "skrammel regementena" som sattes upp under 41, så tror jag att de fick nya regementsnummret istället för att bli fjärde bataljon, Men det vet jag inte säkert.

Det stämmer att "skrammelregementena" fick nya regementsnummer och
det var så att alla ordinarie infanteriregementena hade ansvar att sätta upp
ytterligare ett regemente ta då t.e.x I15 hade ansvar att mobilisera I45
(alla skrammelregementen lade man till siffran 30)

Utöver ovanstående så tycker jag att depån låter som ett troligt antagande.

När det gällde depån så fanns det den "vanliga" depån medans under beredskapens tid så
tillkom tex depåinfanteribataljonen men vad jag har läst i olika rullar så vad jag minns så
hade dessa ej något nr.
Sedan fanns det även etappdepåinfanterikompanier som samlades under etappdepåinfanteribataljoner
och dessa var numrerade tex efter regementsnumret (31 etappdepåinfanterikompaniet)

[ola]

I en del regementshistorik finner man under avsnitt beredskapstiden benämningar som IV. bataljon , 17., 18. och 21. kompanierna.

Är det någon som vet om dessa numreringar betecknade utbildningsförband (för efterutbildade) knutna till depån eller om det fanns en vidare betydelse av dessa?

Staffan

I18 på Gotland hade vad jag minns hade fler bataljoner men det var även där vad jag minns s.k mobiliseringsomgångs-enhet
(under VKII så hade krigsmakten ett system som gick ut på att ett visst förband var mobiliserad
under en viss tid en så kallad mobiliseringsomgång och under beredskapen så fanns hela 1-24 omgångar
och detta gjordes enbart för att ha konstant verksamhet men med minimal slitage på manskap/mtrl)

Sedan tror jag att det var så att vissa regementen hade 4 bataljoner alt 2 och vad jag kan dra till minnes var
att dessa regementen var s.k kårinfanteriregementen (ej bundna till specifik fördelning)
(tex I18 var ett kårinfanteriregemente, alltså ej bunden till någon specifik fördelning)
Krigsmakten hade ca 4 sådana regementen


Mvh Ola

[ola]

Kan säkert ha fel, så rätta gärna

//Ola

[MD650]

Vadan namnet skrammelregemente?

[ola]

Vadan namnet skrammelregemente?

Han skrev "skrammelregemente" jag behöll det bara för enkelhetens skull men egentligen
kallades de dubbleringsregemente


Men det fanns ju i för sig "skrammelbataljoner" som det så vackert kallades
tillfälligt uppsatta bataljoner

[Stellan Bojerud]

Nej! Med "skrammelregementen" menades att dess stab och bataljoner m m sattes upp av olika depåer. Med "skramla" avsågs ett slangord för tiggeri. Att skramla med insamlingsbössan. Dessa regementen sattes upp 1940-41. Depåerna klarade inte av att sätta upp hela regementen. Ett exempel:
I 34 regementsstab jämte 13. och 14 komp sätts upp av I 4 Linköping.
I.bat sätts likaledes upp av I 4.
II.bat sätts upp av I 3 Örebro.
III.bat sätts upp av I 6 Kristianstad.

1941 vreds detta rätt så att I 4 satte upp hela I 34. Gamla III.bat/I 34 (I 6 depå) blev då III.bat I 37. I 37 var kriget ut ett "skrammelförband" eftersom I 7 Ystad satte upp regstab, 13. och 14.komp och I.bat. II.-III.bat sattes upp av I 6 Kristianstad.

Det fanns även infanteriregementen i 60-serien, men det var renodlade tillfälligt sammansatta enheter för att fördela beredskapstjänsten tidsmässigt rättvist. Tyskarna trodde sina effektiva spioner, som rapporterade förekomsten av dessa regementen, varvid tyskarna fick en överdriven bild av svenska arméns styrka.

Sedan har vi lokalförsvarsregementena, fd landstormsregementen. De var I 151, I 181, I 441, I 442, I 521, I 522 och I 523. Regnumrets två första siffror anger Försvarsområde (Fo). I 151 Karlskrona, I 181 Öland, I 441-442 Stockholm, I 521-523 Karlstad, Vänersborg och Öxnered, men minns inte vilket var.

[ola]

Nej! Med "skrammelregementen" menades att dess stab och bataljoner m m sattes upp av olika depåer. Med "skramla" avsågs ett slangord för tiggeri. Att skramla med insamlingsbössan. Dessa regementen sattes upp 1940-41. Depåerna klarade inte av att sätta upp hela regementen. Ett exempel:
I 34 regementsstab jämte 13. och 14 komp sätts upp av I 4 Linköping.
I.bat sätts likaledes upp av I 4.
II.bat sätts upp av I 3 Örebro.
III.bat sätts upp av I 6 Kristianstad.

1941 vreds detta rätt så att I 4 satte upp hela I 34. Gamla III.bat/I 34 (I 6 depå) blev då III.bat I 37. I 37 var kriget ut ett "skrammelförband" eftersom I 7 Ystad satte upp regstab, 13. och 14.komp och I.bat. II.-III.bat sattes upp av I 6 Kristianstad.

Det fanns även infanteriregementen i 60-serien, men det var renodlade tillfälligt sammansatta enheter för att fördela beredskapstjänsten tidsmässigt rättvist. Tyskarna trodde sina effektiva spioner, som rapporterade förekomsten av dessa regementen, varvid tyskarna fick en överdriven bild av svenska arméns styrka.

Sedan har vi lokalförsvarsregementena, fd landstormsregementen. De var I 151, I 181, I 441, I 442, I 521, I 522 och I 523. Regnumrets två första siffror anger Försvarsområde (Fo). I 151 Karlskrona, I 181 Öland, I 441-442 Stockholm, I 521-523 Karlstad, Vänersborg och Öxnered, men minns inte vilket var.

I 521-523 benämndes gränsförsvarsregemente


Innan lokalförsvarsregementena kom till så fanns det det som Stellan sa landstormsregementen
och dessa var 20 till antalet och då numrerade 1-20 landstormsregementet.


Tillägg på lokalförsvarsregementena
111
151
341,342
401,402,404,410,421
401 Luftvärnsregementet (baserat som luftvärnsregemente i stor-stockholm,¼ 1940-30/6 1944)


//Ola

[FNP]

Innan lokalförsvarsregementena kom till så fanns det det som Stellan sa landstormsregementen
och dessa var 20 till antalet och då numrerade 1-20 landstormsregementet.
//Ola

Har du belägg för att dessa verkligen organiserades såsom regementen, dvs med stab etc. ?
Jag tror mig minnas att jag läst att så inte var fallet, utan bataljonerna låg direkt under t.ex. fästningsbefälhavare motsv.
Däremot avsågs organiseras några landstromsregementen enligt 1937 års krigsorganisation, har för mig att bl a I 3 skulle sätta upp ett.

Med 1941 års krigsorganisation däremot, skapas de kust- och gränsförvarsregementen som räknas upp tidigare i tråden.

[ola]

Däremot avsågs organiseras några landstromsregementen enligt 1937 års krigsorganisation, har för mig att bl a I 3 skulle sätta upp ett.

Det stämmer, bla I15 och I1 skulle även sätta upp var sitt landstormsregemente.

Har du belägg för att dessa verkligen organiserades såsom regementen, dvs med stab etc. ?

Nu kan jag inte exakt kolla om de var till fullo organiserade som regementen med egen stab m.m.,
men vad jag kan dras till minnet var att enligt beredskapsverket så kallades de landstormsregemente tex (L18) och
även då vad dess underställda förband var placerade och försvarsuppgift m.m.

Nu har jag tyvärr ingen möjlighet på ett par månader kolla igen exakt vad som står i beredskapsverket om detta
bor i fel enda av landet.

Men var läste du själv att dessa inte hade egna staber m.m. ?

//Ola

[Stellan Bojerud]

Det fanns regementsstaber, men de var små och administrativa organ, föga kapacitet för stridsledning. Även underhåll och understöd var svagt eller t o m obefintligt. I slutskedet av VK 2 bestod t ex I 151 av regstab (Regch övlt Karl Wärnberg, I 12 reserv), I.-III.bat (varav III.bat hade cyklar). Tyngsta understöd var bataljonernas 8,cm granatkastare.

Minns jag rätt så var I 151 ett av de få regementen som hade 11,43 mm kpist m/40 (Thompson M28A1).

[ola]

Det fanns regementsstaber, men de var små och administrativa organ, föga kapacitet för stridsledning. Även underhåll och understöd var svagt eller t o m obefintligt. I slutskedet av VK 2 bestod t ex I 151 av regstab (Regch övlt Karl Wärnberg, I 12 reserv), I.-III.bat (varav III.bat hade cyklar). Tyngsta understöd var bataljonernas 8,cm granatkastare.

Minns jag rätt så var I 151 ett av de få regementen som hade 11,43 mm kpist m/40 (Thompson M28A1).

En fråga där Stellan du som även har lite koll på detta för när jag nästintill läst igenom hela beredskapsverket så
fanns det en brokig samling av enheter underlagda antingen landstorm alt lokalförsvaret, du ser nedanstående urdrag
ur beredskapsverket.
Var det inte så att respektive truppmyndighet hade mobansvar av de olika förbandstyperna eller låg det under
landstormsregementets mobmyndighet ?


5 Lokalförsvarsregementet:
From 1/4 1940 med underställda förband:
infanterienheter
3 bataljonen:
-9 kompaniet
-10 kompaniet
-11 cykelkompaniet
-12 tunga kompaniet


60 skyttekompaniet
82-83 skolkompaniet
84 oberoende skyttekompaniet

bevakningsenheter
1,2 bevakningskompaniet
10-11 bevakningsplutonen

luftvärnsenheter
1 luftvärnsdivisionen:
-1 o 2 batteriet

34-37 luftvärnsautomatkanontroppen
86 luftvärnskulsprutetroppen
130,131 luftvärnsautomatkanontroppen
60 strålkastartroppen

luftbevakningsenheter
91,92 luftbevakningskompaniet

underhållsenheter
1,2 sjukvårdsplutonen
20-25 bilplutonen
50-51 kvartermästarplutonen
53-56 förrådsplutonen

tekniska enheter
51 ingenjörplutonen
70,71 arbetarplutonen

[Stellan Bojerud]

Det beror på vilket år. Före 1942 var uteslutande fredsregementen mobmyndigheter. Fostaber var rena krigsförband. Men enl FB 1942 inrättades de som fredsorgan och tog gradvis över mobansvaret för lokalförsvarsförband. Det bör ha börjat fungera 1944.

[FNP]

Men var läste du själv att dessa inte hade egna staber m.m. ?

//Ola

Ja, det är den gyllene frågan! Det är över 10 år sedan jag var och rotade i landstromen men det var i någon bearbetning. Förmodligen någon regementshistorik motsv.

Det som fastnade var just att I 3 samt några andra regementen skulle sätta upp landstormsregementen enligt 1937 år korg (övriga regementen gjorde det inte utan endast enskilda bataljoner och andra smärre förband).
Dessa numrerades inte L XX utan I XXX.

Mitt intresse väcktes när jag studerade kartorna över Skåne våren 1940 och utifrån det så förstod jag t.ex. "III./L6"
som III.Landstormstbataljonen ur I 6. Bataljonen leddes sedan av Fobef eller Fördelningschef.

Kan det ha varit försvar i Örebro län? eller någon av böckerna om I 4? (Tyvärr) har jag läst i princip alla svenska regementshistoriska verk som behandlar VK 2 därför är det omöjligt för mig att säga.

Men, jag har kanske fått allt om bakfoten.