1942 års försvarsbeslut

[ola]

I 1942 års försvarsbeslut så fick ju armén en del förändringar och även uppsättningar av nya förband m.m.
Jag har då några funderingar som jag skulle gärna få klarhet i och har vart osäker i dessa tankar.


1. Stämmer det att 1942 års försvarsbeslut låg grund för 1943 års krigsorganisation ?
2. Att MILO respektive FO skulle vara organiserade även i fredstid enligt det försvarsbeslutet ?
3. När var det tänkt i så fall att krigs org 43 skulle infalla ? (tror det var mitten 1944)


Tackar på förhand med hjälp av frågorna
Ola

[Hans]

Ingen aning men kolla referenserna och den vidare läsningen här.

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsv ... Referenser

MVH

Hans

[ola]

Tjena Hans....

Tackar för info, men kom inte så långt på detta
tack i alla fall

//Ola

[Zizka]

I 1942 års försvarsbeslut så fick ju armén en del förändringar och även uppsättningar av nya förband m.m.
Jag har då några funderingar som jag skulle gärna få klarhet i och har vart osäker i dessa tankar.


1. Stämmer det att 1942 års försvarsbeslut låg grund för 1943 års krigsorganisation ?
2. Att MILO respektive FO skulle vara organiserade även i fredstid enligt det försvarsbeslutet ?
3. När var det tänkt i så fall att krigs org 43 skulle infalla ? (tror det var mitten 1944)


Tackar på förhand med hjälp av frågorna
Ola

Tjena Ola !

Mina tankar runt dina frågor:
1:
I boken "Arméns ledning från Vasatid till nutid" Sidan 105:
Beträffande arméns krigsorganisation innebar beslutet (1942 års försvarsbeslut) en omstrukturerering av 1941 års krigsorganisation, vilken emellertid på grund av det rådande krigsläget inte kom att genomföras i avsedd utsträckning.
En modifierad form av 1941 års krigsorganisation genomfördes från 1943 under beteckningen "krigsorganisation 1943M".

2:
Ja, men när och hur implementeringen skedde vet jag inte efter freden 1945.

3:
En krigsorganisation tar tid från beslut tills klart implementerad, oftast börjar mer kritiska förband (anfallsförband/fältförband) att omorganisera rätt omgående men processen kan ta flera år beroende på utbildningsintervall och vilka förband som skall utgå och nyuppsättas.
Samt om ny material skall ingå kan detta styra när ett förband omorganiseras.


//
Ni som inte har nöjet att vara i Uppsala idag får försöka ha en fin valborg så gott det går/J

[ola]

Tjena J


tackar så mycket för klarheten i detta, tur att man har dig som kan räta ut saker o ting

Trevlig Valborg/1 maj på dig med

//Ola

[Stellan Bojerud]

1. Stämmer det att 1942 års försvarsbeslut låg grund för 1943 års krigsorganisation ?
* Nej utkast gjorde ÖB redan 29 september 1940. Grunden blev "1941 års försvarsutredning.

2. Att MILO respektive FO skulle vara organiserade även i fredstid enligt det försvarsbeslutet ?
* Ja. Nya fredsorg enl FB 1942 intogs 1 oktober 1942.

3. När var det tänkt i så fall att krigs org 43 skulle infalla ? (tror det var mitten 1944)
* Kriorg 43 skulle enligt plan intagas 1 juli 1943, men senarelades till 1 april 1944. Ändrades i januari 1945 och blev kriorg 43 M.

Wangei, CA (red), Sveriges Militära Beredskap 1939-1945, Köping 1982, sid 290 ff. ISBN 91-85266-20-5

[ola]

Tackar Stellan för vidare information, blir man mer klarsynt över det hela, tackar


Mvh Ola

[Stellan Bojerud]

Notera att FB 1942 uttryckligen säger att det inte lönar sig att värdera hotbilder. Det gäller blott att maximalt utnyttja svenska folkets värnkraft.

[ola]

Notera att FB 1942 uttryckligen säger att det inte lönar sig att värdera hotbilder. Det gäller blott att maximalt utnyttja svenska folkets värnkraft.

Lite OT....

Det var ju en oväntad/väntad inställning mitt under brinnande krig runt husknutarna !!!.

Iof så var ju inte krigsmakten i sitt då nådda fulla potential i förband m.m.
om man då krasst jämför 1941 års kontra 1943M års krigsorganisation.
Krigsmakten hade ju inget direkt att komma med när det gäller då mekanisering
och pansar/pansarvärn och i luftväg i början av beredskapen och inte direkt heller vid krigsslutet.

//Ola

[Stellan Bojerud]

Instämmer delvis och har en del andra uppfattningar.
Mekanisering: Närmast obefintlig under VK 2. Avhästning 1952-54. Delvis mekanisering1963, men i huvudsak 1990-tal.
Pansar: Dåligt 1939 och dåligt 1945.
Pansarvärn: Dåligt 1939, ganska hyfsat 1945 (Pvkv m/43, 57 mm pvkan m/43, 20 mm pvg m/42, pskott m/45).
Luftvärn: Dåligt 1939, starkt 1945. (10,5 cm lvkan m/42, 40 mm lvakan m/36 m fl).
Flyg: Omodernt 1939, modernt efter VK 2 1945 (Mustang (J 26), Spitfire (S 31) och Mosquito (J 30) mm i surplus.
Flottan: Hyfsad 1939, men bra först 1949.

[JohnT]

Instämmer delvis och har en del andra uppfattningar.
Mekanisering: Närmast obefintlig under VK 2. Avhästning 1952-54. Delvis mekanisering1963, men i huvudsak 1990-tal.
Pansar: Dåligt 1939 och dåligt 1945.
Pansarvärn: Dåligt 1939, ganska hyfsat 1945 (Pvkv m/43, 57 mm pvkan m/43, 20 mm pvg m/42, pskott m/45).
Luftvärn: Dåligt 1939, starkt 1945. (10,5 cm lvkan m/42, 40 mm lvakan m/36 m fl).
Flyg: Omodernt 1939, modernt efter VK 2 1945 (Mustang (J 26), Spitfire (S 31) och Mosquito (J 30) mm i surplus.
Flottan: Hyfsad 1939, men bra först 1949.

Instämmer delvis och har en del andra uppfattningar.

Pansar:
Kvantitativt uselt men kvalitativt förvånansvärt bra 1939 (hela dussinet strv m/39 var "världsledande" )
Kvantitativt OK för utbildning men kvalitativt uselt 1945.
Utbildnigen av bataljonschefer och brigadchefer bortkastade i org m/49
Samtidigt vill jag inte kritisera PB 49 då det inte fanns vagnar att göra något bättre.
Det var pansarbrigaden där endast pansarskotten hade rimlig verkan i moderna strv...


Pansarvärn:
relativt dåligt kvantitativt men inga Tyska eller Ryska strv hade frontpansar som stod emot 1939,
katastrofalt 1945 -
Pvkv m/43, var den operativ 1947 eller liknande?
57 mm pvkan m/43 - närmast värdelös mot stridsvagnar.
20 mm pvg m/42 - unik men värdelös mot stridsvagnar.
pskott m/45 - Ok, men var inte produktionen försenade med något/några år ?


Flyg: Omodernt 1939,
Kvantitativt OK för utbildning men kvalitativt uselt 1945.
J22, J21 B17, B18 - kvalitativt som stormakterna 1940.
Här skedde i alla fall investeringar direkt efter kriget J26, J28A osv..
Så 1945 utbildades i alla fall divisionschefer som sedan kunde användas.


Flottan: Hyfsad 1939, utan motståndare i Östersjön fram till 1950

Mina åsikter i alla fal
/John

[ola]

Instämmer delvis och har en del andra uppfattningar.
Mekanisering: Närmast obefintlig under VK 2. Avhästning 1952-54. Delvis mekanisering1963, men i huvudsak 1990-tal.
Pansar: Dåligt 1939 och dåligt 1945.
Pansarvärn: Dåligt 1939, ganska hyfsat 1945 (Pvkv m/43, 57 mm pvkan m/43, 20 mm pvg m/42, pskott m/45).
Luftvärn: Dåligt 1939, starkt 1945. (10,5 cm lvkan m/42, 40 mm lvakan m/36 m fl).
Flyg: Omodernt 1939, modernt efter VK 2 1945 (Mustang (J 26), Spitfire (S 31) och Mosquito (J 30) mm i surplus.
Flottan: Hyfsad 1939, men bra först 1949.

Kan hålla med där Stellan i det du räknade upp.
Ser man på tex luftvärnet så var den bra utbyggd i slutet av VKII
där landstormen/hemortslv hade en del förband som senare togs över av lokalförsvaret
när det bildades och sedan fanns ju även då fältluftvärnet och men det som
var svagt det var egentligen då luftvärnet på fördelningsnivå där det enkom var
1 kompani (lite klent kan man ju tycka).

Gällande allmänt för luftvärnet så fanns ju 1 lvregemente (nr 101 senare 401)
för skyddet av Sthlm och då med 4-6 bataljoner med batterier och troppar.

Flyget i stort var ju klent rätt igenom, synd att det blev som det blev med
embargon/transportförbud m.m.
(fanns det över huvud taget några diskussioner om inköp av Messen/Spitfire under beredskapen ??? )

När det då gällde pansarsidan fanns det även där någon diskussion om inköp/byteshandel med Tyskarna
gentemot Malmen ???.


Mvh Ola

[von Adler]

Man ska inte glömma vår terräng och infrastruktur (som den såg ut 1939-1945) som gav en tämligen unik situation som mer liknade den i Finland än den på kontinenten. Finnarnas pansar vär annu sämre än vårt (huvudsakligen erövrade T-26) och pansarvärnet sämre (förutom några tyska pjäser). Luftvärnet mindre och planen i ungefär samma klass som våra. Okej, finnarna hade en superb träning av sina piloter (men F 19 gjorde inte dåligt ifrån sig heller). Finnarna hade ett superbt artillerisystem, men artillerimaterielen var betydligt sämre (färre pjäser, större andel lätta pjäser och äldre pjäser med kort räckvidd, fler kablibrar och därmed värre underhållsläge). Finnarna hade också mindre radiomateriel och en nästan irrelevant flotta.

Finska armén var överlag betydligt sämre utrustad än den svenska.

Svenska armén har några specifika fördelar;

Fria Kriget, med fristående jägarstyrkor som kan ställa till problem i de bakre linjerna.
Ett stort flygvapen med ett stort antal fältbaser - svårt att slå ut snabbt.
Fortifikationer på strategiska punkter.
En mobil taktisk/operationell reserv (motoriserade kavalleribrigaden och pansarbataljonerna till 1943, sedan pansarbrigaderna och motorbrigaden).
Ett starkt artilleri.
En intern försvarsindustri som i alla fall på kort sikt kan förse armén med ersättningsmateriel och ammunition.
Ett hyfsat (i alla fall från 1943) lokalförsvar som frigör linjearmén från att bemanna fortifikationer och garnisoner.
Många lösningar som lämpade sig utmärkt i svensk terräng - lätt pansarvärn istället för tungt, granatkastare istället för infanterikanoner (från 1941 och framåt) mycket k-pistar, stor vana vid strid i skog och bruten terräng.

[ola]

Intressant och givande inlägg där Von Adler

[Stellan Bojerud]

Luftvärnsregementet i Stockholm (kriorg) hette 1938--1940-04-01 A 101, 1940-04-01--1944-06-30 A 401 och därefter Lv 10. Fredsregementet var inledningsvis från 1939-10-01 A 10 S. 1941-10-01 A 11. 1942-10-01 Lv 3.