Fältveterinärkåren och avhästningen av armén

[Karl_]

Hej!

Jag håller på och klurar lite på ett projekt om den svenska militärveterinära organisationen (Fältveterinärkåren) under kalla kriget. Som bakgrund skulle jag behöva lära mig mer om hur motoriseringen och avhästningen av armén fortlöpte, så jag undrar om någon känner till huvuddragen i processen? Hur och när utgick drag- respektive ridhästarna ur freds- och krigsorganisationen? Motoriserades förbanden i någon strategiskt motiverad ordning? Jag har förstått att K 4 utbildade beriden trupp till långt in på sextiotalet; jag gissar att de var sist vad gäller kavalleri, men fanns det fortfarande draghästar och anspannsförband kvar i armén då? Tar även tacksamt emot litteraturtips på området!

Om intresse finns kanske tråden även kan användas för en allmän diskussion om den veterinära funktionen i arméns freds- och krigsorganisation; lite nördigt ämne, men det passar väl i denna forumdel

[Markus Holst]

Extra välkommen eftersom du öppnar med en hästrelaterad fråga! Tyvärr kan jag inte ge dig så många svar, men de sista beridna förband som utbildades på K4 var rep-förband.

Jag har träffat gubbar födda på 30-talet som gjorde lumpen som hästjägare vilket ger en fingervisning om hur länge de var kvar.

Även har jag träffat ett befäl som flyttade runt i takt med att hästarna försvann. Han började på K3, fortsatte på K4 och pensionerades på K1. Han måste vara drygt 80 nu.

[Hans]

Jag har förstått att K 4 utbildade beriden trupp till långt in på sextiotalet; jag gissar att de var sist vad gäller kavalleri, men fanns det fortfarande draghästar och anspannsförband kvar i armén då? Tar även tacksamt emot litteraturtips på området!

Välkommen.

Jag tror att du har rätt med K4. Tror att armén annorstädes var motoriserad med undantag för enstaka hästar för officerare då. Men så sent som 1985 utbildades blivande officerare i ridning på Krigsskolan Karlberg. Dock inte för krigsbruk.

Kolla avdelningen om 'hästen i historien' också.

MVH

Hans

[Karl_]

Tack till er båda för välkomnande och svar! Jag har faktiskt haft ett konto här för många år sen, så det är kul att vara tillbaka.

Jag ska luska vidare i avhästningen. Finns det möjligen något standardverk om svenska arméns moderna historia som skulle kunna ta upp saken? Jag har inte vidare bra koll på litteraturen, tyvärr.

P.S. Tack också för tipset om "Hästen i historien" - hade helt missat att det fanns ett specialforum för hästfrågor, roligt!

[Zizka]

Enligt beslut skulle hästen vara ute ur krigsorganisationen senast 1976. Det var i princip bara några få anspannskompanier i krigsorganisationen i mitten av 70-talet.

[Forskaren]

Veterinärerna hade ju kompetens även inom exempelvis livsmedelshygien och därför fanns det uppgifter för dem även efter "avhästningen". Kommer ihåg att det fanns veterinärbefattningar i fördelningsstab åtminstone på 1980 - talet.
Jag tog fram en rulla från 1979 och tittade. Då hade veterinärerna inlemmats i försvarets medicinalkår och det fanns en överfältveterinär med överstes tjänsteklass i den kåren. Jag vet inte exakt vilket år som fältveterinärkåren upphörde som en egen personalkår.

Det sista förband i artilleriet som "avhästades" var ett förband vid A 4, och jag har ett minne av att det var omkring 1955.

[Markus Holst]

Hästarna fanns kvar längre än så. Jag läser på Wikipedia om K4 följande:

Inför 1955 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen, på förslag från chefen för armén Carl August Ehrensvärd, en viss reducering av arméns organisation. Bland annat föreslogs en reducering av kavalleriets organisation och att antalet stamridhästar till budgetåret 1959/1960 skulle minskas från 1455 till 435 hästar. Vidare föreslogs att Norrlands dragonregemente skulle reduceras till att omfatta en bataljon. Bataljonen skulle samtidigt administrativt underställas Västerbottens regemente (I 20). Vidare skulle bataljonen tillföras remontutbildningen från och med budgetåret 1957/1958. Vilket bland annat innebar att utbildningen av beridna jägare överfördes från Livregementets husarer (K 3). Bataljonen skulle fram över utbilda 325 beridna jägare och dryga 75 jägare på motorcykel och cykel. Därjämte skulle det vid bataljonen finnas en rid- och körskola för utbildning av instruktörer och hovslagare. Förbandets stamridhästar beräknades reduceras från 400 till 360 hästar. Den 30 juni 1958 upplöstes regementet och den kvarvarande bataljonen, som antog namnet Norrlands dragoner (K 4), uppgick den 1 juli 1958 i Västerbottens regemente (I 20). Den 1 september 1966 samlokaliserades Norrlands dragoner med Västerbottens regemente (I 20) på Hissjövägen.

I artikeln om kavalleri läser jag följande:

I Förenta Staterna kom kavalleriet att utgöra stommen i de nya mekaniserade och bepansrade förbanden, medan kavalleriets tradition i Sverige levde vidare inom jägarförbanden där Norrlands dragonregemente (K 4) i Umeå utbildade sina sista beridna enheter för operativ tjänst 1967.

1968 upphörde arméns rid- och körskola på Strömsholm och övergick i civil drift med Ridfrämjandet som huvudman

[Hans]

Men Forskaren refererar till avhästningen inom artilleriet. K 4 avhästades dock mycket riktigt senare.

MVH

Hans

[adlercreutz]

Veterinär(er?) finns väl fortfarande kvar i försvarsmakten men med annat klientel - Canis lupus domesticus

[Markus Holst]

Men Forskaren refererar till avhästningen inom artilleriet. K 4 avhästades dock mycket riktigt senare.

MVH

Hans

My mistake. I stand corrected.

Om avhästningen av A4 kan vi på Wikipedia läsa följande

Regementet var först av alla regementen att provköra lastbil, men trots detta så avhästades det den 31 augusti 1958, vilket var sist av alla artilleriregementen och sista året med grundutbildning av hästanspänt artilleribatteri var 1953-1954.

[Karl_]

Veterinärerna hade ju kompetens även inom exempelvis livsmedelshygien och därför fanns det uppgifter för dem även efter "avhästningen". Kommer ihåg att det fanns veterinärbefattningar i fördelningsstab åtminstone på 1980 - talet.
Jag tog fram en rulla från 1979 och tittade. Då hade veterinärerna inlemmats i försvarets medicinalkår och det fanns en överfältveterinär med överstes tjänsteklass i den kåren. Jag vet inte exakt vilket år som fältveterinärkåren upphörde som en egen personalkår.

Ja, det stämmer. En sak jag är intresserad av att titta närmare på är just i vilken mån livsmedelshygienen tog över veterinära arbetsuppgifter inom försvaret och hur den saken diskuterades.

1969 upphörde Fältveterinärkåren som egen personalkår och Försvarets medicinalkår kom till. Vid det laget var det väl i stort sett högvakten och enstaka ridhästar som fanns kvar gissar jag.

Spännande också med informationen om A 4. Då kan vi sluta oss till att artilleriet var hästfritt vid slutet på 1950-talet.

[Markus Holst]

Delvis OT: Även om såväl artilleri som träng var anspända förband så fanns det gott om ryttare där och i underofficerskåren fanns duktiga ryttare som utbildade hästar. Den senaste svensk som vann olympiskt guld i dressyr var officer vid artilleriet.

[Zizka]

1959-01-20 Utgick hästen från A4.
Det sista var:
A4:
III. Division 7,5cm Kanon m/02-33, 18 Pjäser
A24:
II. Division 7,5cm Kanon M/02-33B, 18 Pjäser

[Pbat G]

Veterinärer finns även i nuvarande organisation. De finns i vissa staber samt i sjukvårdsförband. Deras främsta uppgift är preventivmedicin (där bla livsmedelshygien ingår). De ansvarar även för djursjukvård om förbanden har hundar.

[Forskaren]

I artikeln om kavalleri läser jag följande:

I Förenta Staterna kom kavalleriet att utgöra stommen i de nya mekaniserade och bepansrade förbanden, medan kavalleriets tradition i Sverige levde vidare inom jägarförbanden där Norrlands dragonregemente (K 4) i Umeå utbildade sina sista beridna enheter för operativ tjänst 1967.

Nja, det var nästan så... Men de svenska pansartrupperna hade faktiskt ett visst inslag även från kavalleriet, i form av regementet P 2 som först hette Skånska pansarregementet och sedan fr.o.m. 1963 Skånska dragonregementet. Dess historia går tillbaka till de skånska kavalleriregementena (K 5, K 6 och K 7).