Skansar i Värmland

[jb]

Tyvärr inte, det finns säkerligen en del foton från Årjäng i boken "Skansar i Värmland".

http://www.bildtextform.com/skansar.htm

[Tuchatjevskij]

Hur såg egentligen försvaret av värmland ut under VK2?

I denna tråd anges en första försvarslinje TORSBY-HÖLJES.
Vid samtal med historiskt intresserad kollega får jag klart för mig att hans bild är en första linje Töcjfors-Eda,
en andra linje i form av Vaggerydlinjen vid Arvika och en tredje bakre linjke mellan Borgvik-Vikarne-Torsby.

Själv har jag funnit att en fördelningsstab låg mellan Torsby-Sunne 1943 och en kårreserv vid Gräsmark medan staben för tredje Armekåren i annan tråd anges som Vara i Västergötland.

Kollegan skulle vilja veta mer om de stora etappförband som var grupperade i bakre området norr Kristinehamn.
From. unionsupplösningen skall också ha funnits med att en två km demilitariserad zon fanns på båda sidor gränsen. Gissar den upplöstes då kollegans fas beskrivit hur en kilometerremsa var förbjudet att beträda närmast gränsen förutom den tiomannapostering de hade där framme och som avlöstes var tionde dygn.
Någon som vet mer om försvarslinjerna? Hur gick egentligen linjerna? Var Klarälven en del i någon linje? Var skulle motanfallen sättas in om tyskarna tog sig förbi Karlstad? Vilken roll hade Brattforsheden?

[Lasse O]

Hur såg egentligen försvaret av värmland ut under VK2?

I denna tråd anges en första försvarslinje TORSBY-HÖLJES.
Vid samtal med historiskt intresserad kollega får jag klart för mig att hans bild är en första linje Töcjfors-Eda,
en andra linje i form av Vaggerydlinjen vid Arvika och en tredje bakre linjke mellan Borgvik-Vikarne-Torsby.

Själv har jag funnit att en fördelningsstab låg mellan Torsby-Sunne 1943 och en kårreserv vid Gräsmark medan staben för tredje Armekåren i annan tråd anges som Vara i Västergötland.

Kollegan skulle vilja veta mer om de stora etappförband som var grupperade i bakre området norr Kristinehamn.
From. unionsupplösningen skall också ha funnits med att en två km demilitariserad zon fanns på båda sidor gränsen. Gissar den upplöstes då kollegans fas beskrivit hur en kilometerremsa var förbjudet att beträda närmast gränsen förutom den tiomannapostering de hade där framme och som avlöstes var tionde dygn.
Någon som vet mer om försvarslinjerna? Hur gick egentligen linjerna? Var Klarälven en del i någon linje? Var skulle motanfallen sättas in om tyskarna tog sig förbi Karlstad? Vilken roll hade Brattforsheden?

Min far och jag brukar tala om försvaret i just de nämnda trakterna. Han är nu 90 år och var som ung underofficer vid I 3 placerad vid gränsen mot Norge 1940. Sedermera blev han fortifikationsunderofficer vid Fo 52 och skaffade sig god kännedom om befästningarna i Värmland under perioden 1940-45.
Han påstår att det, bortsett från gränsbefästningarna, bara fanns två någorlunda rejäla befästningslinjer mot ett eventuellt tyskt angrepp genom Värmland.
Dels var det den s k Vaggelinjen mellan Gunnern och Glafsfjorden och sedan Vikeneställningen mellan Borgvik och södra delen av Fryken.
Den senare fick enligt min far en närmast mytisk betydelse hos de som låg vid gränsen, närmast en sorts Maginotlinje som skulle stoppa tyskarna om de någonsin skulle våga sig på ett anfall.

Om man i dag besöker t ex Borgvik så imponeras man över hur väl värn och bunkrar är placerade men det är inte lika imponerade att se att linjen saknar djup.

Det är alltid roligt att med min far besöka de här platserna och höra honom berätta om hur man upplevde situationen då.
Tyvärr är han en del av en utdöende generation.

[Tuchatjevskij]

Vad också jag läst, så hade värmland under kriget en främre och en bakre linje. Den bakre i höjd med Klarälven.

Kanske kan det i det större perspektivet varit så att Vaggelinjen vid Arvika var tänkt att utgöra bakre delen i gränsförsvaret medan linje två var Borgvik-Edarne-Torsby och linje tre Klarälvslinjen?

Totalt skall det ha funnits 120 skansar, 5500värn, 12 000 skyttevärn, 70 km förbindelsegångar och 77 km stridsvagnshinder i värmland.

[Stefan]

Ang 25 pansardivisionen.

Hur många strids-och och pansarvagnar hade den?

Jag menar, sent 1942 verkar den ha varit en ganska ordinär infanteri-division, förstärkt då med lite pansar och artilleri.

Och bara ett par tre månader senare är den en fullsmockad pansardivision.

Har det varit en total reorganisering inklusive massiv överföring av tung utrustning samt intensiv träning?

Eller bestod reorganiseringen mest av av namnändring dvs ändring av benämning? Och bara enstaka kompletteringar?

[Tuchatjevskij]

Ser att andra skrivit en del om den divisionen här på forumet och vet själv inte så mycket mer än att den förstärktes inför 1943 och att det medförde vår då ökade hotbild västerifrån. Det intressanta i dess anfallsplaner är ju att den skulle rinna ner norrifrån på båda sidor klarälven och på så sätt ta dess övergångar och vårt värmlandsförsvar i flanken. Har ej funnit spår at någon utbyggnad av klarälvslinjen utan den var nog en planlagd historia. De första två försvarslinjerna skulle ju kringgås med luftlandsättningar nv Karlstad.

[von Adler]

25. Panzer-division var aldrig någon riktig elitformation. Pansargrenadjärregmentena var nya, och stridsvagnsbeståndet bestod inte av några erfarna elittrupper. Följande stridsvagnar fanns i Norge sommaren 1943:

14x Pz II (i spaningsbataljonen)
62x Pz III
26x Pz IV
15x Pz 739(f) (Somua S-35)
40x Pz 734(f)/Pz 735(f) (Hotchkiss H-35/H-39)
15x StuG
10x SPW

Det är på intet sätt säkert att de franska vagnarna skulle ingå i 25. Panzer-division.

[Stefan Lundgren]

Sökte på fornminnesregistret och det finns en del faktiskt och tyvärr har jag ingen möjlighet just nu att titta igenom vilka som är förknipade med andra världskriget. Men jag förmodar att några av nedanstående skansar återanvändes t o m.

Stefan

Boda 6:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Dalby 751:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Dalby 752:1
Fästning/skans. Bevakningsobjekt.
Eda 7:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 10:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 13:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 13:2
Överförd. Ej kulturhistorisk lämning.
Eda 15:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 15:2
Minnesmärke. Övrig kulturhistorisk lämning.
Eda 16:1
Minnesmärke. Övrig kulturhistorisk lämning.
Eda 18:1
Minnesmärke. Övrig kulturhistorisk lämning.
Eda 18:2
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 19:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 33:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 51:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 154:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Eda 285:1
Fästning/skans. Bevakningsobjekt.
Fryksände 32:1
Fästning/skans. Uppgift om.
Fryksände 362
Fästning/skans. Övrig kulturhistorisk lämning.
Gräsmark 3:1
Plats med tradition. Övrig kulturhistorisk lämning.
Gräsmark 3:2
Plats med tradition. Övrig kulturhistorisk lämning.
Hagfors 21:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Holmedal 7:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Karlanda 17:1
Stridsvärn. Övrig kulturhistorisk lämning.
Kila 20:1
Fästning/skans. Övrig kulturhistorisk lämning.
Köla 225:1
Färdväg. Fast fornlämning.
Lekvattnet 8:1
Minnesmärke. Övrig kulturhistorisk lämning.
Lekvattnet 23:1
Obestämbar. Övrig kulturhistorisk lämning.
Lekvattnet 104:1
Fästning/skans. Fast fornlämning.
Ransäter 63:1
Fästning/skans. Uppgift om.
Stavnäs 149:1
Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt.
Stavnäs 150:1
Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt.
Stavnäs 151:1
Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt.
Stavnäs 163:1
Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt.
Stavnäs 164:1
Bytomt/gårdstomt. Bevakningsobjekt.
Södra Finnskoga 292:1
Lägenhetsbebyggelse. Övrig kulturhistorisk lämning.
Töcksmark 62:1
Stridsvärn. Övrig kulturhistorisk lämning.
Töcksmark 62:2
Fästning/skans. Uppgift om.
Töcksmark 90:1
Fästning/skans. Uppgift om.
Töcksmark 204
Fästning/skans. Övrig kulturhistorisk lämning.
Värmskog 10:1
Fossil åker. Fast fornlämning.
Värmskog 112:1
Fyndplats. Övrig kulturhistorisk lämning.
Östervallskog 119:1
Fästning/skans. Uppgift om.

Ett har jag iallafall hittat

RAÄ-nummer Fryksände 32:1
Lämningstyp Fästning/skans
Antal 1
Typ Ev. i beskrivning
Antikvarisk bedömning Uppgift om
Osäker position Ja
Osäker utbredning Ja
Kategorier Befästningsanläggningar
Typisk datering Nyare tid
Län Värmland
Kommun Torsby
Landskap Värmland
Socken Fryksände
Koordinater (N/E) 6670543 / 385658 (SWEREF 99 TM)
Koordinater (x/y) 6674252 / 1340918 (RT-90 2,5 gon V)
Koordinater (lat/long) N 60° 9' 20,79", E 12° 56' 24,47" (WGS84)
Beskrivning Skans, uppgift om. På platsen har tidigare funnits lämningar efteren skans. Genom grustäkt, väggenomdragning samt skyddsrum ochskyttevärn från Andra Världskriget är området söndergrävt ochinga lämningar av skans finns kvar. I grusbacken vid Skansen harpåträffats en kanonkula, enligt Fryksände förr och nu IV.
Terräng V-sluttande grusås.
Antikvarisk kommentar Inv. 16936. -- ATA dnr 1270/2, 2747/26 och 3068/26. ATA. --Fryksände förr och nu IV.
Skadestatus Ev. i beskrivning
Undersökningsstatus Ev. i beskrivning
Läge Uppgift om
Höjd över havet (min) 90
Höjd över havet (max) 95