Bodens fästning byggdes där den byggdes pga det var en järnvägsknut där alla järnvägar i övre norrland utom inlandsbanan sammanstrålade !
Det är extremt svårt att underhålla en offensiv söderut utan att ta järnvägarna. Innan lastbilar blev vanliga i princip omöjligt.
Fästningens uppgift var att skydda mobiliseringen och agera som bakre lås för kalixlinjen till och med kassernerna är byggda för att tåla beskutning! En flykttunnel från komendantens hus återupptäcktes på 90-talet. Så det är en blandning av gammalt och nytt kring förra sekelskiftet!
Fördelen och nackdelen med en modern utsprid fästning var att den krävde stora personella resurser. Kommendanten under vk2 hävdade att han behövde 40-50.000 man för att försvara fästningen men han fick nöja sig med 20.000.
Bodens Fästning
Re: Bodens Fästning
Ett av mina (många) minnesvärda museumsbesök var när jag var på Rödbergsfortet för si så där 5-6 år sedan. Att få se det som i min ungdom var landets absolut största hysch-hysch var intressant. Och man kan imponeras av de ingenjörer och arbetare som genomförde detta enorma bygge. Precis som man imponeras av Malmbanan, Kraftverken och så vidare som alla kommer från samma historiska period.
MEN - när det gäller fästningens militära betydelse så visade guiden på kartor och förklarade att den hade haft en avsevärd avskräckande betydelse även under WW2. På så sätt att den som ville besätta malmfälten och NordSverige måste också ta Bodens fästning. Och HUR stark den var rådde det delade meningar om. På Tysk sida bedömde man i vart fall att den var tillräckligt stark för att vinsterna inte skulle motivera kostnaderna. Så länge man fick den lösning man trots allt fick (malmfrakt över Luleå hamn samt transit av trupper och material till både NordNorge och Nordfronten.) Ryssarna å andra sidan var ju inte i närheten av att kunna erövra Nordområdena förrän i slutet av kriget och då var det inte aktuellt längre.
Konklusionen är att existensen av Bodens Fästning var ett gott argument för Tyska sidan att välja den lösning som det blev i stället för att offra okända krafter på ockupation. (Guiden nämnde att Tyska generalstaben räknade med 400.000 man och ett halvt år). Därmed var inte fästningen utan betydelse. Att den därefter skulle ha haft någon avgörande betydelse om det kalla kriget blivit varmt är en helt annan sak.
En liten kommentar till. I samband med byggnationen av Bodens Fästning så byggde man ju också järnvägen till Övre Norrland. Vilken genom Generalstabens ingripande kom att hamna flera mil in i landet och med stickbanor ut till de stora kuststäderna. Precis som Haparandabanan hamnade långt inne i land och till och med järnvägen Karungi- Haparanda hamnade i skogen ovanför bosättningen vid Tornedalen. Något som inte hade någon större betydelse förrän efter WW2 när massbilismen gjorde sitt intåg. Men som ändå ledit till försämrad konkurrenskraft för järnvägen. Medan Generalstabens motivering, att fienden inte skulle kunna bekämpa järnvägen med fartygsartilleri föll ganska snabbt. Dels byggde man bättre kanoner och dels var det någon som uppfann flyget. Men när järnvägen byggdes var även den en viktig del av Bodens Fästning. Därför att det var järnvägen som skulle frakta upp de stora mängderna med soldater från Stockholmstrakten när det blev mobilisering. Fästningen var alltså precis som nämns längre upp i tråden ett helt försvarssystem och inte bara några bergrum med kanoner.
MEN - när det gäller fästningens militära betydelse så visade guiden på kartor och förklarade att den hade haft en avsevärd avskräckande betydelse även under WW2. På så sätt att den som ville besätta malmfälten och NordSverige måste också ta Bodens fästning. Och HUR stark den var rådde det delade meningar om. På Tysk sida bedömde man i vart fall att den var tillräckligt stark för att vinsterna inte skulle motivera kostnaderna. Så länge man fick den lösning man trots allt fick (malmfrakt över Luleå hamn samt transit av trupper och material till både NordNorge och Nordfronten.) Ryssarna å andra sidan var ju inte i närheten av att kunna erövra Nordområdena förrän i slutet av kriget och då var det inte aktuellt längre.
Konklusionen är att existensen av Bodens Fästning var ett gott argument för Tyska sidan att välja den lösning som det blev i stället för att offra okända krafter på ockupation. (Guiden nämnde att Tyska generalstaben räknade med 400.000 man och ett halvt år). Därmed var inte fästningen utan betydelse. Att den därefter skulle ha haft någon avgörande betydelse om det kalla kriget blivit varmt är en helt annan sak.
En liten kommentar till. I samband med byggnationen av Bodens Fästning så byggde man ju också järnvägen till Övre Norrland. Vilken genom Generalstabens ingripande kom att hamna flera mil in i landet och med stickbanor ut till de stora kuststäderna. Precis som Haparandabanan hamnade långt inne i land och till och med järnvägen Karungi- Haparanda hamnade i skogen ovanför bosättningen vid Tornedalen. Något som inte hade någon större betydelse förrän efter WW2 när massbilismen gjorde sitt intåg. Men som ändå ledit till försämrad konkurrenskraft för järnvägen. Medan Generalstabens motivering, att fienden inte skulle kunna bekämpa järnvägen med fartygsartilleri föll ganska snabbt. Dels byggde man bättre kanoner och dels var det någon som uppfann flyget. Men när järnvägen byggdes var även den en viktig del av Bodens Fästning. Därför att det var järnvägen som skulle frakta upp de stora mängderna med soldater från Stockholmstrakten när det blev mobilisering. Fästningen var alltså precis som nämns längre upp i tråden ett helt försvarssystem och inte bara några bergrum med kanoner.