Som redan noterats ovan så var det väl en vanligare effekt att vissa företag fick rejäla uppsving som leverantörer till tyska krigsmakten och att det var något som man kunde dra nytta av också efter kriget. Eftersom de exempel som dyker upp spontant i mitt huvud hamnade i östblocket och nationaliserades så är de inget vidare, men jag gissar att det kan ha funnits en rad industrier i länder som Belgien och Frankrike som blev hjälpta till en ledande position av förhållandena under kriget.
/ Probstner
Byggde tyskarna upp infrastruktur i dom ockuperade länderna
-
Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Tysklande gjorde vad jag vet förvånansvärt lite för infrastrukturen i de ockuperade områdena. Det mesta handlade om att utnyttja existerande infrastruktur, och vid behov (exempelvis efter bombningar) återuppbygga den. Några storskaliga insatser liknande dem som vi såg i Tyskland på 30-talet, med motorvägs- och järnvägsbyggen, skedde aldrig, troligtvis därför att kriget i sig krävde större delen av tysklands resurer.
Däremot gjorde Tyskland väldiga insatser vad gäller försvarsanläggningar i de ockuperade områdena. Likaså ska man inte heller glömma de koncentrationsläger, med tillhörande slavfabriker som uppfördes framför allt på ockuperade områden i öst. Men inget av detta vill jag hävda kan kallas nybyggnation av infrastruktur.
Huruvida Tyskland bidrog till storskaligt byggande av infrastruktur i länder som var bundsförvanter under kriget, låter jag vara osagt. Men troligt är att exempelvis Rumänien med sina oljetillgångar kan ha känt av tysk investeringsvilja i rumänsk infrastruktur.
Nämnas bör att även om Tyskland hade påbörjat stora byggnationer av infrastrukur på ockuperade områden, så är det tveksamt om dessa hade kunnat fullföljas med tanke på den korta tid områdena faktiskt var ockuperade.
Däremot gjorde Tyskland väldiga insatser vad gäller försvarsanläggningar i de ockuperade områdena. Likaså ska man inte heller glömma de koncentrationsläger, med tillhörande slavfabriker som uppfördes framför allt på ockuperade områden i öst. Men inget av detta vill jag hävda kan kallas nybyggnation av infrastruktur.
Huruvida Tyskland bidrog till storskaligt byggande av infrastruktur i länder som var bundsförvanter under kriget, låter jag vara osagt. Men troligt är att exempelvis Rumänien med sina oljetillgångar kan ha känt av tysk investeringsvilja i rumänsk infrastruktur.
Nämnas bör att även om Tyskland hade påbörjat stora byggnationer av infrastrukur på ockuperade områden, så är det tveksamt om dessa hade kunnat fullföljas med tanke på den korta tid områdena faktiskt var ockuperade.
Ha överseende med att jag inte är någon järnvägsexpert, men vore det inte enklare att bredda hjulbredden på tågen ist för att lägga helt ny räls? Särskillt med tanke på att det är ganska vida sträckor vi snackar nu.Belisarius skrev:*host* Bredare spårvidd. Ryssland har/hade 1524 mm, medan Tyskland/Polen har normalspår, 1435 mm.Ankdamm skrev:Det byggdes väl en del järnvägar i Sovjetunionen (bl a därför att det sovjetiska järnvägsnätet hade en smalare spårvidd), men tyskarna förstörde det mesta när de retirerade.
Jeg må ta til motmæle litt her. Det ville overraske 99% av de gjenlevende fra krigen å høre at de fikk så god lønn under krigen, ikke minst siden de færreste av dem hadde nok mat til å unngå symptomer på underernæring.Stefan skrev:OK, så vad hade tyskarna åstadkommit?
Högertrafik i Tjeckien.
Stadsarkivet samt kurslokaler i Trondheim.
+ vissa järnvägar i Norge och norra Finland som är mycket användbara även för civilt bruk.
Ok, låt oss vara rättvisa och hålla detta nazisterna till godo även om ingen av dem var genomfört med tanke på lokalbefolkningens bästa.
Norrmännen fick mycket goda löner under perioden.
Du snakker formodentlig om Festung Norwegen-arbeidene, som er et skammens kapittel, med 20 000 døde krigsfanger i tvangsarbeid og en håndfull entreprenører som senere ble utpekt som kollaboratører og krigsprofitører.
Jeg forstår ikke med hvilken logikk du mener vi skal holde dette nazistene til gode.
Jag vet visserligen inget om Norge, men allt vad jag läst och hört om Protektoratet under kriget pekar på att tyskarna åtminstone där var mycket måna om arbetarnas löner, arbetsvillkor och sociala förmåner. Ett känt exempel är Škodaverken i Pilsen där arbetarna bl a varje lördag bjöds på buffé och öl samt underhållning med landets hetaste dansorkestrar. Det var en fördel för produktionskvaliteten att kunna använda inhemsk, avlönad arbetskraft istället för slavarbetare. Minns inte var jag har läst det, men industriproduktionen lär ha funkat bättre i Protektoretet än i Tyskland (färre sabotage bl a).
Nota bene att detta inte är ett försvar för tysk ockupation och terror, endast ett exempel på att tyskarna i vissa områden hade en annan syn på arbetskraftens utnyttjande än i t ex frodehs exempel från Norge.
/ Probstner
Nota bene att detta inte är ett försvar för tysk ockupation och terror, endast ett exempel på att tyskarna i vissa områden hade en annan syn på arbetskraftens utnyttjande än i t ex frodehs exempel från Norge.
/ Probstner
En fundering jag haft angående järnvägarna i Sovjet är varför tyskland inte tog fram s.k. hybridtåg som kunde gå både på smala och breda spår. Vad jag vet så fanns sådan teknik tillgänglig, men implementerades aldrig.
En annan fundering jag haft är huruvida de bredare spåren medförde möjligheter till större transporter i tonage, och huruvida detta kan ha varit till fördel för Sovjet....exmpelvis möjlighet att förflytta förband och få fram utrustning i större kvantiteter till fronten.
En annan fundering jag haft är huruvida de bredare spåren medförde möjligheter till större transporter i tonage, och huruvida detta kan ha varit till fördel för Sovjet....exmpelvis möjlighet att förflytta förband och få fram utrustning i större kvantiteter till fronten.