Äkta socialism i tysk propaganda

[pandersson2]

Här finns en lettisk avhandling av Kaspars Zellis om den tyska propagandan i Lettland under kriget. Tyvärr inga bilder. Har inte sett något om socialism direkt, mest om hur propagandan var organiserad samt hur man gått tillväga för att måla upp en bild av judendomen-bolsjevismen som ett hot. Kapitel om hur propagandan riktats för att få råvaror till tysk industri samt utnyttjande av jordbruket. Han har även skrivit en bok på samma tema.

https://luis.lu.lv/pls/pub/luj.fprnt?l= ... is2011.pdf

[Davian]

Jag ser att vi hamnar i begreppsförvirring igen.

Begreppet socialism är bra mycket äldre än marx och lenin, det fanns långt före dem och hade helt andra betydelser. Det finns en arsenal av olika varianter av socialism. Idag säger man "socialism" när man egentligen menar "den vetenskapliga socialismen" som är väsensskild mot tex nationalsocialism, bondesocialism, gillessocialism, borgerlig socialism.

Alltså: För att undvika förvirring kan ni läsa Nationalsocialism och Marxism istället för att sätta likheter mellan socialism och marxism och nazism. För de enda likheterna är att de är en socialistisk ideologi.

Precis som kristdemokraterna, socialdemokraterna, sverigedemokraterna, liberaldemokraterna, ny demokrati inte är samma sak bara för de råkar heta demokrater och stödja parlamentarismen som princip är inte nationalsocialism och vetenskaplig socialism (marxism) inte något som har med varandra att göra.

[pandersson2]

Davian,

det är väl ingen här som gjort likhetstecken mellan olika typer av socialism. Jag startade tråden för att jag tyckte det var intressant att Tyskland i Lettland velat framställa sig som försvarare av äkta socialism till skillnad från bolsjevismen och plutokratin. Det som jag undrade över var om det var lokalt eller mer utbrett till andra områden som var ockuperade. Att nationalsocialismen i Tyskland inte framställde sig som likställd med bolsjevismen (använder inte kommunismen då det i tysk propaganda väl enbart kallas bolsjevism och handlar enbart om den sovjetiska varianten). Tyskland ville tydligen framställa sig som goda socialister i Baltikum, och det finns även liknande exempel från andra länder. Propaganda för socialism ser jag som främst riktat mot arbetare och därför kunde jag tänka mig en skillnad i propagandan beroende på hur man från tyskt håll såg befolkningen, som relativt jämställda tyskar eller som ett underlydande folk. Finns det även exempel på andra ismer som utnyttjats i propagandan? Ville man t.ex. framstå som liberaler, kapitalister, konservativa, kristna, fascistiska eller som deras motpol i propagandan?


Att NSDAP såg sig själva som socialister ser jag inte som kontroversiellt. Att dagens socialister inte ser dem som socialister är inte heller det kontroversiellt.

[PeterE]

Jag instämmer, panandersson2, jag har inte heller uppfattat det som om någon satt likhetstecken mellan olika typer av socialism. Det står ju också "äkta socialism" i rubriken.

[Davian]

Vi har snuddat vid det ett par gånger i tråden. Jag skrev det mest i preventivt syfte för det brukar ofta hamna i "Nazism och kommunism är samma sak! för de kallar sig socialister båda två" när just nationalsocialism diskuteras i anslutning till tex Sovjetunionen.

[Davian]

För övrigt är Strasserism bra mycket mer socialistiskt än hitlerism. Det är mer fokus på välfärdsstat än expansion så att säga. Svensk socialdemokrati från 20-talet och Strasserism har många likheter i det praktiska politiska arbetet om än inte teoretiskt.

[LasseMaja]

Kan man kanske säga att tilltron till ett likriktat kollektivs förmåga att lösa nationella problem var stark både till vänster och höger, en gemenskap som genomsyras av järnhård vilja och disciplin i en gemensam och ödesmättad kamp mot det onda?

Ja, både till höger, vänster men även mitten. Mellankrigstiden innebar en starkare tro på statens förmåga hos alla politiska system. Även liberaler i västvärlden omvärderade sin omvärldsanalys i takt med att Keynesianism och socialliberalism växte sig starka efter Wall Street-krachen. Ser man hur de västliga demokratierna framställe sig under världskrigen så är det också fråga om en ödesmättad kamp mot det onda.

Hotet från vänstern byggde i huvudsak på två farhågor, upplösningen av nationalstaten och avskaffandet av den privata äganderätten. Något som var otänkbart både för fascister, liberaler och konservativa. Välfärdsstaten blev det koncept som användes för att neutralisera hotet från vänster. Först praktiserat av socialkonservativa i Storbritannien och Tyskland i slutet på 1800-talet, men det spreds senare till även liberaler och olika former av högerextremism/fascism. Slutligen anammar även den socialdemokratin konceptet, men med den viktiga skillnaden att man ser välfärdsstaten som ett steg på vägen mot det socialistiska samhället.

[LasseMaja]

Kan man kanske säga att tilltron till ett likriktat kollektivs förmåga att lösa nationella problem var stark både till vänster och höger, en gemenskap som genomsyras av järnhård vilja och disciplin i en gemensam och ödesmättad kamp mot det onda?

Ja, både till höger, vänster men även mitten. Mellankrigstiden innebar en starkare tro på statens förmåga hos alla politiska system. Även liberaler i västvärlden omvärderade sin omvärldsanalys i takt med att Keynesianism och socialliberalism växte sig starka efter Wall Street-krachen. Ser man hur de västliga demokratierna framställe sig under världskrigen så är det också fråga om en ödesmättad kamp mot det onda.

Hotet från vänstern byggde i huvudsak på två farhågor, upplösningen av nationalstaten och avskaffandet av den privata äganderätten. Något som var otänkbart både för fascister, liberaler och konservativa. Välfärdsstaten blev det koncept som användes för att neutralisera hotet från vänster. Först praktiserat av socialkonservativa i Storbritannien och Tyskland i slutet på 1800-talet, men det spreds senare till även liberaler och olika former av högerextremism/fascism. Slutligen anammar även socialdemokratin konceptet, men med den viktiga skillnaden att man ser välfärdsstaten som ett steg på vägen mot det socialistiska samhället.