Gick igenom kronologin för ww2 och hittade något jag aldrig hört talas om förut:
25/8 Brittiska och sovjetiska trupper invaderar Iran.
16/9 Brittiska och sovjetiska trupper ockuperar Iran.
Varför?
/Johan
Sovjet/Storbritannien invaderar Iran
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Sovjet ockuperade norra Iran Förenade Konungadömet södra.Johan Elisson skrev:Varför?
Jag har för mig att Sovjet hade en viktig försörjningslinje genom Iran från iranska hamnar vid Persiska viken till sovjetiska gränsen. Annars så är det mkt riktigt olja som Mr S påpekar. Tyskarna avancerade mot Kaukasus i sin jakt på olja. Iran gränsar till de oljefälten, om jag kan min geografi så ligger väl Irans oljefält i söder vid viken så Britternas ockupation är ganska uppenbar. Någon kanske kan gräva fram statistik som visar hur stor Konungadömets beroende av Iransk olja var vid denna tiden.
Någon kanske vet om det var en tyskvänlig shah vid denna tiden också?
MVH
/Johan
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Hej!
Shah Reza Pahlavi var tyskvänlig, men knappast militärt stark. Man kan väl närmast jämföra honom med Ataturk. Han störtades 1941 och hans minderårige son sattes på tronen. Denne känner vi som den shah som störtades 1979 ch iranierna som "den amerikanske shahen", vars torterande och förföljande av oliktänkande var horribel.
Blå Tåget:
"För att Sovjet under kriget skull få en oljekran,
lät man alliansens styrkor ockupera Iran"
Sums it up...
Mvh Petter
Shah Reza Pahlavi var tyskvänlig, men knappast militärt stark. Man kan väl närmast jämföra honom med Ataturk. Han störtades 1941 och hans minderårige son sattes på tronen. Denne känner vi som den shah som störtades 1979 ch iranierna som "den amerikanske shahen", vars torterande och förföljande av oliktänkande var horribel.
Blå Tåget:
"För att Sovjet under kriget skull få en oljekran,
lät man alliansens styrkor ockupera Iran"
Sums it up...
Mvh Petter
Den 16 september 1941 abdikerade Shah Reza Pahlavi. När det kommer till militärt motstånd så måste det varit väldigt vekt med tanke på de 3 veckorna till ockupationen var ett faktum och Iran's geografi.Johan Elisson skrev:Tack! En till fråga, det tog några dagar innan Iran var ockuperat, berodde det på att landet är så stort eller gjorde de något nämnvärdt motstånd?
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Hej!
Mvh Petter, som skall hålla sig till ämnet
Nej, givetvis inte. Studerar man Irans poltiska system ser man dock att möjligheten för den enskilde iraniern att i någon mån demokratiskt påverka politiken ökade med revolutionen, och efter den skäggiges död. Precis som du säger är dock mänskliga rättigheter inte något Iran prioriterar... Men den debatten bör inte föras i denna tråd.Och respekten för de mänskliga rättigheterna blev förstås bättre under Khomeni?
Mvh Petter, som skall hålla sig till ämnet
Senast redigerad av 1 Gutekrigaren, redigerad totalt 2 gånger.
-
Andreas Wien
- Medlem
- Inlägg: 758
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
- Ort: Wien, Österrike
Alla,
Det är helt klart att Persien kom att vara en viktig bricka i stormakternas intressesfärer. Tyskland försökte ju redan i början av 1900-talet att fa ett grepp om Orienten, men detta gick om intet när Tyskland förlorade det 1:a vk samtidigt som Storbritannien stärkte sin ställning i hela världen.
En ny dynasti kom dock att uppsta i Persien med Riza shahs makttillträde 1925. Hitlers maktövertagande 1933 ledde till vissa förändringar i Persiens och Riza shahs politik. Denne man beundrade den italienska fascismen och den tyska nationalsocialismen och styrde nu, politiskt sett, in sitt land pa en mer diktatorisk bana. Detta ledde till att det tyska inflytandet i Persien kom att öka kraftigt efter 1933. Riza shahs beuneundran till de europeiska dikturerna ökade ytterliggare efter det att det 2:a vk hade börjat och speciellt efter Frankrikes fall 1940. Det persiska folket sag upp till de segerrika axelmakterna och även om de officiellt hade förklarat att vara neutrala i konflikten., sa utgjorde de en oroshärd för det brittiska imperiet.
I de tyska högkvarteret hade man helt klart för sig vilken viktig roll Persien spelade. I Hitlers direktiv nummer 32, utfärdat den 11 juni 1941, sa klargjorde Hitler att man skulle använda Persien i strategin mot Storbritannien. Enligt Halders dagböcker sa hade Hitler även planer pa att inta Afganistan och detta skulle ske direkt efter det att „Operation Barabarossa“ hade avslutats. Hitler hade ocksa redan innan „Opertion Barbarossa“ byggt upp ett omfattande spionnät i Persien för att sammla informationer om det analkandet fälttaget i öster.
Det tyska anfallet mot Sovjetunionen ledde ganska raskt till att Storbritannien och Sovjetunionen kom överens om att öppna transportvägar mellan länderna. Framförallt genom Persien. I Winston Churchills memoarer kann man bla läsa att “Det var nödvändigt att tillföra Sovjetunionen krigsmatriel och varor av alla de slag och det fanns stora problem som var förknippade med ishavsvägen“. Detta ledde, som sagt, till att dessa tva länder kom fram till ett avtal till förbindelser via Persien.
I augusti 1941 ryckte brittiska och sovjetiska trupper in i Persien. Persien skulle delas upp i tva zoner, dvs en brittisk och en Sovjetisk. Britterna skulle ryckla in fran väster, dvs fran Irak och de sovjetiska trupperna fran norr. Det fanns dock vissa „problem“. De sovjetiska trupperna var pa väg mot Hamadan och Sinneh, trots att dessa städer skulle ligga pa „brittiskt omrade“. Britterna visste att de sovjetiska trupperna inte skulle lämmna tillbaka dessa tva centralperiska städer om de sovjetiska trupperna väl en gang hade besatt dessa. En kapplöpning började och de sovjetiska trupperna drog till sist de kortare straet, vilket draskt ledde till ett spännt läge mella dessa „allierade“. Enligt den engelske fältmarskakem Slim sa var det inget tvivel om att Stalin ville besätta dessa städer.
Efter det att Sovjetunionens och Storbritanniens hade marcherat in i Persien tvingades Riza shah att avga och hans son Riza fick ta över makten.
Efter Pearl Habour och USAs inträde i kriget, sa ökade Persiens viktiga läge i Orienten. Under 1942 ryckte Rommel snabbt österut i Afrika och i Kaukasus ryckte de tyska trupperna söderut. Hitlers planer för Orienten blev alltmer detaljerade. Hitler började utarbeta planer pa att intaga Persien och Indien. Mycket tack vare att dessa länder lag i den „kniptang“ som bildades mellan Rommels Afrikakar och och de „södra“ tyska armeérna i Kaukasus. De tyska planerna var att avancera genom Persien till Indiens nordgräns. Kontakter och samtal mellan den indiske revolutionsledaren Chandra Bose och Hitler inleddes i Berlin.
Den tyska inmarchen skulle troligen ha gatt efter linien Baku-Lenkoran-Astara. Tyska falmskärmstrupper skulle samverka med de persiska motstandsgrupperna mot de brittiska och sovjetiska besittarna. Denna plan skulle kunna ga at genomföra eftersom det under denna tid fanns en uppsjö av missnöjda persiska grupper mot den brittiska och sovjetiska ockupationsmakterna. Vidare fanns det även en armensk undergroundsorganisation som var intresserade av att „fa“ ett självständigt Armenien, ifall om Sovjetunionen drog sig tillbka fran Kaukasus, i utbyte mot stridshandlingar pa den tyska sidan mot Sovjetunioen.
Men, efter det att Rommel hade slagits till baka i El Alamin den 23:e oktober 1942, sa fick sig de persiska och tyska drömmarna om ett Persien en rejäl knäck. Det blev ju inte heller direkt bättre när de allierade landsteg i Marocko den 8:e november. Efter det att tyskara även hade förlorat inisativet pa östfronten, speciellt efter Stalingrad den 2:a februari 1943, sa var det för den tyska generlstaben bara att glömma dessa planer för Orienten. Engelsmännen började nu att rensa upp i Persien efter tyskvänliga grupperingar och tyska spioner.
Det tyska högkvarteret gav dock inte helt upp Persien. Himmler och Dr Kaltenbrunner arbetade ut ett nytt programm för landet i fraga och som sedan skulle verkställas under varen 1943. Följande var planen: Tyska fallskärmstrupper skulle landsättas i Irak, Syrien, Palestina och Persien. Dessa skulle sedan sla till mot oljefält, järnvägsförbindelser och flygfält och försöka orsaka sa mycket skada som möjligt för de allierade, dvs utöva en viss typ av gerillagrigförning.
Mannen som som skulle leda operationen var inte mindre än Otto Skorzeny.
I med att tyskarnas krig gick sämmre, sa avskred man tillslut helt planerna med Orienten.
Britterna slöt sedan „fred“ med den persiske upprorsledaren Nasr Kahn, efterdet han insett att Tysklnad skulle komma att förlora kriget.
Funderingar?
Mvh Andreas Wien
Det är helt klart att Persien kom att vara en viktig bricka i stormakternas intressesfärer. Tyskland försökte ju redan i början av 1900-talet att fa ett grepp om Orienten, men detta gick om intet när Tyskland förlorade det 1:a vk samtidigt som Storbritannien stärkte sin ställning i hela världen.
En ny dynasti kom dock att uppsta i Persien med Riza shahs makttillträde 1925. Hitlers maktövertagande 1933 ledde till vissa förändringar i Persiens och Riza shahs politik. Denne man beundrade den italienska fascismen och den tyska nationalsocialismen och styrde nu, politiskt sett, in sitt land pa en mer diktatorisk bana. Detta ledde till att det tyska inflytandet i Persien kom att öka kraftigt efter 1933. Riza shahs beuneundran till de europeiska dikturerna ökade ytterliggare efter det att det 2:a vk hade börjat och speciellt efter Frankrikes fall 1940. Det persiska folket sag upp till de segerrika axelmakterna och även om de officiellt hade förklarat att vara neutrala i konflikten., sa utgjorde de en oroshärd för det brittiska imperiet.
I de tyska högkvarteret hade man helt klart för sig vilken viktig roll Persien spelade. I Hitlers direktiv nummer 32, utfärdat den 11 juni 1941, sa klargjorde Hitler att man skulle använda Persien i strategin mot Storbritannien. Enligt Halders dagböcker sa hade Hitler även planer pa att inta Afganistan och detta skulle ske direkt efter det att „Operation Barabarossa“ hade avslutats. Hitler hade ocksa redan innan „Opertion Barbarossa“ byggt upp ett omfattande spionnät i Persien för att sammla informationer om det analkandet fälttaget i öster.
Det tyska anfallet mot Sovjetunionen ledde ganska raskt till att Storbritannien och Sovjetunionen kom överens om att öppna transportvägar mellan länderna. Framförallt genom Persien. I Winston Churchills memoarer kann man bla läsa att “Det var nödvändigt att tillföra Sovjetunionen krigsmatriel och varor av alla de slag och det fanns stora problem som var förknippade med ishavsvägen“. Detta ledde, som sagt, till att dessa tva länder kom fram till ett avtal till förbindelser via Persien.
I augusti 1941 ryckte brittiska och sovjetiska trupper in i Persien. Persien skulle delas upp i tva zoner, dvs en brittisk och en Sovjetisk. Britterna skulle ryckla in fran väster, dvs fran Irak och de sovjetiska trupperna fran norr. Det fanns dock vissa „problem“. De sovjetiska trupperna var pa väg mot Hamadan och Sinneh, trots att dessa städer skulle ligga pa „brittiskt omrade“. Britterna visste att de sovjetiska trupperna inte skulle lämmna tillbaka dessa tva centralperiska städer om de sovjetiska trupperna väl en gang hade besatt dessa. En kapplöpning började och de sovjetiska trupperna drog till sist de kortare straet, vilket draskt ledde till ett spännt läge mella dessa „allierade“. Enligt den engelske fältmarskakem Slim sa var det inget tvivel om att Stalin ville besätta dessa städer.
Efter det att Sovjetunionens och Storbritanniens hade marcherat in i Persien tvingades Riza shah att avga och hans son Riza fick ta över makten.
Efter Pearl Habour och USAs inträde i kriget, sa ökade Persiens viktiga läge i Orienten. Under 1942 ryckte Rommel snabbt österut i Afrika och i Kaukasus ryckte de tyska trupperna söderut. Hitlers planer för Orienten blev alltmer detaljerade. Hitler började utarbeta planer pa att intaga Persien och Indien. Mycket tack vare att dessa länder lag i den „kniptang“ som bildades mellan Rommels Afrikakar och och de „södra“ tyska armeérna i Kaukasus. De tyska planerna var att avancera genom Persien till Indiens nordgräns. Kontakter och samtal mellan den indiske revolutionsledaren Chandra Bose och Hitler inleddes i Berlin.
Den tyska inmarchen skulle troligen ha gatt efter linien Baku-Lenkoran-Astara. Tyska falmskärmstrupper skulle samverka med de persiska motstandsgrupperna mot de brittiska och sovjetiska besittarna. Denna plan skulle kunna ga at genomföra eftersom det under denna tid fanns en uppsjö av missnöjda persiska grupper mot den brittiska och sovjetiska ockupationsmakterna. Vidare fanns det även en armensk undergroundsorganisation som var intresserade av att „fa“ ett självständigt Armenien, ifall om Sovjetunionen drog sig tillbka fran Kaukasus, i utbyte mot stridshandlingar pa den tyska sidan mot Sovjetunioen.
Men, efter det att Rommel hade slagits till baka i El Alamin den 23:e oktober 1942, sa fick sig de persiska och tyska drömmarna om ett Persien en rejäl knäck. Det blev ju inte heller direkt bättre när de allierade landsteg i Marocko den 8:e november. Efter det att tyskara även hade förlorat inisativet pa östfronten, speciellt efter Stalingrad den 2:a februari 1943, sa var det för den tyska generlstaben bara att glömma dessa planer för Orienten. Engelsmännen började nu att rensa upp i Persien efter tyskvänliga grupperingar och tyska spioner.
Det tyska högkvarteret gav dock inte helt upp Persien. Himmler och Dr Kaltenbrunner arbetade ut ett nytt programm för landet i fraga och som sedan skulle verkställas under varen 1943. Följande var planen: Tyska fallskärmstrupper skulle landsättas i Irak, Syrien, Palestina och Persien. Dessa skulle sedan sla till mot oljefält, järnvägsförbindelser och flygfält och försöka orsaka sa mycket skada som möjligt för de allierade, dvs utöva en viss typ av gerillagrigförning.
Mannen som som skulle leda operationen var inte mindre än Otto Skorzeny.
I med att tyskarnas krig gick sämmre, sa avskred man tillslut helt planerna med Orienten.
Britterna slöt sedan „fred“ med den persiske upprorsledaren Nasr Kahn, efterdet han insett att Tysklnad skulle komma att förlora kriget.
Funderingar?
Mvh Andreas Wien
Andreas, måste säga att jag saknat dina långa redogörelser. 
Många, måste nog även inräkna mig själv, vill försöka få så många inlägg som möjligt - kvantiteten har blivit viktigare än kvaliteten.
JAPP!
Var verkligen Hitler och de andra höjdarna i det tredjeriket sugna på att använda sina fallskärmstrupper till storskaliga luftburnaoperationer, efter den kostsamma segern vid Kreta?
Kurt Student brukade ju kalla Operation Merkur: "graven för det tyska fallskärmstrupperna", och Hitler blev ju alldeles bestört efter att han fick reda på förlusterna och beordrade att hans fallskärmstrupper hädanefter bara skulle användas som marktrupper. Fallskärmstrupperna kom ju också i huvudsak att användas som marktrupper efter Kreta, även om de användes lufburet i några mindre operationer, speciellt i slutet av kriget. Hade man alltså trots detta planerat en ny luftburen operation? (tyskarna hade väl lagt ner planerade luftburna operationer av både Malta och Cypern, efter "misslyckandet" vid Kreta.)
Det skulle vara intressant att också få reda på hur många män som de hade tänkt sig skulle ingå i den luftburna operationen.
Hoppas du förstår min fundering!
MVH
Adde
Många, måste nog även inräkna mig själv, vill försöka få så många inlägg som möjligt - kvantiteten har blivit viktigare än kvaliteten.Funderingar?Andreas Wien skrev:
...Den tyska inmarchen skulle troligen ha gatt efter linien Baku-Lenkoran-Astara. Tyska falmskärmstrupper skulle samverka med de persiska motstandsgrupperna mot de brittiska och sovjetiska besittarna. Denna plan skulle kunna ga at genomföra eftersom det under denna tid fanns en uppsjö av missnöjda persiska grupper mot den brittiska och sovjetiska ockupationsmakterna. Vidare fanns det även en armensk undergroundsorganisation som var intresserade av att „fa“ ett självständigt Armenien, ifall om Sovjetunionen drog sig tillbka fran Kaukasus, i utbyte mot stridshandlingar pa den tyska sidan mot Sovjetunioen...
...Det tyska högkvarteret gav dock inte helt upp Persien. Himmler och Dr Kaltenbrunner arbetade ut ett nytt programm för landet i fraga och som sedan skulle verkställas under varen 1943. Följande var planen: Tyska fallskärmstrupper skulle landsättas i Irak, Syrien, Palestina och Persien. Dessa skulle sedan sla till mot oljefält, järnvägsförbindelser och flygfält och försöka orsaka sa mycket skada som möjligt för de allierade, dvs utöva en viss typ av gerillagrigförning.
JAPP!
Var verkligen Hitler och de andra höjdarna i det tredjeriket sugna på att använda sina fallskärmstrupper till storskaliga luftburnaoperationer, efter den kostsamma segern vid Kreta?
Kurt Student brukade ju kalla Operation Merkur: "graven för det tyska fallskärmstrupperna", och Hitler blev ju alldeles bestört efter att han fick reda på förlusterna och beordrade att hans fallskärmstrupper hädanefter bara skulle användas som marktrupper. Fallskärmstrupperna kom ju också i huvudsak att användas som marktrupper efter Kreta, även om de användes lufburet i några mindre operationer, speciellt i slutet av kriget. Hade man alltså trots detta planerat en ny luftburen operation? (tyskarna hade väl lagt ner planerade luftburna operationer av både Malta och Cypern, efter "misslyckandet" vid Kreta.)
Det skulle vara intressant att också få reda på hur många män som de hade tänkt sig skulle ingå i den luftburna operationen.
Hoppas du förstår min fundering!
MVH
Adde
-
Andreas Wien
- Medlem
- Inlägg: 758
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
- Ort: Wien, Österrike
Adde M,
För mig är det kvaliteten som räknas pa inläggen. Jag har för övrigt redan ca 400 st pa det "gamla forat"
En bra fundering kom du med. Jag vet inte exakt hur den tyska militärledningen ställde sig till en eventuell luftlandsättning i Persien och omnejd. Men, det var inte fragan om ett angrepp eller en invasion som det var vid Kreta, utan nedsläppande av grupper av fallskärmsjägare som skulle pabörja ett gerillakrig i tysthet med lokala klaner mot britterna och sovjeterna.
Otto Skorzeny skrev detta i sina memoarer "Hemliga uppdrag" angaende Himmlers plan varen 1943:
Ett tjugotal man ur min specialskola, som min blivande militära enhet kallades, hölls sedan manader tillbaka pa med att, under ledning av perser, lära sig landets sprak. Inom varje grupp fanns ocksa en persier, som själv skulle deltaga i aktionen. Utrustningen var likadels färdig, sa att man nu egentligenendast hade att vänta pa tecknet officer, som i hemlighet befann sig i Teheran.
Det later, som sagt, mer som sabotagegrupper som skall ställa till sa mycket skada som möjligt än ett regelrät anfall där fienden sitter och väntar pa en och prickar den ena efter den andra som kommer neddalande fran luften. Täcknamnet för denna operation var för övrigt "Franz".
Mvh Andreas Wien[/url]
För mig är det kvaliteten som räknas pa inläggen. Jag har för övrigt redan ca 400 st pa det "gamla forat"
En bra fundering kom du med. Jag vet inte exakt hur den tyska militärledningen ställde sig till en eventuell luftlandsättning i Persien och omnejd. Men, det var inte fragan om ett angrepp eller en invasion som det var vid Kreta, utan nedsläppande av grupper av fallskärmsjägare som skulle pabörja ett gerillakrig i tysthet med lokala klaner mot britterna och sovjeterna.
Otto Skorzeny skrev detta i sina memoarer "Hemliga uppdrag" angaende Himmlers plan varen 1943:
Ett tjugotal man ur min specialskola, som min blivande militära enhet kallades, hölls sedan manader tillbaka pa med att, under ledning av perser, lära sig landets sprak. Inom varje grupp fanns ocksa en persier, som själv skulle deltaga i aktionen. Utrustningen var likadels färdig, sa att man nu egentligenendast hade att vänta pa tecknet officer, som i hemlighet befann sig i Teheran.
Det later, som sagt, mer som sabotagegrupper som skall ställa till sa mycket skada som möjligt än ett regelrät anfall där fienden sitter och väntar pa en och prickar den ena efter den andra som kommer neddalande fran luften. Täcknamnet för denna operation var för övrigt "Franz".
Mvh Andreas Wien[/url]
-
Per Andersson
- Medlem
- Inlägg: 1186
- Blev medlem: 24 mars 2002, 21:51
- Ort: Stockholm
Jag har för mig att Winnie nämner i sina memoarer att han innan den gemensama ockupationen var orolig att tyska fallskärmsjägare skulle landsättas i större formationer för att kuppa till sig makten i Persien.Andreas Wien skrev: Den tyska inmarchen skulle troligen ha gatt efter linien Baku-Lenkoran-Astara. Tyska falmskärmstrupper skulle samverka med de persiska motstandsgrupperna mot de brittiska och sovjetiska besittarna. Denna plan skulle kunna ga at genomföra eftersom det under denna tid fanns en uppsjö av missnöjda persiska grupper mot den brittiska och sovjetiska ockupationsmakterna.
Då det sedemera blev klart att det tyska fallskärmsförband som grundligt revs upp på Kreta var det tyska fallskärmsförbandet så såg han detta som en enorm bortkastad möjlighet av tyskarna.
Okej, förstod det först som att Fallskärmsoperationen skulle vara större. Tack för att du klargjorde det för mig.Andreas Wien skrev:
En bra fundering kom du med. Jag vet inte exakt hur den tyska militärledningen ställde sig till en eventuell luftlandsättning i Persien och omnejd. Men, det var inte fragan om ett angrepp eller en invasion som det var vid Kreta, utan nedsläppande av grupper av fallskärmsjägare som skulle pabörja ett gerillakrig i tysthet med lokala klaner mot britterna och sovjeterna.
Otto Skorzeny skrev detta i sina memoarer "Hemliga uppdrag" angaende Himmlers plan varen 1943:
Ett tjugotal man ur min specialskola, som min blivande militära enhet kallades, hölls sedan manader tillbaka pa med att, under ledning av perser, lära sig landets sprak. Inom varje grupp fanns ocksa en persier, som själv skulle deltaga i aktionen. Utrustningen var likadels färdig, sa att man nu egentligenendast hade att vänta pa tecknet officer, som i hemlighet befann sig i Teheran.
Det later, som sagt, mer som sabotagegrupper som skall ställa till sa mycket skada som möjligt än ett regelrät anfall där fienden sitter och väntar pa en och prickar den ena efter den andra som kommer neddalande fran luften. Täcknamnet för denna operation var för övrigt "Franz".
[/url]
Andreas, jag vill inte verka petig eller så, men det där sista du skrev om att det bara är att skjuta ner de fallskärmsjägare som kommer neddalande från luften, är inte så lätt och självklart som man tror.
Ett litet ex. från boken Storming Eagles av James Lucas sid 53 (Kreta-delen)
"Australian stories of hundreds of German parachutists being shot during their descent are not substantiated by German accounts. A post-battle report by Medical officers of 7th Flieger Division showed that very few of the Jaeger dead were found in harness. Tests carried out later in the war showed that even first class marksmen could only score one hit out of 340 shots fired at a dummy figure from a range of 160 yards (150 metres). At twice that distance a total of 1708 rounds needed to be fired before a hit was scored. It is one thing to fire at a man descending swiftly through the air and quite another to hit him"
Problemet brukade ju oftast vara istället att fallskärmstrupperna spreds ut över för stora områden, och att då fienden lätt kunde slå ut enstaka soldater eller smågrupper. Det var alltså svårt att få dem att landa "tillsammans" på det område man ville, ibland berodde det på att planen var tvungna att ändra riktning då det vejde för luftvärnsskott. Dessutom så skickades ju vapenlådorna ner i separata lådor med fallskärm, så det enda vapen fallskärmsjägarna hade på sig i luften var en ynka pistol, så när de spreds ut för mycket, och fienden kom, hade de inte mycket att sätta emot.
MVH
Adde
-
Andreas Wien
- Medlem
- Inlägg: 758
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
- Ort: Wien, Österrike
Adde,
Tackar för din lilla redogörelse över hur svart det är att skjuta neddalande fallskärmstrupper. Där lärde jag mig nagot nytt. Jag trodde det var betydligt lättare för marktrupperna att träffa de neddalande trupperna än vad det var?! Men, med maskineld gick det inte heller bättre? Jag har för mig att fallskärms trupperna är som mest sarbara när de precis har tagit mark! Kanske finns det en gammal fallskärmsjägare som kan hjälpa mig i denna fraga? Eller du Adde? Du verkar vara kunnig i denna fraga.
Jag har även en liten intressant berättelse hur Japan/Indien/Tyskland skulle jaga ut den brittiska kolonialmakten ut fran davarande Indien. Men den historien kommer senare!
Mvh Andreas Wien
Tackar för din lilla redogörelse över hur svart det är att skjuta neddalande fallskärmstrupper. Där lärde jag mig nagot nytt. Jag trodde det var betydligt lättare för marktrupperna att träffa de neddalande trupperna än vad det var?! Men, med maskineld gick det inte heller bättre? Jag har för mig att fallskärms trupperna är som mest sarbara när de precis har tagit mark! Kanske finns det en gammal fallskärmsjägare som kan hjälpa mig i denna fraga? Eller du Adde? Du verkar vara kunnig i denna fraga.
Jag har även en liten intressant berättelse hur Japan/Indien/Tyskland skulle jaga ut den brittiska kolonialmakten ut fran davarande Indien. Men den historien kommer senare!
Mvh Andreas Wien