Mod och Moral

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 7 oktober 2002, 16:19

Från min nuvarande Samhällskunskapsbok (A-kursen).

Mod - att vägra döda?

Under andra världskriget bestod bataljon 101 i den tyska armén av 500 soldater. De avrättade nästan 40 000 människor. Utmärglade och försvarslösa ställdes offren upp på rad för att därefter kallblodigt skjutas ihjäl av bataljonens soldater.

/.../

Han visade mod!
Josef Schultz tillhörde bataljon 101. Han deltog i flera avrättningar av civila trots att han hade möjligheten att avstå utan att bestraffas. Vid en avrättning kände han att han inte kunde vara med om detta folkmord längre. Han lade ner sitt gevär och ställde sig bland dem som skulle avrättas. Inom några minuter dödades också Josef Schultz av sin egen bataljon.
...Josef Schultz följde sitt eget samvete, sin egen övertygelse och visade att han kunde tänka själv. Han visade mod genom att vägra döda.

Först och främst håller jag en tyst minut för Josef Schultz.

Detta kan man kalla mod och moral i sin finaste form. Vad jag undrar är, har någon några fler uppgifter om denne Josef Schultz, hans enhet bataljon 101, eller andra liknande händelser?

/Johan

wreezig · Inlägg av **wreezig** » 7 oktober 2002, 16:31

Jag tror att jag har en bild på honom när han slänger sitt vapen och går fram och ställer sig vid dom uppställda civila som ska avrättas.
Ska kolla upp det om jag lyckas hitta den och om det var han.

Fast spontant tycker jag inte att det var mod utan idioti.
Han fick ju möjlighet att gå därifrån utan att straffas och hade han gjort det kunde han ha deltagit i motståndsrörelsen i Tyskland istället och gjort en betydligt större insats där.
Jag antar att det inte var mod som gjorde att han frivilligt gick in i döden utan att han helt enkelt var så desillusionerad och trött på allt så han begick självmord på det sättet.

Johan Elisson · Inlägg av **Johan Elisson** » 7 oktober 2002, 16:36

Fast spontant tycker jag inte att det var mod utan idioti.
Han fick ju möjlighet att gå därifrån utan att straffas och hade han gjort det kunde han ha deltagit i motståndsrörelsen i Tyskland istället och gjort en betydligt större insats där.
Jag antar att det inte var mod som gjorde att han frivilligt gick in i döden utan att han helt enkelt var så desillusionerad och trött på allt så han begick självmord på det sättet.

Jo, så kan man ju också tänka sig det. Men hur som helst krävs det en j*vla massa mod för att ta livet av sig ändå. Att gå från en uppgift till att helt plötsligt vara medlem i någon motståndsrörelse är lite väl häftigt. Det var ju inte precis så att de skickade hem honom till motståndsrörelsens högkvarter om han avstod från att avrätta folk.-

/Johan

wreezig · Inlägg av **wreezig** » 7 oktober 2002, 16:43

Nej visst skulle han säkert inte skickas hem om han ville utan till fronten eller liknande.
Det fanns ju ett flertal soldater på båda sidor som begick självmord under ww2 bl.a genom att stäla sig upp under beskjutning.
Den psykiska påfrestning som det innebar att döda civila blev säkert för mycket för honom så det var nog det som drev honom till självmord , inte mod.
Betänk att dom flesta vakterna i t.ex Treblinka blev alkoholiserade just p.g.a att dom inte stod ut med att döda oskyldiga så dom var tvugna att dämpa ångesten med alkohol.
Schultz hade inte den möjligheten så detta var väl hans väg ut.

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 7 oktober 2002, 17:31

Håller med Wreezig, han var troligen så nedbruten och desillusionerad att han var totalt likgiltig även inför sitt eget liv.

Det finns f ö gott om händelser där tyskar (och andra nationaliteter) vägrat att utföra avrättningar och gått därifrån utan att straffas. I synnerhet under 1941 innan dödandet organiserades under mer kontrollerade former i dödslägren.

Finns en del samtida tyska utredningar som sitt sedvanliga "kalla" vis observerar problemen bland den personal som skötte massavrättningarna. Även de mest kallhamrade bödlarna verkar ha blivit starkt påverkade av det hela och många togs ur tjänst efter ett antal avrättningar.

Nämnde Schultz uträttade ju heller ingenting, jämfört med en del andra som lyckades avstyra avrättningar eller på andra sätt rädda liv.

/Forsberg

MD650 · Inlägg av **MD650** » 7 oktober 2002, 17:39

Det finns en bra boken som heter "De var vanliga män" som beskriver just 101 polisbataljons öden.

Lindir · Inlägg av **Lindir** » 7 oktober 2002, 18:02

MD650 skrev:Det finns en bra boken som heter "De var vanliga män" som beskriver just 101 polisbataljons öden.

Jag antar att du menar Helt vanliga män, av Christopher R. Browning.

Schwalbe · Inlägg av **Schwalbe** » 7 oktober 2002, 18:12

Hittade en bild som kanske illustrerar händelsen. (Eller iaf en liknande händelse)

MD650 · Inlägg av **MD650** » 7 oktober 2002, 18:17

Lindir skrev:
Jag antar att du menar Helt vanliga män, av Christopher R. Browning.

Stämmer... Det kändes inte riktigt rätt när jag skrev ned titeln...

Scout · Inlägg av **Scout** » 7 oktober 2002, 18:32

Har för mig att gaskammare m m var en reaktion på problem med manskapet som utförde dessa dåd, de försåg si regel med stora mängder alkohol men det hjälpte föga, fanns andra problem också - info. läckage till hemmafronten.

Undrar just om inte Himmler när han bevittnat en massarkebusering i Vitryssland (?)fått hjärnsubstans på stöveln och kräkts blev verkligt positiv till andra avrättningsmetoder.

sonderling · Inlägg av **sonderling** » 8 oktober 2002, 08:10

Kan helt klart rekomendera denna bok. Flera medlemmar i polisbattaljon 101, vägrar att döda. Och detta utan några andra konsekvenser än att de blir tråkade av sina "modiga" kamrater. Boken motsäger ursäkten att man var tvungen att lyda order eller bli skjuten själv.
En annan kuriositet är att en händelse som beskrivs i boken stämmer med en händelse som beskrivs i Jerzy Einhorns Självbiografi. Han öde korsas alltså med polisbattaljon 101.
Ja jag säger det igen boken är ett måste om man intresserad av VK2.

Titel Ordinary Men
Författare Browning, Christopher R

Förlag HarperCollins Publishers, US
Utg.sort New York, NY
Utg.land USA
Utg.datum 1993
Utg.datum, ursprungligt 19930705
ISBN 0060995068

Bilden som det sedan talas om i den här tråden. Soldaten som kastar sitt gevär och ställer sig bland offren. Har jag sett i ett annat sammanhang och skulle varit taget i tjeckoslovakien. Soldaten skulle inte varit med i polisbattaljon 101, utan vanlig Whermacht soldat.

Jag är emellertid inte 100% säker. Såg bilden i DN för länge sedan och den där boken som delades ut grattis i skolorna. (vahetere dr morons expriment?). Jag kollar bokhyllan i kväll och ser om jag hittar den igen.

Hälsningar Sonderling.

hangatyr · Inlägg av **hangatyr** » 8 oktober 2002, 08:13

ah, du tänker på "Lyckad nedfrysning av Herr Moro"
En underbar liten tänkvärd bok, tycker jag.

sonderling · Inlägg av **sonderling** » 8 oktober 2002, 08:25

hangatyr skrev:ah, du tänker på "Lyckad nedfrysning av Herr Moro"
En underbar liten tänkvärd bok, tycker jag.

Just precis densamma. Ja det är en bra bok, jag var för gammal för att få den så jag stal den.

Sonderling

Lindir · Inlägg av **Lindir** » 8 oktober 2002, 09:53

sonderling skrev:Titel Ordinary Men
Författare Browning, Christopher R

Men den finns alltså på svenska också, under titeln Helt vanliga män.

Andreas Wien · Inlägg av **Andreas Wien** » 8 oktober 2002, 10:30

OT:

Ett helt annat krig.

Jag såg en dokumentär (tror den hette Song My) om en av de soldater som var med i utrensningarna vid Song My i Vietnam. Han hade sådana depressioner, ångestattacker och mardrömmar efter kriget, så att han blev klassad som "krigsneurotiker". Bara medicinerna han uppenbarligen skulle intaga var dag skulle lätt kunna räcka till en mindre stad.

Hans psykiska besvär och ångestattacker var sa svåra, så att han kände en "stark tacksamhet" för att han till slut hade blivit "straffad" för sina illdåd, när hans enda son dog i en biloloyka på 1980-talet.

Mvh Andreas Wien