Skalman.nu Forum

Tänker här starta en ny tråd för JAGAREN UPPLAND.
En del information om JAGAREN UPPLAND finns i tråden om JAGAREN ÖLAND.

Här kommer lite data angående HMS J17 UPPLAND.

Översikt:
Byggnadsvarv: Örlogsvarvet Karlskrona
Kontrakt tecknades: 17 dec. 1943 och 6 maj 1946
Kölsträckning: 1943
Sjösättning: 15 nov. 1946
Provturer:
Verkstadsprovtur 5 oktober - 25 oktober 1949
Leveransprovtur: 28 oktober - 25 november 1949

Huvuddimensioner:
Största längd: 111.800 meter
Längd överallt i HD: 111.750 meter
Längd i KVL: 107.000 meter
Största bredd på spant: 11.220 meter
Djupgående till KVL: 3.350 meter
Spantdistans: 500 och 2000 mm
Sidohöjd vid L/2 i KVL från Bl till HD under däckspl i fartygssidan 7.200 meter
Sidohöjd vid L/2 i KVL från Bl till trossdäck under däckspl i fartygssidan 5.150 meter

Höjd från ------------------------ Baslinjen -------------- KVL

Pannkapp ..........................8.300 m..............4.950 m
Nedre bryggdäck sp 27 ...........9.800 m .............6.450 m
övre bryggdäck sp 27 ...........11.760 m .............8.410 m
Däckshustak .....................13.720 m ............10.370 m
Manöverbrygga ..................14.260 m ............10.910 m
Förl. mastens antennpl.f. ......19.650 m ............16.300 m
Förl. mastens övk antenn ...... 22.150 m ............18.800 m
Mell.masten övk antenn ....... 19.350 m ............16.000 m
Aktr. masten övk antenn .......19.350 m ........... 16.000 m


Dessa huvuddimensioner gäller även för JAGAREN ÖLAND. Dessa 2 jagare byggdes efter samma ritning, den som upprättades på Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö.

Hur Modellen J 17 UPPLAND kom till.

Efter KFÖ 1974 på JAGAREN UPPLAND, började jag fundera på att bygga en modell av JAGAREN ÖLAND, som jag gjorde värnplikten på 1969. 1976 hade jag från Försvarets Materielverk erhållit en sammanställningsritning i skala 1:100 (ej daterad) och en spantruteritning i skala 1:25 (daterad 20.1.1944). Båda ritningarna upprättade på Kockums Mekaniska Verkstad AB i Malmö. En lämplig skala för modellen skulle vara 1:100.
Spantrutan i skala 1:25 var jag tvungen att ändra och för detta tillverkade jag en pantograf med vilken jag förminskade spanten 4 ggr. Spanten sågades ut i 2mm plywood och sattes enligt indelningen på ritningen. Det skulle senare visa sig att det blev alltför tätt, samtidigt som de begränsade utrymmet inne i det smala skrovet.
Detta blev så småningom en modell byggd med balsaträ i överbyggnaderna. Svårt att få en bra yta vid målning. Jag konstaterade snart att detta bygge måste få en uppföljare med glasfiberskrov.
Fortsättning följer.

Fortsättning från föregående inlägg.

Ett par års modellbyggande avslutades och ett helt nytt koncept utvecklades.
En plugg tillverkades av trä och på denna gjordes en form. När formen tagits bort kunde man gjuta glasfiberskrov i denna. Här experimenterade jag med att få skroven så lätta som möjligt. Nu kunde man tillverka skrov i "massor"Tror jag gjort minst 20 st. Satt i källaren och arbetade med polyesterplasten, vilket ej var så populärt, då lukten spred sig i hela huset.
Allt över däck blev gjort i 0.25 mm mässingsplåt.

Nu blev i stället trä-jagaren omdöpt till J 17 UPPLAND.
All mässingutrustning ovan däck, hade en hög vikt och en extra stor accumulator måste läggas i för att kompensera
så att modellen kunde seglas upprätt.


Ett av de tidigare gjorda skroven, fick nu bli början på en ny jagar-modell.
Här byggdes det mesta ovan däck i ett material som benämnes plasticard. Kunde skäras med en skarp kniv och
lät sig formas bra. Nu har jag gjort ett uppehåll i byggandet och gjorde i stället en del extra elektronik för diverse
funktioner såsom ljud och belysning. Även torpedställen skall svänga.
Och vad hände med Träjagaren? Jo i ett fall av obehärskning trampade jag sönder den.

Efter 1 års tjänstgöring på HMS ÖLAND 1969, skulle det bli en ny genomgång 5 år senare, d.v.s. en KFÖ 1974.
Fick i vanlig ordning med posten en kallelse, att jag skulle infinna mig den 9 september 1974 för inmönstring på
JAGAREN J 16 ÖLAND. Resan till Karlskrona med egen bil gjordes och på klädbytesförrådet fick man kvittera ut sina
tillbehör. Därefter transport in på Örlogshamnen, där man kunde se både JAGAREN ÖLAND förtöjd vid kaj och JAGAREN UPPLAND förtöjd utanpå henne. Lite konstigt, men man tänkte väl inte så mycket på det just då.
Väl ombord på ÖLAND fick man beskedet att fortsätta ut på nästa fartyg, HMS J 17 UPPLAND. OK, men man visste inte så mycket då, men efterhand, när alla som skulle mönstra på i första omgången väl var på plats, hälsades vi välkomna till KFÖ 1974 på JAGAREN UPPLAND och man tilldelades då även en folder med information. (Se nedan).
Man hade ändrat så att ÖLANDs besättning i stället skulle bemanna UPPLAND. Vad vi inte visste då, var att när man lade in UPPLAND 1968 helt slutkörd, så hade ingenting senare gjorts för att förbereda henne för en ny besättning. Absolut ingenting. Hon var rätt sliten redan då hon lades in och ett stillaliggande i så många år hade ju inte precis gjort saken bättre.
Detta skulle visa sig bli en riktig genomkörare för alla.
Redan första dagen blev UPPLAND bogserad ut på redden och uppankrad där. All kontakt med land fick ske via motorbåtar.
Här åkte varvsarbetarna, "pillemausarna", fram och tillbaka med all världens utrustning och tillbehör. Allt som inte var i sin ordning skulle givetvis repareras och servicearbetena fick ske på land.
Även om vi inte i början kunde göra så mycket själva, så skulle vi i alla fall ha mat. Redan första måltiden utspisades vi med något som kunde liknas vid "vov eller mjau". Det var matburkskonserver från något gammalt krigsförråd som kockarna fick stå och öppna och servera oss.
Efter några dagar tänkte man att det tar väl slut någon gång, men icke.
Efter två veckor blev jag så dålig att jag fick läggas in på Flottans sjukhus. Med feber och ett mycket dåligt välbefinnande tog det tid att komma på benen igen. När veckan var slut fick jag beskedet att återvända ut till UPPLAND, annars fick jag göra om min KFÖ. Vilket val, pest eller kolera??
Aldrig har väl ett marketenteri gått så lysande som nu och efter övningens slut inköptes rostbiff för all vinsten. Det åts så mycket vi orkade och resten satte kockarna ut på en hylla utanför byssan. Hela natten åt vi rostbiff. Konstigt att vi inte blev sjuka.

Väl ombord igen kunde jag konstatera att man börjat få igång maskineriet och kunde förflytta sig för egen maskin.
Den 4:e veckan, var det KFÖ, och sedan avrustning.

På grund av att man är lite ekorre, så sparar man allt som kommer i ens närhet och för någon vecka sedan så hittade jag den ovan nämnda foldern, om än lite sliten och med kaffespill på, men ändå lite kul info.

Jag kommer nedan att återge foto av innehållet. Eftersom den är av dålig kvalite, blir fotona ej så bra men jag hoppas det är läsbart.




Fortsättning kommer med fler inlägg.

Kommer lite fler sidor från foldern. Sidorna blir bäst fotograferade, men kanske svåra att läsa. Foldern har 2 olika maskinskrivna typsnitt.
Om något är svårläst så hör gärna av er, så kan jag förstora texten.

Fartygstjänstens organisation och persedelstuvningsplaner.

Måste tyvärr sätta in de sista sidorna var för sig. Sammansatta och förminskade ger dålig läsbarhet.

Sista sidorna.

För framdrivning av fartyget, användes på de 2 ÖLAND-jagarna 2 st kryssarpannor och 2 st de Laval ångturbiner.
Varje turbin bestod av 1 högtrycksturbin och 1 lågtrycksturbin med backturbin.

Huvudångpanna som användes på ÖLANDJAGARNA.

Lite Data:

Benämning på panntyp (Användes i första hand):
Vattenrörpanna med ensidig överhettare

Alternativ benämning på panntyp: Kryssarpanna eller Yarrow-Ansaldo, 2 stycken
Tillverkare: ................ ÖVK, Motala V
Tillverkningsår: ........... 1946-47
Arbetstryck atö: ........... 32
Ångtemperatur grad C: ... 375
Eldyta:
Ångbildningsyta kvm: .... 1396
Överhett. yta kvm ....... 304
Bränsle: ................... Olja
Fartyg: .................... Uppland, Öland

Tack för underbara bilder!!

En liten fråga angående vad som är den korrekta benämningen infinner sig, de benämningar som finns här eller i andra skrifter om nämnda fartygstyp är:

• HMS Uppland
• HMS Jagaren Uppland
• HM Jagare Uppland

Bland de benämningar som används, så har jag nog sett marinen använda sig av i stort sett allihop, men vilken av dem är egentligen att betrakta som den mest korrekta?

Placering och orientering av pannorna på ÖLAND klass jagare.
Pannorna placerades med baksidorna mot varandra. Detta innebar att då hastigheten ökade eller minskade
så rusade vattnet i ångdomen och gjorde felvisning i glasrörställen. Med tiden lärde man sig att hantera
matarvattenventilens påsläpp, så att när vattennivån stabiliserat sig i ångdomen skulle nivån vara rätt.
För häftig matarvattentillförsel gjorde att pannan kyldes ner och trycket sjönk.

Placering och orientering av turbinerna på ÖLAND klass jagare.

Oj sådan bra tråd, tack SEVET.

J.K Nilsson