Skillnaden mellan Laisse-Farie- och Manchesterliberalism?
Skillnaden mellan Laisse-Farie- och Manchesterliberalism?
Är det samma sak eller vad är det som skiljer?
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Laisse_Faire liberalism sätter en obändlig tro till marknadskrafterna och marknadens förmåga att styra en rättvis fördelning i samhället.
Manchesterskolan å andra sidan ser hellre en liten stat som i vissa fall kan styra marknaden tom, dvs reglera den.
Jag kan ha lite fel, då det var länge sedan jag tänkte på dem. Men om ingen svarar mer utförligt återkommer jag med en lite längre analys imorrn.
/Robert Sköld
Manchesterskolan å andra sidan ser hellre en liten stat som i vissa fall kan styra marknaden tom, dvs reglera den.
Jag kan ha lite fel, då det var länge sedan jag tänkte på dem. Men om ingen svarar mer utförligt återkommer jag med en lite längre analys imorrn.
/Robert Sköld
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Manchesterliberlismen betonar fri konkurrens och prissättning medan Laissez Faire är mer ett ekonomisk-politiskt program.
Manchesterliberlismen uppkom under 1840-talet och var inte i första hand en akademisk produkt utan ett missnöje från brittiska fabrikanter och bönder mot olika former av tullar och exportförbud, främst på spannmål och maskinprodukter. Framträdande var de brittiska fabrikanterna Richard Cobden och John Bright.
Motivet var den dynamiska utvecklingen på amrknaden som fri konkurrens och prissättning skulle framskapa. Det är mer mikroekonomi än samhällspolitisk.
Laissez Faire har ju sitt ursprung ur Adam Smith och en mer allmän tilltro till marknadskrafterna. "Den osynliga handen" var ju i första hand en beteckning för det som skulle frambringa nödvändiga sociala samhällsaspekter som inte utgjordes av kollektiva nyttigheter (militär, rättsväsen etc).
/Forsberg
Manchesterliberlismen uppkom under 1840-talet och var inte i första hand en akademisk produkt utan ett missnöje från brittiska fabrikanter och bönder mot olika former av tullar och exportförbud, främst på spannmål och maskinprodukter. Framträdande var de brittiska fabrikanterna Richard Cobden och John Bright.
Motivet var den dynamiska utvecklingen på amrknaden som fri konkurrens och prissättning skulle framskapa. Det är mer mikroekonomi än samhällspolitisk.
Laissez Faire har ju sitt ursprung ur Adam Smith och en mer allmän tilltro till marknadskrafterna. "Den osynliga handen" var ju i första hand en beteckning för det som skulle frambringa nödvändiga sociala samhällsaspekter som inte utgjordes av kollektiva nyttigheter (militär, rättsväsen etc).
/Forsberg
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Nattväktarstaten är en annan betäckning för Laissez Faires mer samhällsinriktade sida. Staten skall endast utföra uppgifter som inte är lämpliga att drivas i vinstsyfte, dvs en minimerad "nattväktarstat" vars övriga komponenter regleras av "den osynliga handen".Robert_Kropotkin skrev:Företräder båda dessa en nattväktarstat?
Manchsterliberalismen var som sagt mer en ekonomisk teori av begränsad karaktär. Politiskt sett motsade de sig tullar och andra handelshinder, så man kan kanske kalla dem "icke-interventinister" och att de i den bemärkelsen företrädde en nattväktarstat. Det rörde sig dock inte om en politisk teori utan en ekonmisk enfrågerörelse som förespråkade fri prissättning och inga tullar.
/Forsberg
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Den är som sagt ursprungligen en pragmatisk, ekonomisk variant av laissez-faire som sedermera förknippats med ett allmänt ideologiskt begrepp eller program.LasseMaja skrev:Manchesterliberalismen hör nog inte ihop med modernare socialliberlism, den är snarast en variant av gammal klassisk lassie-faire.
Och nej, begreppen hör inte ihop. Modern socialliberalism, oavsett svenska folkpartiet eller Bill Clinton, är även den ett pragamtiskt utslag med ett viss kvarhållande av jämställdhets- och humanistiska ideal. Likt de europeiska socialdemokratiska partierna är man numera betydligt mer pragmatiska än idéförankrade.
Statens uppgifter är så mycket mer idag, Adam Smith argumenterade ju inte för att montera ned socialförsäkringssystem eller offentliga socialtransfereringar (det fanns inga) utan för ett upphörande av de merkantila idéerna och frihet att idka näringsverksamhet. Vilket än idag kvarstår och inte är speciellt omdiskuterat.
/Forsberg
Socialliberalismen hör inte ihop med Manchesterliberalismen, men trots detta så har den en lång historia. Frihet, Jämlikhet och Broderskap var ju Franska revolutionens budskap och ända sedan denna tid så har det funnits ett tänkade inom liberalismen att samhället ej får bli för ojämlikt. John Stuart Mill brukar ses som socialliberalismens grundare, men som sagt idéerna fanns redan tidigare.
Forsberg: Kommer verkligen Laissez Faire från Smith? Kan man inte mer kalla honom Nationalist då ansåg/insåg att frihandel skulle gynna England mer än de flesta andra länder? Statens ve och väl gick ju också före frihandelsprincipen enligt honom. Men det kanske jag som är ute och cyklar och inte ser att det inte finns något motsatsförhållande?
Henrik
Henrik
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Jag vet inte exakt varifrån begreppet är taget, men någon form av fransk koppling förefaller ju rimligHenriko skrev:Forsberg: Kommer verkligen Laissez Faire från Smith? Kan man inte mer kalla honom Nationalist då ansåg/insåg att frihandel skulle gynna England mer än de flesta andra länder? Statens ve och väl gick ju också före frihandelsprincipen enligt honom. Men det kanske jag som är ute och cyklar och inte ser att det inte finns något motsatsförhållande?
Henrik
Man får väl se begreppet som en mer övergripande term, vilket inbegriper en fri marknad med icke-interventionism och underlättande för entreprenörskap och undanröjande av institutionella hinder.
Laissez Faire kan snarare associeras med alla de tidiga klassiska nationalekonomerna, där ju Smith var den mest framträdande i i efterhand betydelsefulla. Smith var egentligen professor i filosofi och har också skrivit tidigare böcker där han talar om såväl "nödvändig" kollektivism och tonar ned betydelsen av individens individuella drivkratfter (typ ekonomisk egoism).
Ska fördjupa det här om jag hinner under veckan!
/Forsberg
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Jag glömde att tillägga att Smith faktiskt var en ganska stor pragmatiker. Han anförde inga naturrättsliga argument utan mer induktiva argument. Det som inte passade menade han således skulle inte skötas av privata intressen, oavsett idologisk förankring.
Han prisade också delar av merkantilismen, t ex naviagtionsakterna, för att de gav England och senare Storbritannien en stark marin position i världen. Flera andra goda exempel finns också.
/Forsberg
Han prisade också delar av merkantilismen, t ex naviagtionsakterna, för att de gav England och senare Storbritannien en stark marin position i världen. Flera andra goda exempel finns också.
/Forsberg