Konsumtion- en livsfilosofi?

[Schwalbe]

Varje helg trängs många på stan för att handla. Det verkar som om många går på stan bara för sakens skull. De tittar i butiker, och får de syn på något så tänker de- det behöver jag! Kan man shoppa sej lycklig?
Är det här en modern företeelse, är det ett lyxproblem i välfärden?
Måste man konsumera för att passa in? Är livet en tävling där flest prylar i graven vinner? Köpte man den där fina bilen bara för att bräcka grannen? Är helt enkelt konsumtion en livsfilosofi?

[Löwe]

När jag var kommunist brukade jag höra uttrycket "Gud har ersatts av konsumismen".

[Dûrion Annûndil]

Konsumtion är den nya ideologin. Vi matas ständigt med reklam som påstår att vi blir lyckliga av konsumtionsvaror, vare sig det är bilar, kläder, antirynkkrämer eller mat.

[Martin Lundvall]

Kan man shoppa sej lycklig?

Absolut. Jag vet att jag många gånger har blivit lycklig när jag köpt nya böcker.

Nej men allvarligt talat. Jag tror att det är en livsfilosofi. Vi matas hela tiden med att vi ska köpa varor eller konsumera. Det är inget fel på det men jag tror att vi kunde må bättre om vi varje gång funderade på ett köp ställa oss frågan: behöver jag detta? Om inte gör något vettigare för pengarna, annars köp.

/Martin

[Lindir]

Det är inget fel på det men jag tror att vi kunde må bättre om vi varje gång funderade på ett köp ställa oss frågan: behöver jag detta? Om inte gör något vettigare för pengarna, annars köp.

Annars kan du ju förstås vända på frågan: "Behöver jag de här pengarna?" ...

[Martin Lundvall]

Annars kan du ju förstås vända på frågan: "Behöver jag de här pengarna?" ...

Sant. Något barn i Afrika blir nog gladare för att få 100 kronor än om jag t.ex köper en porslinshund.

/Martin

[Lindir]

Sant. Något barn i Afrika blir nog gladare för att få 100 kronor än om jag t.ex köper en porslinshund.

Jo, de har säkert större nytta av dem än om du skickar porslinshunden.

Apropå skicka till Afrika är ju annars en av konsumtionismens grundläggande drivkrafter att skapa en massa konstlade behov hos oss. Många kan visst tänka sig att skicka en hundring till något svältande barn i något fjärran land, men absolut inte innan vi har täckt våra egna mest basal behov. I dessa basala behov ingår numera inte bara ett överflöd av modekläder, restaurantmat, konsertbiljetter, badresor och godis, utan också givetvis TV, video, DVD, hemdator, bredbandsmodem, parabolantenn, digitalbox, stereoanläggning, hemmabio, surroundljudsystem, walkman, bil, sommarstuga, husvagn, kameramobil, villa, brödrost, våffeljärn, plättpanna, wokpanna, drinkblandare, mixer, elvisp, glassmaskin, bakmaskin, diskmaskin, tvättmaskin och allt vad alla dessa maskiner nu heter ...

Blir det något över efter detta (och efter att vi betalat in till våra pensionsfonder, resesparfonder, aktiesparfonder och husrenoveringsfonder) kan vi absolut tänka oss att rädda livet på någon stackare som inte har tillgång till dricksvatten bara för att de valt att bosätta i något konstigt afrikanskt land. Åtminstone ifall någon frågar oss först.

[Robert Sköld]

Bra skrivet Lindir!
En form av välgörenhet som ligger i linje med vårat konsumtionssamhälle är ju stödgalor. Där "Svensson" kan skänka ett par kronor genom att rösta i en banal tävling, samtidigt som man har chansen på att vinna en miljöförsörande bil, eller varför inte ett hemmabiosystem.

/Robert Sköld

[Rob Graves]

Vad skiljer ett äkta behov från ett konstlat eller skapat behov?

[Dilbert]

Så mycket kan jag hålla med om som att vårt västerländska samhälle har ett ganska neurotiskt förhållande till begreppet konsumtion. Delvis tror jag att detta har att göra med en "andligt" präglad idétradition som går ut på att konsumtion i sig är skamlig därför att den så tydligt sysslar med materiella och timliga föremål. Den bakomliggande föreställningen kan då vara att tillvarons "verkliga" värden är (eller bör vara) av evig och icke-materiell natur, och därmed inte kan konsumeras. Medan, omvänt, sådant som kan konsumeras (mat, kläder, "underhållning") tvärtom uppfattas just som mindre värdefullt därför att det är förgängligt och flyktigt och kan köpas och säljas.

Själv uppfattar jag inte saken som ett så stort problem, annat än i de fall då det kan göras sannolikt att just vår konsumtion verkligen kausalt bidrar till att skapa fattigdom och lidande på andra platser i världen - men jag är inte säker på om detta verkligen stämmer. I övrigt tror jag att folk i allmänhet är ganska rationella och förmår hantera reklam och ett stort varuutbud utan att man behöver oroa sig för att de är offer för falska eller felaktiga värderingar eller någon specifik konsumtionshysteri.

[LasseMaja]

Den form av (över)konsumtion som diskuteras är ju en följd av det ekonomiska system vi har. Marknadsekonomin har ju visat sig bäst på att tillhandahålla de produkter människor efterfrågar men den kommer ju inte att stanna för att alla befintliga behov är tillfredsställda. Drivmotorn (vinstmaximering) kommer att på alla omtänkliga sätt att försöka öka konsumtionen i all oändlighet.

Det finns dock en gräns när överkonsumtionen eller skadlig konsumtion blir negativ för människor. Det finns frågan om denna konsumtions effekt på vårt ekosystem och våra resursförråd samt givetvis frågan om det finns någon meningen med detta.

Skadlig konsumtion finns det gott om exempel på i västvärlden, exempelvis tobak eller fetma, man bör dock komma ihåg att så mycket sällan är fallet i 3:e världen.

Ekosystemet har ju tagit skada och ändliga resurser tär vi hårt på.

Meningen med denna konsumtion kan verkligen disskuteras, speciellt som en del av den är framdriven enkom för att öka någons vinst via marknadsföring.

Men den stora frågan blir, om vi inte anser denna eviga konsumtionsstegring är bra, dvs den fria marknadsekonomin, vad skall vi ha istället?

[Rob Graves]

Den form av (över)konsumtion som diskuteras är ju en följd av det ekonomiska system vi har. Marknadsekonomin har ju visat sig bäst på att tillhandahålla de produkter människor efterfrågar men den kommer ju inte att stanna för att alla befintliga behov är tillfredsställda. Drivmotorn (vinstmaximering) kommer att på alla omtänkliga sätt att försöka öka konsumtionen i all oändlighet.

Kärnan i värdeteori är vad? Vad är det som driver människor till att byta tjänster och varor?

[LasseMaja]

Kärnan i värdeteori är vad? Vad är det som driver människor till att byta tjänster och varor?

I kapitalistisk mening så är det viljan att göra en ekonomisk vinst som driver viljan till byte av varor och tjänster, men man skall akta sig för att göra detta till en allmängiltig doktrin, den gäller främst ett bolagssystem inom ett kapitalistiskt system. I en småskalig mellanmännsklig kontakt kan det lika gärna vara släktskap, lojalitet, vänskapsband, moral eller nånting annat som motiverar Anders att hjälpa Bertil med taket.

[Rob Graves]

Jag undrade förstås eftersom jag inte kände igen din första beskrivning. I kapitalistisk mening (har andra ekonomiska system andra värdeteorier?) är inte vinst värdeteorins kärna, vinstens nytta är den behovstillfredställelse avkastningen ger. Värdeteorins kärna är behov och behovstillfredställelse. När behov och knapphet av behovstillfredställelse råder uppstår ekonomiska värden. Det är människors prioritering av behovsgrupper och behovsnivåer som är drivkraften bakom produktionen, i dubbel bemärkelse.

När alla behov är tillfredställda (ett osannolikt scenario) går det inte att driva någon ytterligare produktion vidare av naturliga skäl. Av det följer också att konsumtionen inte är "framdriven" för att öka vinst utan, tvärtom, drivs fram av de prioriteringar konsumenterna gör, konsumenten är kung i en marknadsekonomi. Reklamens syfte är att påverka konsumentens prioritering, dels genom att göra konsumenten uppmärksam på att en viss vara existerar, dels genom att framhäva dess förtjänster. Så länge reklam inte har ett bestämmande inflytande över människor går det tyvärr (för företagen) inte att skapa vilka behov som helst och heller inte att sälja vad som helst till vilket pris som helst.

Meningen med konsumtionen är alltså det behov var och en tillfredställer när de väljer att köpa produkt/tjänst a istället för något annat eller behålla pengarna. Säg mig vad meningen med livet är så ska jag säga dig vad som är äkta konsumtion och vad som är oäkta konsumtion.

[LasseMaja]

I kapitalistisk mening (har andra ekonomiska system andra värdeteorier?) är inte vinst värdeteorins kärna, vinstens nytta är den behovstillfredställelse avkastningen ger.

Behovstillfredställelse är nog centralt för alla former av hushållning och ekonomiska system, den renodlade kapitalismens speciella signum är vinstmaximeringen som har en särställning och fortlever utan knytning till behov, utan tvärtom rent av skapar behov.

När alla behov är tillfredställda (ett osannolikt scenario) går det inte att driva någon ytterligare produktion vidare av naturliga skäl.

Den moderna kapitalismen har här utvecklats vidare, vinstmaximeringen har drivit fram metoder för att få konsumenter att "känna fler behov" och öka sin konsumtion. Denna utveckling har vi nog bara sett början på.

konsumenten är kung i en marknadsekonomi.

Det där är nog tyvärr fråga om en teoretisering eller ett önsketänkande.

Så länge reklam inte har ett bestämmande inflytande över människor går det tyvärr (för företagen) inte att skapa vilka behov som helst och heller inte att sälja vad som helst till vilket pris som helst.

Där har du nog en alltför naiv uppfattning om hur pass mycket yttre påverkan kan påverka människor, marknadsföring fungerar, det är ett faktum, om den inte fungerade skulle den inte vara intressant för företagen.