Nordamerika kontra Sydamerika

[Den stegrande kamelen]

Hur kommer det sig att dessa två kontinenter, som väl har ungefär samma goda förutsättningar vad gäller naturtillgångar etc, har utvecklats så olika sedan européerna kom? Varför har Nordamerika blivit världens rikaste kontinent medan Sydamerika är relativt fattigt?

Några förslag på orsaker, bara för att starta diskussionen:

1) När Nordamerika frigjorde sig från Europa kom de att forma två stora och hyfsat stabila länder, medan Syd istället föll isär i ett myller av sinsemellan käbblande små stater. (Men vad berodde detta i sin tur på?)

2) Nord dominerades av protestantisk och reformert tro, som fokuserar mer på arbetsmoral än katolicismen i Syd.

3) Ännu en religiöst influerad faktor: Nordamerikas kristendom bestod i stor utsträckning av decentraliserade frikyrkor (som i många fall hade flyttat från Europa just för religionsfrihetens skull) vilken kan tänkas ha skapat ett fritänkande även på andra områden, medan Sydamerika låg under den mäktiga katolska kyrkan med den konservatism det kan medföra.

4) De europeiska makter som dominerade inflytandet i Sydamerika, Spanien och Portugal, var rejält på nedgående, medan Nordamerikas huvudsakliga moderland England under kontinentens första hundra år av frihet utvecklades till världens mäktigaste imperium. Detta kan tänkas ha givit Nord rejält med draghjälp.


Det finns väl kanske lite mer moderna faktorer att väga in också? Sydamerika var väl rejält på gång i början av 1900-talet, var de inte det? Argentina var ett riktigt rikt land osv. Vad hände som gjorde att den utvecklingen kom av sig igen?

[Stefan]

Intressant frågeställning.

Jag vill påminna på rak arm om transportsvårigheter - berg resp djungel. Hett klimat ingår även.

Nu fanns det iofs högkulturer framför allt i bergsområden, men uppenbarligen hade de inte några riktigt omfattande transporter.

I Nordamerika hade de en stor fördel; de kunde sprida sig så snart de hade lust och eller behov. (indianerna kunde alltid underkuvas mha armen).

I sydamerika var spridningen svårare, iaf i djungelområden...

[Löwe]

Nu ger jag inget bra svar, men en bra fråga... 8)

En anledning till att det är så stor social oro i latinamerika, tros bland annat bero på att den vita befolkningen har utnyttjat mestiser, negrer och urbefolkningen.
Emellertid har ju faktiskt problemet varit detsamma (någorlunda) även i Nord.

Så varför skapar då rasismen mer problem i söder än i norr?
Nu har jag förstås bortsett från Los Angeleskravellerna, och det faktum att de svarta unga männen i USA:s fängelser är en tickande bomb, men ändå...

[Johan Elisson]

En till orsak (tillsammans med de redan nämnda) borde väl vara till hur stor grad koloniseringen utfördes. I Nordamerika domineras ju länderna totalt av ättlingar till européer, eller afrikaner som har en "europeisk" uppväxt. Folket i Nordamerika är enkelt sagt engelsmän, tyskar, fransmän, italienare, o s v. I Sydamerika så drev inte spanjorerna och portugiserna bort infödingarna på det sätt som i norr, och de som går omkring i Sydamerika är väl mer en god kompott av européiskt (spanskt portugisiskt) och indianskt blod.

Det här leder då till det faktum att när européerna driver på utvecklingen i hela Amerika, så har Nordamerika en mycket större andel av befolkningen som gör detta.

/Johan

[LasseMaja]

Jag håller med Johan om att andelen av befolkningen som har europeiskt ursprung har betydelse. Dock har södra sydamerika en förhållandevis stor befolkning med europeiska rötter. (1881-1911 mottog Argentina/Brasilien över 5,5 miljoner Europeiska invandrare, källa Imperiernas tidsålder, E Hobsbawn) och länder som Argentina och Uruguay låg ju i början av 1900-talet mycket bra till ekonomiskt.

[Den stegrande kamelen]

Många intressanta svar, tack för det!

Ja, det här med klimatet och djungeln är nog en viktigare faktor än jag först tänkte mig. Det känns (från mitt skrivbordsperspektiv, jag har aldrig varit där) som om Sydamerika än i dag är mest bebott längs kusterna. Inlandet är fortfarande glesbefolkade djungel- och bergsområden. (Eller har jag fel?) Undantaget är väl de södra delarna, Argentina osv, där klimatet och vegetationen är annorlunda.

Det här med urbefolkningen var en intressant aspekt! Kan utvecklingen i Sydamerika alltså paradoxalt nog ha hämmats av att indianerna där var fler och högre utvecklade än i norr? Det känns som om indianernas "andel av genpoolen" i Nordamerikas befolkning är närmast försumbar jämfört med i Sydamerika, men beror detta på en annan syn på urbefolkningen hos spanjorer och portugiser, var de mer villiga att beblanda sig med dem än engelsmän och andra nordeuropéer, eller är det bara en fråga om att det fanns så många fler indianer i syd? (För det gjorde det väl? Det känns som om inkas, aztecer osv inte bara var mer "civiliserade" utan också många fler till antalet än irokeser, huroner, siouxer osv uppe i norr. Men det kanske bara är inbillning från min sida?)

Varför kom egentligen den positiva utvecklingen i Sydamerika vid förra seklets början av sig igen? Vad gick snett?

[zyx83]

...är det inte till en stor del naturtillgångarna o närheten/möjligheterna till att utnyttja dem som styr mkt?

[Fiskebat]

Det är precis som du säger att argentina var ett av de rikaste länderna i världen i början av 1900-talet. Det gick bra för dem ända fram till att Peron kom till makten, 1930(?), tror jag, och då han började bli mer och mer autokratisk i sitt styre samtidigt som han var rättså dålig på ekonomi. Detta är dock bara vad jag har för mig.

/MAx

[Lunk]

Det kan inte vara så att i sydamerika så var europerna till en början bara intresserade av att plundra stället och sen skicka hem rikedomarna till europa. medans det handlade mer om att kolonisera i nordamerika och investera pengarna där också. detta kan vara en del förklaring.

[erik_nils]

Sydamerikanerna blev självständiga från europeerna i början av 1800-talet så det berodde knappast på europperna.

Argentina är nästan helt europeiskt så det handlar knappast om urbegolkningens andel.

1915 var Argentina ett av världens rikaste länder. Men under 30-talet ökade motsättningarna i samhället och Peron och populism och diktatur utarmade landet.

USA och Canada utvecklade istället samhällen med tydliga juridiska spelregler som gör att produktivitet och välstånd kunde växa och passera Sydamerika.

I Sydamerika finns massor av kapital som inte kan användas produktivt eftersom ingen kan göra anspråk på ägandet. Vanligt folk saknar formell äganderätt till sina hus och tillgångar och kan således inte använda dessa som säkerhet för lån och på så vis använda sitt kapital produktivt till investeringar.

Bristen på spelregler och institutioner är avgörande. Det tar sju år att få tillstånd att bygga ett hus. Det krävs 289 tillstånd för att starta ett företag. Men undersökingar visar att hela bostadssektorns oräknade tillgångar uppgår till flera hundra miljarder som alltså ligger i Sydamerika utan att användas.

[Fiskebat]

Det kan inte vara så att i sydamerika så var europerna till en början bara intresserade av att plundra stället och sen skicka hem rikedomarna till europa. medans det handlade mer om att kolonisera i nordamerika och investera pengarna där också. detta kan vara en del förklaring.

Intressant idé det kan ligga nåt i det...

/Max

[Angus]

Det kan inte vara så att i sydamerika så var europerna till en början bara intresserade av att plundra stället och sen skicka hem rikedomarna till europa. medans det handlade mer om att kolonisera i nordamerika och investera pengarna där också. detta kan vara en del förklaring.

'

Europer av olika slag investerade multum i sydamerika... i princip alla järnvägssystem ägdes av britter, fransmän eller tyskar, och fabriker, gruvor eller plantager ägdes oftast av européer. Det var först under de nationalistiska svängningarna i slutet av 1800-talet som dessa inrättningar förstatligades. Så svaret är inte helt enkelt.

Tror själv att det kan vara en kombination av en icke enhetlig latinamerikansk stat, den oländliga terrängen på vissa ställen, och den katolska kyrkans makt som gjort att länderna inte utvecklats till en superstat á la USA.


//EMS (f ö riktigt jobbigt att få tag på datorer under sommaren... blir svårt att hålla en aktiv debatt här på skalman. )

[Mathias Forsberg]

Så varför skapar då rasismen mer problem i söder än i norr?
Nu har jag förstås bortsett från Los Angeleskravellerna, och det faktum att de svarta unga männen i USA:s fängelser är en tickande bomb, men ändå...

Kanske för att USA:s svarta bor i södra USA? I norr är de i prinipc koncetrerade till storstadsområden, en del delstater har under en procent svarta invånare (t ex Vermont eller Maine).

Vad gäller Nord- och Sydamerika är det relativt enkelt: I söder hade (och har) samhällena en feodal, reaktionär karaktär. I USA och Kanada lades grunden till ett dynamiskt samhälle av självägande bönder och småföretagare, reglerade av lagar och med tillgång till kapital. En del av denna splittring existerade ju även inom USA med systaterna.

Problemet är inte enligt min mening kulturellt utan just huruvida "den styrande klassen" utgörs av reaktionära godsägare/artistokrater eller framåtskridande kapitalister från "borgarklassen".

/Forsberg

[Mathias Forsberg]

En intressant tes som analyserar främst skillnaderna i kolonisation och framväxt av lokalt samhälle:

The superseding of the Portuguese in Asia by the Dutch and English and the enormous political and technological superiority of Anglo-North America over Hispanic America have raised some serious questions about the historical efficacy of Luso-Hispanic expansion. English colonization was a product of the seventeenth and eighteenth centuries; that of Portugal and Castile was, it must be emphasized, a product of the fifteenth and sixteenth centuries, that is, of the late Middle Ages. Portugal and Castile never completed the transition into modernity in the eighteenth century. but they were of course even less developed, by any standard of modernity, in 1500. Thus the Hispanic expansion was a projection of medieval Hispanic society and culture, not a development of the new society conceived of by so many English emigrants. The "new world" for Spanish conquistadores and Brazilian settlers was to be an extension of the old, a projection of societies which had failed to develop their earlier representative political forms and were unable to sustain the rate of social and economic progress that they achieved momentarily in the latter part of the fifteenth century. Added to this was the overwhelming problem of a populous aboriginal society in much of Spanish America, a vast mass which was difficult to move.

The unique achievement of colonial Hispanic society was the development of an original, hybrid society, but it was not a dynamic society that was born with or quickly developed the finest tools of modern government and technology. It was rather a kind of colonial feudalism which recreated, often in more extreme forms, many of the problems of peninsular society which had not been solved before the expansion and grew only more severe afterwards. The ideals of glory and conquest were effective in part because they raised their practitioners out of the civil community of the merely functional or legally conformist. This brought a kind of aristocratic status, which was considered desirable because among other things it lifted one above the common law. Hence the worst aspects of aristocratic dominion in the peninsula were reproduced socially and psychologically in Hispano-America.

Från Stanley G. Payne, A History of Spain and Portugal, Vol 1

/Forsberg

[Löwe]

Så varför skapar då rasismen mer problem i söder än i norr?
Nu har jag förstås bortsett från Los Angeleskravellerna, och det faktum att de svarta unga männen i USA:s fängelser är en tickande bomb, men ändå...

Kanske för att USA:s svarta bor i södra USA? I norr är de i prinipc koncetrerade till storstadsområden, en del delstater har under en procent svarta invånare (t ex Vermont eller Maine).

Men av vad jag har hört, så skapade rekonstruktionstiden (åren efter inbördeskrigen) så pass djupa sår i söderns vita befolkning, att man ofta tog ut bitterheten på de svarta. Något som också (enligt mig) bekräftas av framväxten av Ku Klux Klan. Av det har jag dragit slutsatsen att enroma mängder svarta emigrerade till nordstaterna, och alltså uppåt till och med 40% eller mer i vissa särskilt hårt ansatta områden.

Har jag fel?