Skalman.nu Forum

I Wallersteins "Världssystemsanalysen" nämns nationalekonomen Dmitrijevitj Kondratiev (1892-1930-talet, troligen mördad av Stalinregimen).
Kondratiev har en teori om att produktion och prisnivåer rör sig i cykler som motsvarar 50-60 år (dvs. en nedgångsfas på 50-60 år och en uppgångsfas på 50-60 år). Han uppmärksammade en nedgångsperiod som inleddes 1914/20. Om vi antar att den varade till efter andra världskriget och påföljdes av en femtioårig uppgånsfas, hur troligt är det att vi nu befinner oss vid inledningen av en nedgångsfas?

Kan ju vara intressant att veta om man funderar över hur man ska placera sina PPM-pengar i framtiden.

Övriga perioder som han har analyserat:
uppgångsperioder: 1780-1810/17, 1844/51-1870/75 och 1890/96-1914/20
nedgångsperioder: 1810/17-1844/51, 1870/75-1890/96


Källa: NE

Vad det inte han som försvann spårlöst?

Stefan

Jo, hans cykler är intressanta att följa.

Under de senaste 150 åren har teorin modifierats en smula, och är inte heller statisk (alltså att det går upp tio procent och sedan sjunker tio procent) enligt den marxistiskt inspirerade modell som Wallerstein gillar.

Snarare talar man numera om utvecklingsblock inom långsiktig makroekonomi, där ett antal innovationer (järnvägar, bilar, datorer, mobiltelefoner etc) ger en starkare utveckling under ett antal år, för att sedan plana ut, och sedan (som det hittils sett ut) ersätts av ett nytt block. En helt ny del "hakas" därmed på den gamla ekonomin (vilket inte ska blandas ihop med IT-folkets snack om "den nya ekonomin" 1998-1999...)

Istället för ett nollsummespel expanderar alltså ekonomin hela tiden, däremot varierer både hastigheten och innehållet.

Den starkaste tendensen i världsekonomin är sannolikt den stora ökningen av utbudet på arbetskraft, både kvalificerad och okvalificerad, som blir följden av handelsliberaliseringar, viss teknikutveckling och andra liberaliseringar, framför allt i Asien.

Det finns därför bedömare som anser att de kommande årtiondena kommer att vara gyllene för den som har kapital att erbjuda världsmarknaden, exempelvis via PPM. Den bank i Sverige som hårdast pushat denna hypotes tror jag är Kaupthing.

Alla kommande årtionden kommer vara gyllende för den som har kapital över att investera - på så lång sikt kommer investeringar statistiskt sett alltid att gå upp i värde bara investeringen är hyggligt diversifierad (visst, investerar man hela kapitalet i tulpanlökar eller IT-bolag som ingen vet vad dem gör så kanske inte den närmaste tiden är gyllene).

Det Mathias skriver om kan på en mer mikronivå beskrivas som "produktlivscykel" - där efterfrågan på en produkt går i vågor. Först ofta ganska trög efterfrågan, därefter (förhoppningsvis) en stark uppgång när marknaden får upp ögonen för produkten - sedan en utplaning när produkten nått alla intressenter och inte längre kan utvecklas kraftigt - och stagnation eller nytändning beroende på om produkten hittat nya användningsområden/ utvecklats eller blivit omsprungen av något annat.

Borde förtydligat att med en gyllene period för kapitalägare så menar jag att de kan vänta sig en högre avkastning än den långsiktiga riskjusterade realräntan. Om vi går mot en ny jämvikt med större tillgång på arbete så kommer kapitalet, tills det växt ikapp, att få en oproportionellt stor del av produktionsresultatet.

Borde själv förtydligat: Vid vilken given tidpunkt som helst kommer man rent statistiskt få en bättre avkastning på sitt kapital om man investerar det i aktier, än man kommer få på riskfria räntor.

Ur ett teoretiskt perspektiv kan man prata om olika cykler - men rent praktiskt kan man inte använda de teorierna för att planera sina investeringar, tvärtom finns det alldeles för många faktorer som verkar och motverkar varandra att det inte går att "pricka" cyklerna. Men däremot är det rent statistiskt så att bara man investerar över en tillräckligt lång tidsperiod, och diversifierat bort riskerna genom att inte investera allt i samma bolag eller bransch så kommer man få en bättre avkastning än den riskfria räntan.

Kaupthing kan därför säga att de närmaste årtionden kommer bli gyllene, men de bör inte hänvisa till nationalekonomiska teoretiska modeller.